Cheesecake med vit choklad

När jag fick reda på att mormor och hennes man skulle komma till helgen kände jag att det var ett perfekt tillfälle att få baka lite. Det är lite det som är problemet när man tycker om att baka; vad gör man med sina alster när de är färdiga och redo att ätas? Visst, jag tycker lika mycket om choklad och frosting som någon annan, men att äta en hel sats kakor känns aningen onödigt. Och i frysen får ju ingenting plats (där svämmar det istället över av matlådor som antagligen aldrig kommer ätas upp) Tur att man har villiga människor runt om som kan offra sig och äta lite muffins, kakor och brownies då och då! Lillebror är ett säkert kort tillexempel, och så familjen, när de kommer på besök. Som nu.

Så vad bakar man för att en mormor ska bli nöjd? Inte någonting för vanligt, då kommer hon bara sitta och jämföra med sina egna recept, och ingen bakar väl så bra som en mormor? Därför går äppelpaj och mördegskakor bort. Ingenting FÖR nytt, då kommer hon bara tycka att det är konstigt och obekant. Som trenden att göra små cakepops – om jag nu var duktig nog att få ihop ett par sådana. Det skulle hon nog inte riktigt uppskatta, min mormor, i alla fall inte förrän hon smakade dem för sjuttiofjärde gången(Jag försökte lära dem att chaite är det bästa som finns för ett tag sedan – de luktade på teet och fastslog att inget slår earl grey).

Så varför inte en cheesecake? Grahamsbotten, philadelphiainnehåll – jordgubbar till? Det kan väl inte vara FÖR exotiskt? Men jag är HELT säker på att min mormor aldrig någonsin skulle få för sig att baka en sådan själv.

Sagt och gjort, det blev cheesecake till fikat – receptet jag föll för hittar du här. Själv är jag väldigt svag för varianter som är aningen ”varmare”, de man faktiskt gräddar. Fryst cheesecake är gott det också, men tilltalar mig inte rikigt lika mycket av någon anledning. Och jag hade behövt rensa något otroligt i frysfacket för att få plats med en sådan där.

Det är heller inte särskilt krävande att baka en, och man kan smaksätta den med det man själv tycker om. Jag gör nästan alltid mina bottnar med en aning kanel, men det är ju en smaksak – det går lika bra utan, eller med kakao i, eller att varva pepparkakor med digestivekexen.

Mitt bak såg ut någonting sådant här:

Vad mormor tyckte?

Hon bad om receptet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s