kantarellpasta på minuten (jodå, det går visst!)

Efter en lång dag med många nya intryck, ännu mer information som antagligen flög ut genom andra örat lika snabbt som de attackerade mitt första, pustade jag ut hemma i soffan med en liten mjuk och varm vovve ihopsnurrad bredvid mig (dock något blöt efter dagens regniga promenader). Känslan av att äntligen vara på rätt plats i livet överväldigade mig, och jag kände att det var ett mycket bra tillfälle att fira lite tyst för mig själv.

I kylen hägrade en påse kantareller, plockade av min snälla, söta faster i helgen. Där låg också ett paket färsk fiberpasta som jag köpte för halva priset tidigare under dagen (när jag BARA skulle köpa tuggummi!).

Då kraften och orken inte riktigt fanns där, ville jag göra någonting som inte tog alldeles för lång tid men som fortfarande kändes lyxigt. Det blev det den här pastan, som både jag och hunden festade på efter bara ett par minuters tillagningstid! Han ratade dock oreganon, det låg kvar en liten hög gröna kvistar vid sidan av tallriken när han nöjd och glad tultade därifrån ;)

***

Kantarellpasta
(2-3 portioner)

200 gram kantareller
1 liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1 dl vitt vin
färsk oregano

salt och peppar
parmesanost

smör att steka i

1 paket (250 gram) färsk pasta (gärna fiber)

***

Borsta av kantarellerna, skölj dem inte om du inte måste.

Hacka lök och vitlök fint.

Fräs kantarellerna i smör en stund och tillsätt sedan löken. Låt allt få färg men bränn det inte, den smaken är svår att få bort senare.

Häll över vinet och låt det koka in tills det nästan inte finns någon vätska kvar. Blanda i hackad, färsk oregano och glöm inte salt och peppar efter smak!

Koka den färska pastan under tiden, det tar ungefär 3 minuter.

Häll av pastan men spara lite pastavatten i ett decilitermått eller dylikt, det är bra att ha om du tycker kantarellpastan känns lite torr.

Blanda i pastan i stekpannan med kantarellerna. Tillsätt lite av vattnet om du vill.

Lägg upp på tallrikar och pynta med riven parmesanost och färska kvistar av oreganon!

***

När jag lagade min kantarellpasta såg det ut såhär:

Först togs ingredienserna fram…

…inklusive spännande fiber fettuccine för inga pengar alls!

Lök och kantareller fräser.

Pasta kokas under några minuter.

Salta och peppra svampen!

pastan blandas i stekpannan…

… innan den serveras på tallrik <3

lyxig grönsaksgratäng med fetaöverbakad quornfilé

Kommer ni ihåg sparrisoppan jag lade upp receptet på häromdagen?

(Tack snälla för alla fina kommentarer jag fick om den, vad gulliga ni är!)

Som jag nämnde i det inlägget serverade jag soppan som förrätt, för att sedan fortsätta med huvudrätt och (lite senare, när allt lagt sig och sötsuget satte in) också en efterrätt, som jag ännu inte skrivit om, men som kommer alldeles snart!

Det här inlägget handlar om huvudrätten den där kvällen, närmare bestämt en lyxig grönsaksgratäng, som tillsammans med fetaöverbakade quornfiléer tävlade med soppan om att bjuda smaklökarna på dans ;)

***

Recepten har jag hittat på alltommats trevliga hemsida och följt ganska så nära, men en och annan detalj har jag ändrat på så jag skriver ut recepten här nedan. Dock har jag ett par små (?) fotnoter först:

Grönsaksgratängen hette från början Tian-provencalsk grönsakslåda och bad varken om purjolök eller gul paprika. Dock är rätten trevlig just för att man kan lägga i de grönsaker man har hemma för tillfället, därför blev min gratäng aningen färggladare. Enligt originalreceptet skulle man också blanda i 1 1/2 dl riven parmesanost i äggsmeten, men jag valde att utesluta den. Det gör man som man vill. En gratäng är smidig att göra, men om du vill få det hela lite festligare kan du leta fram portionsformar eller ramekiner. För mig räckte ”röran” till 3 stycken portionsformar (då vi var tre personer) och en aningen större form som antagligen kunde ha bytts ut mot två portionsformar till. Beräkna därför att receptet räcker till ungefär 4-5 portioner.

Receptet på den fetatöverbakade quornfiléen hette egentligen olivklädd kycklingfilé men jag, som vegetarian, tilltalades inte av kycklingen utan bytte ut den mot quorn. Mina föräldrar fick dock de ursprungliga kycklingfiléerna till sin stora glädje. Jag följde heller inte receptet för grönsaksgratängen alls, utan bytte ut det mot det ovan. Jag har räknat med att varje person äter två quornfiléer var, men jag själv, som dessutom åt förrätt och efterrätt, orkade bara en. Om du gör som jag är det bara att dela receptet på hälften (eller spara resten till en annan dag). Jag adderade också lite färska örter, mest för att det nu är säsong för dessa och de är så otroligt goda!

Om du serverar dessa båda recept tillsammans går det alldeles ypperligt att ha dem inne i ugnen samtidigt! Sätt då ugnen på varmluft och dra ner temperaturen ett snäpp. Tänk på att grönsaksgratängen måste stå inne lite längre än quornfiléerna, så börja med den om du vill ha båda klara ungefär samtidigt.

***

grönsaksgratäng med fetaostöverbakad quornfilé

Ingredienser
(4 portioner)

grönsaksgratäng:

1 zucchini (ca 300 gram)
1 stor gul lök
1/2 purjolök
2 vitlöksklyftor
1 röd paprika
1 gul paprika

1 burk krossade tomater (ca 400 gram)
torkade eller färska örter

5 ägg
2 msk dijonsenap
färsk basilika och/eller persilja

nyriven parmesanost

salt och peppar
olivolja till stekning

***

Sätt först ugnen på 175 grader.

Skölj av zucchinin och skär den i mindre bitar (originalreceptet föreslår halvmånar).

Koka bitarna i lättsaltat vatten ca 3 minuter. Häll av vattnet och ställ åt sidan.

Hacka alla tre sorters lök och båda paprikorna. Fräs alltsammans några minuter i din favoritolja tills de blivit lite mjuka men inte fått färg.

Häll över de krossade tomaterna och tillsätt antingen torkade eller färska örter. Låt koka i ungefär 10 minuter – tills vätskan kokat in något sånär. Tillsätt zucchinin på slutet och glöm inte salt och peppar!

Knäck äggen i en STOR skål och häll i senapen. Hacka de färska örter du vill ha med, sådär en dl eller två är lagom, och blanda i dem. Vispa en liten stund tills allt är ordentligt blandat.

Rör ner grönsaksröran i äggsmeten.

Häll allt i en stor form eller gör som jag och dela upp den i portionsformar.

Garnera med lite nyriven parmesanost om du vill, ställ sedan in i ugnen i ca 1 timme för den stora formen eller fyrtio minuter för de små. Tiderna är inte exakta utan den är klar när den fått fin färg och har stannat helt.

***

Fetaöverbakad quornfilé:

8 quornfiléer
2 dl lättcrème fraiche (eller den vanliga varianten)
1 paket fetaost (ca 200 gram)
1,5 dl svarta, kärnfria oliver
färsk basilika
salt och peppar

Smör eller olja att steka i.

***

Sätt ugnen på 175 grader.

Stek quornfiléerna i smör eller olja ett par minuter tills de fått fin färg. Salt och peppar behövs, gärna havssalt eller grovt salt för lite smak.

Lägg quornfiléerna i en ugnsfast form.

Blanda lättcrème fraiche, fetaost, oliver och valfri mängd hackad basilika i en skål. Peppra gärna och salta om du vill men smaka först! Fetaost är ganska salt i sig.

Bred ut fetaoströran över quornfiléerna så det blir som ett täcke.

Ställ in i ugnen i ca 20 minuter.

***

Avnjut gratäng och quornfiléer med en fräsch sallad till. Gott för både vegetarianer, LCHFare och gäster i allmänhet ;)

Nyheter för oss chokladnördar

Efter lite bloggspaning på kvällstid har jag hittat fram till inte bara en, men TVÅ hela nyheter att dela med mig av här på bloggen till er som är lika intresserade av choklad som jag är. Marabou fullföljer nu nämligen sitt åtagande att släppa tre nya och exotiska chokladalternativ under denna sommar (innan har vi fått mediokra marabou mango och sagolika marabou caribbean). Dessutom utökade just cloetta sitt utbud av chokladrullar med en spännande variant. Det var faktiskt länge sedan jag köpte choklad nu, har dragit ner lite på det intaget i och med att jag dragit upp andra sorters intag (som efterrätter fulla med bär och grädde, och all somrig mat som bara går att få tag på), men jag tänker BANNE MIG smaka BÅDA dessa sorter så fort de kommer ut! Såklart blir det smaktest här =D

Den första sorten jag fått nys om heter Marabou orient och ska, enligt bland annat Malin på finfina bloggen getiton innehålla dadlar och pistage! Låter det inte ljuvligt?

För mer information och för att se vem som faktiskt tog bilderna nedan, besök Malin nu!

Den andra är Cloettas center kokos. Center. Kokos. Kan det bli bättre än så? Kanske pistage då. Och dadel.

Bilden nedan och nyheten hittade jag på chokladbloggen – en OUMBÄRLIG blogg för chokladälskare! Gå dit. Sukta och dregla <3

Vad tror ni om de här två? Har ni smakat någon av dem? Eller båda? Vad tyckte ni?

Browniebitar med tranbär och vit choklad

Idag råkar det vara min favoritveckodag – jo, jag är faktiskt en av de konstiga människor som tycker att måndagen är alldeles fantastiskt speciell! Denna dag sätter ribban för resten av veckan på något sätt, man kan ta chansen att skulptera den till precis det man själv känner för. Ny, fräsch dag och början på en ny, fräsch vecka (och jo, jag vet att jag nu är sådär överdrivet positiv så man får kväljningar bara av att läsa de första sex orden).

Dessutom startade terminen för oss universitetsstudenter dagen till ära, och jag började därmed också en helt ny utbildning! Första lektionen har vi officiellt imorgon, men idag kickstartades veckan med informationsmöte i fyra timmar (ingen fara, vi åt lunch mitt i) och lite nollningsaktiviteter (som mest regnade bort tyvärr). Nollning är inte riktigt min kopp te, men att få träffa alla nya ansikten i klassen och få mer information om vad våra nästa tre och ett halvt år (förhoppningsvis) kommer att erbjuda var desto trevligare!

För att fira denna nya dag, nystarten av mitt universitetsliv OCH att halv åtta hos mig ÄNTLIGEN börjar sända nya avsnitt igen (ikväll på fyran!) ger jag er receptet på ett par browniebitar jag bakade häromdagen. Receptet är ursprungligen hämtat från någon väldigt obskyr webbsida på internet för länge sedan, men jag har omarbetat det en hel del så jag ger mig inte ut på jakt efter originalet.

Om du vill kan du använda en något mindre form för högre brownies, tänk dock på att gräddningstiden måste justeras.

***

Browniebitar med tranbär och vit choklad

Ingredienser
(en långpanna)

300 gram smör
4 ägg
6 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 1/2 dl kakao
2 msk vaniljsocker
1 krm salt
200 gram vit choklad
1 1/2 dl torkade tranbär (går att utesluta eller byta ut mot tex. russin. Men det ÄR gott med tranbär i!)

***

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj långpannan om du vill och lägg därefter på ett bakplåtspapper.

Smält smöret i mikron eller på spisen. Låt svalna.

Vispa äggen i en separat bunke tillsammans med sockret. Ställ åt sidan.

Blanda de torra ingredienserna – vetemjöl, kakao, vaniljsocker och salt i en annan bunke.

Hacka den vita chokladen ganska grovt och tillsätt hälften – hundra gram – i mjölblandningen. Tillsätt därefter 1 dl av tranbären. Blanda runt.

Rör i smöret i de vispade äggen, sedan också mjölblandningen.

Häll smeten i långpannan. När den är jämnt utbredd över hela långpannan, strö över den sista hackade chokladen och resten av tranbären.

Grädda mitt i ugnen i ungefär 30 minuter eller tills den stelnat på ytan men fortfarande är lite kladdig i mitten. Passa noga på slutet, det är inte gott om den blir för hård!

Tag ut, låt svalna och skär sedan upp i rutor, storleken är valfri, men många blir det ;)

sparrissoppa med kantarellfräs – för lite guldkant på tillvaron

Ibland är det härligt att få lyxa till vardagen lite – måla dit en liten guldkant sådär, i alla fall i ena hörnet. Ni vet; ta en paus från alla måsten som faktiskt inte bara finns där under vår och höst, utan som även hägrar när det är sommar och semester. Det är inte alltid krav sänks och livet stannar till bara för att skola och arbete tar en paus! Alltid är det något som måste fixas, och gör man inte det ligger det där i bakhuvudet och gnager ändå.

Det är då som en lyxig maträtt kan vara på sin plats! Även om du inte har tio nära vänner till hands att bjuda in sådär lite kvickt under dagen, så är det ändå trevligt att duka fram någonting som känns lite lyxigare än den där spagettin som annars åker fram när inte pizzan gör det (inget ont om spagetti. Eller pizza. Mums!).

Så kände jag igår. Och då jag passande nog befann mig hemma i mina föräldrars kök med deras plånbok lite halvvilligt till förfogande, bestämde jag mig för att bjuda dem båda på en trerätters à la mig, både vegetarisk och lchf för att passa oss alla (ja, eller nästan. Ni förstår snart).

Menyn såg ut som följer:

förrätt: sparrissoppa med kantarellfräs och parmesanflarn

varmrätt: quornfilé eller kycklingfilé med oliv- och fetatäcke, serverat med grönsaksgratäng

efterrätt: randig chokladmousse med hallongrädde och rostade mandelflarn

***

Sparrissoppan är ett eget recept som är en kombination av lite olika soppor jag lagat genom åren. Jag föredrar att koka soppan ganska tjock för att sedan späda ut den till en lagom konsistens, istället för att hälla på för mycket vätska och riskera att få den blaskig.

Hoppas ni också tycker om den <3

***

Sparrissoppa med kantarellfräs och parmesanflarn

Ingredienser
(4 förrätter)

Sparrissoppan:

ett knippe färsk, grön sparris (ca 250 gram)
1 stor gul lök
1/2 dl vitt vin
2 dl grädde
1 dl lättcrème fraiche
1 grönsaksbuljongtärning (jag använde en halv, men de var väldigt stora)
ca 1/2 dl hackad persilja (plus lite till garnering)
salt och peppar
olja att steka i

mjölk att späda soppan med

150 gram färska kantareller
smör att steka i

***

parmesanflarnen:

2-3 dl nyriven parmesanost

***

Börja med att hacka löken och dela sparrisen i mindre bitar. Tag bort änden på varje sparris, den kan vara lite tråkig och hård.

Tag fram en kastrull och fräs löken däri, utan att den tar färg. Smör eller olja väljer du själv, jag rekommenderar olja.

Häll i vinet och låt koka in till hälften ungefär, det tar kanske fem minuter.

Tillsätt grädde, lättcrème fraiche, smulad buljongtärning och sparrisbitarna. Låt koka upp och koka sedan mjukt under lock i ungefär 10 minuter.

Tag från plattan och häll i matberedare (eller använd mixerstav för extra smidighet och mindre disk).

Blanda i persiljan, salta och peppra.

Mixa till önskad konsistens, jag valde att inte mixa den helt slät, det gör du som du vill.

Soppan blir tjock, nästan som en kräm. Vill du kan därför hälla i lite mjölk medan du mixar. Sluta när soppan har rätt konsistens för dig. Jag använde ungefär 1 dl mjölk.

Häll tillbaka i kastrullen och koka upp innan servering.

Samtidigt som soppan kokas upp, fräs kantarellerna i smör tills de är riktigt krispiga.

Häll upp soppan och toppa med de stekta kantarellerna. Avsluta med en persiljekvist eller  två!

***

Parmesanflarn

Om du som jag vill servera soppan med parmesanflarn är det bäst att börja med dem.

Sätt ugnen på 150 grader.

Riv parmesanosten fint (nyriven är alltid bäst!).

Lägg ut den rivna osten i små högar på ett bakplåtspapper, storlek bestämmer du själv. Ställ in i ugnen på i ungefär 10 minuter eller tills högarna smält och fått lite färg.

Tag ut och låt stelna en stund, pynta sedan tallrikarna med dem när soppan är klar!

***

Avnjut långsamt ;)

Alexandras svamppaj – med touch av Ernst

Vad jag önskar att jag var en riktigt naturälskande skogsmulle. En sådan där som kan vandra i timmar – dagar! – genom skogen, upptäckandes otroliga, men för blotta ögat osynliga, svamphav att ta för sig av (men också att bevara, inte vara girig!). Eller alla fantastiska bär som det finns så många av sommar och höst – alla ljuvliga blåbär, småsura sagolika lingon och buskagen med vilda hallon och björnbär! Tänk att följa deras liv, komma dit när de börjar ta sig och sedan plocka det man behöver, varken mer eller mindre, och göra paj efter paj, sylt efter sylt av det man själv hittar. Jag vet att många av er är otroligt duktiga och gör det och jag beundrar er alla.

Jag däremot, är inte sådan. Istället för att snubbla över kantareller är det rötter mina fötter trasslar in sig i. Jag kan inte sluta att lyssna efter rasslet av ormar och våldtäktsmän varje gång jag tar mig en avstickare, och så fort jag inte ser stigen längre är jag hopplöst vilse och kommer aldrig ihåg vilken sida av trädet som den där otroligt gnetiga pissmyran bygger sin stack emot.

Nej, tacka vet jag alla dessa snälla, beundransvärda människor som låter mig köpa mina blåbär för 30 kronor utanför ICA. För att inte tala om min snälla faster som, när hon har tid och lite ambition, plockar med sig en påse härligt färska kantareller åt mig som inte vågar mig på att plocka för ”tänk om flugsvamparna lärt sig allt om kamouflage?”. Det är tack vare dem, och idag Nettos grönsaksavdelning, som jag kunde avnjuta en egenkomponerad svamppaj igår, full av naturens godhet i fin kombination av affärernas vilja att sälja.

Dock var jag inte helt själv om att lista ut vad som passar ihop med kantareller. Jag inspirerades nämligen av allas vår Ernst och smygtittade lite på hans recept på kantarellpaj som han nyligen fixade ihop i sitt sommarprogram. Karln kan jag inte med, men hans mat går inte av för hackor ;)

En hel del ändringar senare, och min egen svamppaj såg dagens ljus!

***

Alexandras svamppaj med senapskräm
(4-6 personer)

Ingredienser:

Pajskal:

125 gram rumsvarmt smör
1.5 dl vetemjöl
1.5 dl grahamsmjöl
2 msk kallt vatten

Fyllning:

100 gram kantareller
200 gram champinjoner
1/2 purjolök
1 dl soltorkade tomater
en knippe persilja (ca 1/2 kruka)

äggstanning:

3 ägg
1.5 dl grädde/matlagningsgrädde
1.5 dl mjölk
ca 2 dl smakrik riven ost

salt och peppar
smör till stekning

***

Senapskräm

1.5 dl turkisk yoghurt
0.5 dl majonnäs
1-2 msk dijonsenap (smaka av!)
1 vitlöksklyfta
salt och peppar

***

Tag fram en bunke och börja med pajskalet, då det gärna vilar i kylen i en halvtimme innan gräddning.

Blanda ihop det rumsvarma smöret (inte smält!) med de båda mjölsorterna och vattnet. Om du hellre bara använder vetemjöl går det också bra, men grahamsmjölet gör pajen extra god! Jag knådar gärna med händerna, men hur väljer du själv.

När degen gått ihop och inte fastnar överallt kan du trycka ut den i en smord form.

Ställ in formen med degen i kylen och lämna den där i en halvtimme eller så.

***

Sätt ugnen på 200 grader.

Fräs svampen (i mitt fall endast 100 gram kantareller tack vare att kilopriset är ganska högt om man inte är den där duktiga svampplockaren jag inte är, men vill du byta ut 100 gram champinjoner och använda 200 gram kantareller är det mer än okej.) i smör tills de krympt ihop och har fått färg.

Skiva under tiden purjolök och de soltorkade tomaterna. Hacka persiljan (mängden är valfri, jag använde halva vår kruka)

När svampen är mer eller mindre färdigfräst, addera purjolöken och låt fräsa med någon minut. Dra av från plattan och blanda i de soltorkade tomaterna och persiljan.

Tag ut pajskalet ur kylen och häll i svampblandningen.

***

I en annan bunke, vispa ihop äggen, grädden, mjölken (grädden kan bytas ut mot matlagningsgrädde) och 1 dl av den rivna osten.

Häll blandningen över svampblandningen i pajskalet. Strö över den sista dl riven ost och skjutsa in i ugnen i ungefär 30 minuter. Håll koll, den är klar när den fått färg och stanningen har – ja – stannat.

***

Om du som jag vill servera din paj med en senapskräm är allt du behöver göra att blanda ihop turkisk yoghurt, majonnäs, senap och pressad vitlök till en slät kräm. Smaka av och häll i mer senap om du tycker det behövs. Salta och peppra.

***

Ät varm eller ljummen, gärna med en god sallad!

Kokoskaka med chokladtäcke

Det här receptet är jag lite stolt över. Det är nämligen lite egengjort sådär, lite ihopsatt efter bästa egna förmåga. Ofta är jag alldeles för oerfaren för att få ihop något ätbart i bakväg utan att ha MINST ett väl utfört recept att gå efter (det där med kemi har aldrig varit min starka sida) och alldeles för rädd av mig för att experimentera – att kasta misslyckade bakverk gör ont i hjärta och plånbok. Jag älskar att baka, och gör gärna recepten jag följer lite personliga genom att tillsätta eller ta bort någonting här och där, men längre än så sträcker jag mig oftast inte. Jag lämnar receptskrivandet till de som vet vad de talar om.

Och jag ska inte påstå att jag började från noll och ingenting, det finns liknande recept att hitta, både när det gäller kokoskakan och chokladtäcket, men inget som är EXAKT likadant. Jag, som annars på sin höjd byter ut en eller två ingredienser och kanske ändrar runt lite bland ordningen på ihoprörningen, lyckades lista ut ett ganska så eget recept, som faktiskt inte blev så tokigt!

Kanske blev den aningen torr, och kanske vore det bättre att grädda i en mindre form så den blir lite högre (min springform är av ett större mått, runt 28 cm, men det är den enda jag har), annars tycker jag absolut att receptet är värt att prova – kokos och choklad är ju en fantastisk kombination!

Och du, feel free to do whatever with it, tycker du det skulle passa bättre med nötter i kakan, byt ut kokosen! Eller vill du ha ett kaffesmakande chokladtäcke? Prova att tillsätta lite kallt kaffe! Det är när man vågar som man vinner – och då får sig självförtroendet en rejäl skjuts av bara farten ;)

***

Kokoskaka med chokladtäcke

Ingredienser:

Kokoskakan:

175 gram rumsvarmt smör
1 3/4 dl socker
2 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
3 ägg
125 gram kokos
3 msk kokosmjölk (vanlig mjölk  fungerar också)

***

chokladtäcket:

175 gram choklad (jag använde mjölkchoklad)
75 gram smör
1 1/2 dl florsocker
2 msk kokosmjölk (eller vanlig mjölk)

ev. strössel eller rostad kokos att garnera med

***

Börja med att sätta ugnen på 175 grader och plocka ut en form. Lägg bakplåtspapper i botten (ett tips är att klämma fast det mellan botten och ringen om du har en springform).

Rör rumsvarmt smör och socker en stund, med elvisp går bra. Smält inte smöret, utan vänta hellre på att det blir mjukt av att stå ute i värmen.

Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker i en annan bunke. Blanda i detta i smörblandningen, gärna genom att hälla det genom en sil (sikta det) så inga klumpar blir kvar.

Tillsätt ägg, kokos och koksmjölk. Rör eller vispa med elvisp till en ganska slät smet (så slät som den kan bli med kokos i).

Häll smeten i formen och skjutsa in den i ugnen i 20-25 minuter. Se efter med en tandpetare när den är klar, den ska komma ut torr, men nätt och jämnt.

Låt kakan svalna helt innan du brer på chokladtäcket.

***

Till chokladtäcket:

Smält smöret i en kastrull eller i mikron. Blanda i chokladen i bitar och se till att de smälter. När det ser ut som en jämn smet, ställ åt sidan och låt svalna.

När chokladblandningen är någorlunda kall, blanda i florsockret och kokosmjölken. Vispa kraftigt tills smeten är glansig och jämn.

Om du inte väntar med att hälla i florsockret är det lätt hänt att blandningen skär sig. Det brukar gå att ordna genom att vänta tills blandningen är kall och sedan vispa den ordentligt. I värsta fall får du börja om igen.

***

Vill du dekorera din som min, tag fram den avsvalnade kakan och chokladkrämen.

Lägg kakan på ett fat med ett bakplåtspapper under.

Stryk ett jämnt lager med chokladkräm över hela kakan, även runt kanten. Förhoppningsvis har du ett bättre uppläggningsfat än jag, i så fall kan du ta bort bakplåtspappret efteråt så ser det snyggare ut. Riv då av pappret i mitten och dra ut en bit från varje sida, så slipper du lyfta på kakan.

Tag fram ett bakplåtspapper till och klipp ut ett hjärta i den storlek du föredrar. Läggbakplåtspappret med det urklippta hjärtat där du vill ha hjärtat på kakan och fyll i urklippet med exempelvis strössel eller kokos som du rostat i 150 grader varm ugn i några minuter.

Ät gärna med lite kardemummaglass tillsammans med vänner och familj!

halv åtta hos mig

Nu när jag är installerad här i min nya, fina lägenhet bestämdes det kvickt att vi behövde en liten middagsbjudning så här på höstkanten (jo, här är det redan alldeles kulet och höstlikt). Fyra stycken blev vi, fyra som förra året gick samma program och därför också i samma klass men som nu splittras helt när den nya terminen börjar. Vi har dock beslutat oss för att hålla hårt i varandra så att vi inte tappar bort oss i campusdjungeln!

För att inte en person skulle behöva stå för allt (vilket kan vara skönt i studenttider) delade vi upp sysslorna; Julia stod för förrätten, Josephine för varmrätten och jag för efterrätten. Det drickbara föll på Evelins lott. Det blir lite spännande sådär, att inte riktigt veta vad de andra kommer bjuda på, och på det sättet blir det rättvist om man sedan vill göra om samma sak igen. Bara att rotera sysslorna och värdinna, så kan man ha middagsbjudning när man vill!

Resultatet var en otroligt god, synnerligen mättande måltid som gjorde att de andra rullade hemåt i lördagsnatten, medan jag själv mer rullade mot sängen, lite dåsig men nöjd efter en kväll i goda vänners lag.

Vill ni se vad som bjöds? Det kommer här!

***

Snacks fanns på bordet från start:

Julias förrätt:

Ugnsrostad brushetta med avokadoblandning

 

Josephines varmrätt:

Pasta med färsk svampsås

Min Efterrätt:

Kokoskaka med chokladtäcke…

och hemgjord kardemummaglass

Då jag alltid är orolig att mina bakförsök inte ska vara ätbara, kunde jag inte BARA bjuda på ovanstående (tänk om ingen gillar kokos eller kardemumma?!)

Så browniebitar med vit choklad och tranbär serverades också.
Som tilltugg, eller så.

Evelins närvaro (för drickan blev aldrig förevigad på bild):

Recepten på mina bakverk kommer alldeles, alldeles strax, glassen likaså.

***

Hoppas ni alla har haft en lika underbar helg som jag hade <3

glass som smakar mumma – med kardemumma förstås!

Haha, corny rubrik, jag vet, men jag kunde inte hjälpa det!

Kardemumma är en av mina favoritkryddor och ibland förstår jag inte varför den inte används oftare. Liksom kanel, som också smakar helt fantastiskt i glass, kan man använda kardemumma i det mesta om man vill piffa upp det lite utan att lägga till onödiga sockerkällor eller kalorier till sin måltid. Det fungerar i fil och yoghurt precis som det fungerar i grytor, risrätter och i efterrätter som kladdkaka och muffins. Jag har sett många poster om att göra sylt och saft med kanel och kardemumma i, vad roligt! Du kan till exempel ta en titt på Kjerstis kanelpyntade vinbärs- och jordgubbssaft eller den spännandekryddiga vinbärssylten hos Frostrosor. Vad man än gör med bär och kardemumma/kanel blir det säkert gott, hur kan en sådan kombination vara fel?

***

 

För oss som lever på miniminiutrymme får inte alla dessa fantastiska redskap som finns ute i handeln inom ett praktiskt avstånd. Här hemma har jag ingen matberedare (vilket jag verkligen saknar), inget våffeljärn och ingen köksassistent (åååh, jag drömmer om min egen kitchen-aid!). Inte heller har jag någon glassmaskin, vilket jag inte direkt saknar, men vore trevligt att ha de dagar då köpt glass inte är så lockande. Många recept man hittar är ju anpassade för just ett kök med glassmaskin, vilken fryser ner glassen samtidigt som den konstant rör om i den. Vi andra, dödliga kan ju inte sitta och konstant röra om i vår glass inne i frysen (det vore en syn), går det då att göra ätbar sådan utan för mycket knussel?

Jodå, absolut. Att göra glass utan glassmaskin behöver faktiskt inte vara särskilt trixigt, i alla fall inte med det här receptet. Det man ska tänka på är att det lätt utvecklas iskristaller i glassen om man ställer in den i frysen och helt glömmer av den.

Botemedlet mot detta är att efter en timma ungefär ta fram glassen, som nu är halvfryst, och använda elvispen en gång till. Det, tillsammans med någon omrörning till då och då, gör att glassen blir krämig men utan att smaka is eller på annat sätt osmakligt.

Så här gjorde jag:

***

Smakrik kardemummaglass

Ingredienser:

4 äggulor (mina äggvitor kommer nog användas till att prova på macarons. Vad gör du med dina?)
1 dl florsocker
1/2 tsk vaniljsocker
1 tsk malen kardemumma (originalreceptet tyckte att kardemummakärnor skulle användas, det gör du som du vill)
3 dl vispgrädde

***

Börja med att separera äggulorna från äggvitorna. Ställ undan äggvitorna för något annat ändamål, de kan också frysas om du inte riktigt vet vad du ska göra med dem.

Vispa äggulorna med florsocker, vaniljsocker och kardemumma tills det blir lagom poröst.

Tag fram en annan bunke och vispa grädden i den.

Rör ner grädden försiktigt i äggsmeten tills den blir jämn och fin.

Häll över smeten i en form med lock och ställ in i frysen.

Tag ut formen efter någon timme och häll över det halvsmälta innehållet i en bunke. Vispa med elvisp en kort stund.

Häll tillbaka i formen igen och ställ in i frysen.

Glassen är klar efter ungefär fyra timmar och kan då ätas eller lämnas i frysen tills du blir sugen (klart du äter den på en gång! Vem kan vänta?^^)

 

Jag serverade min glass med min kokoskaka med chokladtäcke, som jag postar receptet på imorgon. Det går självklart bra att äta den som den är, eller äta den med chokladsås, frukt och/eller bär. Bara fantasin sätter gränserna!

Fuskotto på matvete

En riktigt god risotto kräver tid och omtanke. Det gäller att röra hela tiden, att slö över buljong lite i taget tills all godhet sugits upp av riset i lagom omgångar och att veta precis när riskornen är så pass mjuka att de kan ätas men så pass hårda att de har lite tuggmotstånd och kärna kvar. Ja, det är ruggigt gott och värt besväret men det tar som sagt tid och energi. En fuskotto däremot? Not so much!

Fuskotto är, precis som namnet antyder, min benämning på en risotto som inte alls tagit den där halvtimman av rörande att få till, och inte heller består den av det så otroligt risottiga riset arborio eller avorio, som inbitna risottoälskare skulle kunna bygga kyrkor till och avrätta alla hedningar som väljer råris (vilket jag ALLTID gör) eller – ve och fasa! – jasminris! Utvisning och piskstraff, inte nödvändigtvis i den ordningen.

Min fuskotto tog inte mer än ett par minuter att röra ihop och bestod av matvete som är en spännande källa till protein och ett måste att prova någon gång istället för potatis, pasta eller ja, ris. Med färdigkokt sådan är det här busenkelt, och även om du kokar matvetet själv är middagen klar inom 20-30 minuter. Snabbmat när den är som bäst!

***

Fuskotto på matvete
(två portioner)

två portioner matvete (ca 1 dl okokt)
1 liten rödlök
1 vitlöksklyfta
runt 8 champinjoner
5-6 soltorkade tomater
1/2 dl matlagningsgrädde
1/2-1 dl parmesan (färskriven – jag lovar, det blir SÅ mycket godare!)
salt och peppar
ev färsk krydda att servera med

Smör att steka i

***

Börja med att koka matvetet i ungefär 15 minuter om du inte använder färdigkokt. Jag kokade mitt tidigare under dagen. Om du har en grönsaksbuljongtärning över, låt den gärna koka med!

Hacka lök, vitlök och skiva champinjonerna. Fräs allt i smör tills det fått nog med färg. Tillsätt matvetet och de soltorkade tomaterna och låt allt bli jämnvarmt.

Rör i matlagningsgrädden och låt koka någon minut på svag värme.

Riv parmesanen och tillsätt den, hur mycket är helt upp till dig, men glöm inte att spara lite till dekorering!

Smaka av med salt och peppar och servera gärna med parmesan och någon färsk krydda, i mitt fall timjan.

Snabbt och gott, prova du också!