Smaktest – Marabou Loop

För ett litet tag sedan skrev jag om två nyheter som alldeles snart skulle börja säljas ute i Sveriges affärer, båda två chokladiga läckerheter, dels Marabou orient och dels cloetta center kokos (dessutom har jag fått upp ögonen för att det nu också finns en ny pollysort designad av Dregen, med citron- och lakritsbitar i, spännande!).

Sedan det inlägget skrevs har jag letat någonting alldeles makalöst efter just dessa sorter. Högt och lågt, fisk och fågel, Netto, Ica, Willys, ja, till och med statoil. Till ingen nytta. Än så länge finns de inte att få tag på här i Växjö, där jag har slagit mig ner, eller så ser de mig komma där i butikerna och slänger in chokladen på lagret i rädsla för vad jag kan komma att säga om den på bloggen. I vilket fall så har jag ännu inte kunnat lägga tassarna på någon av dessa påstådda härligheter.

I hopp om att jag kanske skulle ha mer tur idag, då jag flitigt skrivit uppsats i flera timmar och behövde lite flyt, tog jag hunden i koppel och travade mot pressbyrån. Om inte annat skulle jag kunna fylla på mitt tuggummiförråd.

Hörni, det var ett bra beslut! Nej, Marabou Orient fanns där inte, och jag kunde heller inte hitta Cloettas kokosvariant, men vad gjorde det när mina ögon drogs till en ANNAN liten nyhet, en nyhet jag varken läst om eller sett bilder på! Jag snappade åt mig en lite snabbt, innan de skulle visa sig vara en synvilla och försvinna framför ögonen på mig, betalade (faktiskt!) och log hela vägen hemåt.

***

Här har ni den nu, tillsammans med mitt eftermiddagste!

Marabou Loop, beskriven på paketen som ”mjuk kola överdragen med len mjölkchoklad”. Den är tunn, riktigt tunn, och väger ynka 26 gram, men känns ändå inte liten, tack vare längden på den, som nog ligger i samma liga som dubbeldajm skulle jag tro, med ögonmått mätt.

Förpackningen är färgglad. Lite som att man är på tivoli. Eller cirkus. Ja, den känslan får jag i alla fall, jag vet inte vad ni associerar färgladhet till. Förutom namnet (Loop? Ser ni som jag ett flygplan som flyger upp och ner i en cirkel? Eller loopen på Liseberg?) pryds framsidan också av ett rött band (cirkus igen!) och en tecknad version av chokladen inuti.

Jag studerade den en stund. Kände igen den på något sätt, fast den är helt ny och helt unik. Hmm…

Hela chokladbiten innehåller ynka 115 kalorier, en riktigt bra siffra för ett snacks idag, dock får man vara medveten om att hälften av de 26 grammen den väger är socker (närmare bestämt 12.5 gram) och resten är andra kolhydrater och fett. Men vad väntade vi oss egentligen? Det här är choklad – mjölkchoklad, och den utger sig inte för att vara något annat. Vad den däremot är är fri från nötter, kan jag meddela alla som är allergiska mot det, inte ens spår av dem står det något om.

Okej, låt oss öppna pappret.

Det här kände jag definitivt igen.

HA! Bitarna föll på plats.

Ser ni det här?

Bilden är INTE tagen från Marabous hemsida om Loop. Nej, det är istället taget från wikipedia. Och handlar om den här chokladbiten.

Kan det vara mer likt? Är det månne en kopia? Curly wurly, som originalet heter, är dock gjord av Cadbury och finns att köpa i England, där jag en gång åt den. Samarbete eller stöld? Det kan man fråga sig.

Dock är inte jag här för att stämma Marabou, utan allt jag egentligen bryr mig om är att smaka på chokladen i fråga.

Efter att ha försökt bryta av en bit och misslyckats totalt – chokladöverdraget smulade istället värre än en kexchoklad och kolan inuti var mer seg än hård som jag av någon anledning räknat med – bet jag helt enkelt av en bit. Och så en till, och en till…

Det här är dumle. Dumle i Curly Wurlyformat! Söt, kanske till och med lite väl söt, men jag som tycker att dumleklubbor fortfarande är rätt kul hade inga problem med att äta upp hela biten. Chokladöverdraget är till och med snäppet bättre än det fazer använder, det märks att det är kvalitetschoklad vi har att göra med!

Nöjd känner jag mig också, nöjd att jag kunde äta en hel chokladkaka, bara få i mig 115 kalorier och inte känna mig snuvad på konfekten. Den är stor nog att göra mig nöjd, och liten nog att inte kännas överväldigande (inga snuskiga fantasier här tack!).

Ja, jag tyckte faktiskt om den. Är fortfarande konfunderad över likheten, KOPIERINGEN av curly wurly, men får anta att den är helt legal och glädjas åt tillskottet. Det är inte den godaste chokladen jag ätit, men långt ifrån den sämsta.

4/5

Annonser

One thought on “Smaktest – Marabou Loop

  1. Pingback: Smaktest: Marabou Starbar « Kärlek på tallrik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s