Smaktest: Felix medelhavspaj fetaost med oliver, grillad paprika och ruccolacrème

December bara far förbi, åtta dagar in har jag ännu bara postat något enstaka recept som lämpar sig speciellt för julen, men jag är på gång förstår ni, det kommer inom en inte alltför snar framtid! Det är tur att andra bloggare har lite mer framförhållning än vad jag har och har hunnit sprida massvis av fantastiska julgodisrecept över internet, så jag har en chans att skjuta lite på mina sådana ett par dagar till 🙂

I väntan på att det goda juliga ska hinnas med kan jag bjuda er på ännu ett smaktest, denna gång av något som jag tror funnits ett antal månader i frysdisken men som jag personligen inte testat förut: Felix medelhavspaj fetaost med oliver, grillad paprika och ruccolacrème. Ja, eller namnet kan väl diskuteras, på hemsidan heter den endast fetaostpaj, men jag valde att skriva av paketet för att den lättare ska gå att hitta i mataffären. Att köpa frysta maträtter är inte mitt förstahandsalternativ när det vankas lunch, inte mitt andrahandsalternativ heller nu när jag tänker efter, men då och då är det väldigt smidigt att bara behöva öppna en paket, ställa in i mikron och sedan ha mat på bordet inom några minuter. Ja, eller den här pajen, som många andra, kräver att du har en tallrik att lägga upp den på för att kunna värma den i mikrovågsugnen; den kommer nämligen i en aluminiumform som jag starkt avråder ifrån att behålla pajen i om det är mikron som hägrar, många mikrovågsugnar har slutat sina dagar på det sättet 😉

Pajen ser riktigt tilltalande ut på förpackningen, tycker ni inte? Fullspäckad av tomater, oliver och lök vilar den på en tallrik med snyggt dekorerande salladsblad. Nyhet! Ståtar stolt på vid namnet på pajen (som är lite svårtytt, som jag redan konstaterat, men det framgår ju i varje fall vad som ingår i den). Fetaost verkar vara det viktigaste, följt av oliver, grillad paprika och på toppen av allt ska där finnas en ruccolacrème som kanske eller kanske inte är ett trevligt inslag, det får vi se efter själva provsmakningen. Dessutom framgår det att en paj, och därmed en portion, innehåller 510 kalorier, väger 230 gram och tar ca 4 minuter från fryst tillstånd till rykande redo ur mikrovågsugnen. Jo, mycket trevlig framsida, tycker jag. Dock blir väl inte jag så där oerhört imponerad av raden under namnet – ”Pajskal med olivolja. Bakad med omtanke i Dalarna.” Ja, jo, det är väl toppen att den är bakad ”med omtanke”, vad det nu innebär, och Dalarna – ja oj, vad trevligt, men det där med olivolja…  Jag hade själv hellre sett att den var bakad med äkta smör, men jag kan tänka mig att det är aningen dyrt, så jag ska hålla ner klagomålen. Så länge.

Vänder vi på förpackningen hittas en väldigt utförlig tabell äver näringsvärdet i pajen, både uppspaltat i 100 gram och i portionsstorleken 230 gram (dvs hela pajen). GDA (Guideline Daily Amount eller Rekommenderat Dagligt Intag) finns också med på höger sida, men den är inte jätteviktig att bry sig om den eftersom den egentligen inte säger så överväldigande mycket. Om du räknar kalorier, har ett intag på precis 2000 kalorier om dagen, är en kvinna (för rekommendationerna skiljer sig mellan män och kvinnor och just här är det kvinnans siffror som står skrivna) och går helt efter de olika värden som ”europeiska kostrekommendationer”  anser vara idealet så kanske det hjälper dig, det  kan kännas bra att veta om att man inte bör äta mer än 2,4 gram salt (eller natrium) per dag till exempel, men bara man mår bra och äter balanserat gör det inte så mycket om kosten inte är uppdelad i exakt mängd kolhydrater, fett och proteiner – anser jag, det där är ju upp till var och en. Dock kan tabellen berätta för oss att pajen innehåller en ganska hög andel fett med sina 33 gram, och 14 av dem är dessutom mättade. En del kolhydrater får man räkna med när det är paj som äts (och kolhydrater behöver vi alla, anser jag!) men inte så mycket socker, vilket är ett plus (det som finns kommer säkert från de grönsaker som använts). Proteinmängden känns rimlig.

Ingredienslistan brukar jag ägna mer uppmärksamhet åt än näringsvärdetabellen. Det som slår mig allra först är alla dessa ingredienser i pajdegen! Det kanske bara är jag, men jag brukar väldigt sällan använda något annat än mjöl, smör och vatten. Här finns inte bara mjöl, margarin och den på framsidan nämnda olivoljan med utan också havregryn, ägg och quinoa. Quinoa? Visst, jag tycker det är väldigt gott, men kommer den ens märkas av när man smakar på pajen? Vad är den till för? Margarinet som används innehåller emulgeringsmedel, men det får man räkna med när det inte är smör som används.
Fyllningen innehåller det som konstaterats på paketets framsida, men dessutom stärkelse, ”naturlig arom” och något så spännande som inulin.En närmare titt (på vårt älskade wikipedia såklart) visar att inulin ”blivit en populär tillsats i industriellt framställd mat. Det har dock visat sig att så lite som 40 gram om dagen kan leda till väderspänningar och diarré” – umm, what? Nej tack, säger jag, och surar lite.
Rucolakrämen (den korrekta stavningen på rucola har nu blivit konstaterad att vara med ett enda c, men visst ni att det finns ett svenskt namn på rucola? Senapskål kan den kallas, så ser ni det på en skylt vet ni vad ni ska titta efter)har här bytt namn till ruccolapesto och innehåller stärkelse och mjölkpulver, men också parmesanost och spenat. Spännande, jag har inte längre någon aning om vad jag ska förvänta mig av den.

Väl uttagen ur förpackningen ser den mer ut som på bilden än jag förväntat mig, vilket är positivt, att se en paj på förpackningen och något helt annat på tallriken är alltid en lika stor besvikelse. Grönsakerna är inte lika framträdande, och är de det är det mest lök man ser, men man SER i alla fall grönsaker, bara  det är en härlig upplevelse! Rucolacrèmen (/peston) ligger redan på pajen, så den kommer alltså ätas varm, vilket jag av någon anledning inte trott, kanske för att jag är mycket för kalla röror själv. Men fryst röra är ju ingen hit, så jag vet inte hur de skulle ha lyckats ge den till mig kylskåpskall…

Efter precis fyra minuter är min paj alldeles lagom i temperatur. Något fick de rätt i alla fall! Den ser dessutom riktigt aptitlig ut, tycker ni inte? Fina färger, och doften är klart ätvärd. Rucolapestocrèmen ser väl lite trött ut kanske, och jag kan räkna till två fetaostbitar, men eftersom fetaosten utgör 9,5% av pajen så förutsätter jag att resten är nedsmulad i den. Bara att hugga in alltså…

Aningen vattnig kan jag tycka att min paj var när jag skar in i den, men det är ett vanligt fenomen med färdig paj och inget som direkt stör smaken. Tomat framgår tydligt, den nämns inte på framsidan men det finns en hel del av den, löken smakar gott när man biter in i den, liksom paprikan, som har fin färg och smakar ugnsrostad. Pesocrèmen tycker jag personligen har lite halvtrist konsistens, den kunde varit aningen grövre, men smakerna passar fint tillsammans (även om det är svårt att plocka ut rucolasmaken alls). Fetaosten saknar jag nästan helt, det känns som att en paj som verkligen belyser att den innehåller fetaost också borde smaka som att den gör det.  De två fetaostkuber jag hittade var goda, men annars fanns där ingen alls som jag kunde leta upp med mina smaklökar. Pajdegen smakar precis som fryst färdigköpt pajbotten smakar vanligtvis, hemgjord är ljusår bättre men den är helt och hållet ätbar. Storleken på pajen är alldeles lagom; jag åt upp hela och kände mig mätt men inte obehagligt så efteråt.

Ja… Det är inte en smaksensation jag nu har i magen, men inte heller något osmakligt och tråkigt. Pajen innehåller en del aningen skumma ingredienser men inte så många att den bör undvikas kan jag tycka, och den smakar bra för att vara en fryst måltid även om fetaosten är svår att peka ut och pajbottnen är lite halvtrist, som sådan brukar vara. Rucolacrèmen/peston fungerar bra ihop med pajen men kunde kanske varit bättre utförd.

Felix får 3/5 av mig för den här nyheten, vi får se om det blir fler gånger.