Och vart i hela världen tog hon vägen?

jag och erco

Först av allt vill jag bara skriva ett enda stort och vackert glittrande TACK till er som fortfarande håller hoppet uppe och besöker mig då och då – det gör mig både rörd och glad att se att ni inte glömmer bort att jag finns även då jag håller mig undan. För det har jag gjort nu, sedan det sista inlägget som blev skrivet för över 4 makalösa månader sedan! Kan ni förstå, jag som aldrig trodde att jag skulle klara av att inte skriva av mig här!

Det är dock så att jag nästan helt lagt om mina matvanor sedan det senaste inlägget (som gav en liten försmak på varthän det barkade). Jag är numer en lycklig och djurvänlig vegan sedan september, och jag har många gånger velat skriva ett inlägg här men dragit tillbaka entusiasmen då jag känt att jag faktiskt inte passar in här längre…

Hur sorgligt är inte det? Jag känner mig inte välkommen på min egen blogg! Och det är inte för att ni finns och kommenterar – tvärtom är jag väldigt imponerad av era förstående kommentarer och stöttande attityder, utan det är hela idéen bakom den här bloggen som skär sig lite med min nyfunna veganska kärlek. Jag vet helt enkelt inte om jag bara ska forsätta rakt av här eller om jag rentav ska starta om på ny kula men den här gången helt veganskt. Vad tycker ni?

Dock har jag inte varit helt tyst under min frånvaro. Jag är väldigt aktiv på instagram där jag dagligen postar bilder på mina veganska kreationer (om man får lov att använda ett sådant stort ord för att benämna mina trevande försök till vegansk kreativitet) och ni får jättegärna ta er en titt om ni också har instagram som app på mobilen. daedal_lives heter jag där ❤

Oavsett om jag bestämmer mig för att fortsätta med enbart veganska recept här eller om jag startar upp en ny blogg som fortsättning på denna ska ni veta att jag glatt mig oerhört åt den här bloggtiden och min kärlek till er vet inga gränser!

Tack för den här tiden, och tack för ert intresse! Ha en underbar jul, ett gott nytt år och glöm inte att titta in här igen snart för att se hur framtiden för mitt bloggande kommer utveckla sig!

 

Dekorerad chokladtårta och några nyhetstips!

Först av allt måste jag få dela med mig av tårtan som bakades i fredags, då två vänner till mig ville bjuda på en sådan under kvällen. Vi var på väg till en fest för en nybliven 20-åring, så det var ju otroligt passande att vi stod för en! Jag tog mig friheten att bestämma tårta och fyllning själv, men de båda herrarna som stod för initiativet var de skarpa hjärnorna och skaparna av dekoreringen.

Själva tårtan bakade jag efter ett amerikanskt recept som var helt okej, men den blev aningen torr kan jag tycka (vilket ofta är ett problem med just amerikanska tårtor) så jag nöjer mig med att länka till receptet här. Det som är trevligt med amerikanska recept är annars höjden på bottnarna, de blir fina att se på om inte annat!

Fyllningen bestod av ett lager dulce de leche och frostingen av chokladganache (grädde, choklad och florsocker). Ja, och så blev det non-stop som dekor, väldigt tjusigt 🙂

***

Och eftersom jag inte vill lämna er med endast ett länkat recept så kan jag också passa på att berätta för er om de nyheter jag fått nys om nu när 2012 gått av stapeln och Marabou igen tagit över marknaden!

Förutom Marabou Mandelsplit som jag redan gett er mitt smaktest på, har Marabou också en större kamrat på lut till alla er lakritsälskare:

(googlad bild)

Marabou Black (och inga skämt om rasdiskriminering nu tack, jag kommer ihåg uppståndelsen runt 88an black för ett par år sedan). Helt enkelt choklad med saltlakrits i, kan det vara något tro?

Dessutom har vi en lite mindre nyhet som jag hittade ett smaktest på hos mörk o mat (som också bilden kommer ifrån):

Marabou Starbar. Uppenbarligen handlar det om ”Peanutty caramel crumble” och jag kunde inte vara mer exalterad! När jag bodde i USA lärde jag mig att älska jordnötsmör och jag har ofta undrat varför vi inte har gottigheter som Butterfinger (som den här verkar likna) och Reese’s peanut butter cups här i Sverige. Nu har vi en egen variant! Eller ja, egentligen inte, för jag hittade den variant som är originalet här – men den har jag inte haft turen att prova.

***

Imorgon satsar jag på att besöka tingsrätten på ett studidebesök, sedan tänkte jag försöka uppdatera mig lite mer på vad som händer i bloggvärlden, kanske kan jag göra det med en Starbar i närheten?

Kärlek på tallrik på Facebook!

Nu ni! Nu är jag med i svängen igen! I en värld som kretsar kring teknik och informationsdelning har jag nu tagit ett stort steg mot att bli en värdig medborgare av IT-Sverige, allt i ett försök att smita undan pluggandet inför torsdagens tenta om ”Välfärdsstatens organisering”.

Nu finns här nämligen en liten ikon på höger sida, under rutan som undrar om du vill följa mig på Bloglovin. Trycker du där, gillar du mig på Facebook! Där finns nu äntligen en sida helt tillägnad Kärlek på tallrik, där ni kan se andra som också läser bloggen och läsa lite uppdateringar då och då om vad som pågår ”bakom kulisserna”. Ja, och så kommer ni såklart få se när något nytt läggs ut på bloggen, så ni inte missar någonting livsviktigt 😉

Jag skulle bli så glad, så glad om ni tar er tiden att klicka där en gång innan ni fortsätter läsa – jag vill jättegärna se vilka ni är som läser det jag skriver, oavsett om ni är här ofta eller inte! Allt ni behöver är en facebooksida!

***

För att inte göra det här inlägget helt bildlöst – nästa recept som kommer upp här är på dessa kakor:

Vad tror ni om det?

kanelsmakande M&Ms och ett smaktest: Royal T-stick rooibos tea

TITTA!

Titta vad jag hittade när jag scannade internet i dagarna:

En ny variant M&Ms!

Okej, det i sig är väl inte överdrivet ovanligt, det kommer ut ett flertal olika sorters M&Ms varje år, men titta närmare:

KANELM&MS! M&Ms med kanelsmak!

Gud i himlen, vad det låter gott – jag som älskar både kanel och choklad! Synd att det är en amerikansk release, det är mindre än 0% chans att den kommer hit någonsin skulle jag tro… Jag får manipulera någon att skicka mig en påse – det här kan inte gå osmakat förbi!

***

Annars har jag legat lite på latsidan på senare tid, måste jag säga – jag har inte bakat på hela veckan! Det är en bedrift i sig, jag som brukar använda bak som ursäkt konstant när det är något annat på gång som jag egentligen borde göra… Dock blir det säkert någonting i helgen, jag har ögonen på ett antal recept jag knappt kan hålla fingrarna borta ifrån!

***

Ett nytt te har jag hunnit testa på i alla fall, som jag tänkte tipsa er om – Royal T-stick Rooibos Tea! Eller ja, det är inte så nytt egentligen, jag har sett det i hyllorna ett tag men inte sträckt mig efter en paket förrän nu (den stora röda lappen med en hyfsat låg siffra har absolut iiingenting med det att göra). De såldes ut i min närmaste ICAaffär hemma, så jag hoppas inte att det betyder att de ska dras i från marknaden, det vore ju tråkigt att tipsa om något ni inte längre kan få tag på! O.o

Den här varianten av te, kallad ”Royal T-stick”, kommer inte i tepåsar utan i ”sticks”, avlånga pinnar eller stickor som ställs ner i en kopp hett vatten, mer eller mindre på exakt samma sätt som en tepåse. Det som anses vara ”revolutionerande” är att stickorna, när de doppats klart i vattnet lyfts ur, vänds upp och ner och så droppar de inte på vägen mot papperskorgen! Wow!

Nej, jag är inte överimponerad över deras nya uppfinning, jag har inte lidit av droppande tepåsar sådär överväldigande mycket, men åh andra sidan är de inte sämre än något annat jag provat så jag låter det gå obemärkt förbi. Paketets utformning är jag heller inte så särskilt imponerad av, det är ingenting som sticker ut i hyllan, men det viktigaste är ju smaken, inte utseendet, eller hur?

Varje paket innehåller 15 stickor – och eftersom jag betalade 15 kronor för min paket kan mattegeniet i mig räkna ut att de kostade en krona styck, vilket känns rimligt, om man jämför med de vanligare sorterna, som ofta ligger runt det priset.

Stickorna finns att köpa i flera olika smaker, bland annat earl grey och det lite svårtydda ”fruit tea” men jag valde att frakta hem deras ”rooibos tea” variant, jag är svag för just rooibos och tyckte att det kändes som det godaste alternativet.

Rooibos, kan jag ju också berätta för er egentligen inte ett te i dess egentliga mening, men framställs på ungefär samma sätt och kallas därför ofta för rött te. Det innehåller inget koffein/tein och blir heller inte beskt av att dra länge, så det är perfekt för mig som tycker att beska smaker helt kan förstöra det te som man sett fram emot. Mer om detta kan ni hitta på tillförlitliga wikipedia, lärarens bästa vän 😉

Så, vad tyckte jag?

Jodå, jag är positivt överraskad! Det smakar precis som rooibos ska smaka, milt med den karakteristiskt  röda färgen. Pinnens praktiska ”ospillande” effekt gick lite förlorad här eftersom jag helt enkelt lät den stanna i koppen tills jag var klar och sedan gick med den I KOPPEN till papperskorgen – men jag kan väl hålla med om att den inte droppade något när jag väl slängde den. Dock känns det inte som en effekt man är beredd att lägga extra pengar på, så det är jag glad att jag inte behövde göra.

Smaken på teet tyckte jag otroligt mycket om, så pinnarna kommer nog gå åt i en rasande fart. Utformningen på stickan känns onödig men fungerar och paketen känns lite amatörmässig men priset var rätt, förhoppningsvis var det inte ett tillfälligt erbjudande.

4/5.

 

 

 

Fina awards (awarder?), en påminnelse och en nyhet till

Vet ni, något historiskt har hänt! Kärlek på tallrik har nu fått – inte bara en utan – TVÅ awarder av två fina människor därute, och jag tänkte därför ägna ett inlägg till dem för att se vad det egentligen innebär att få en award. Titta bara!

Från I love fruktsallad har den här slunkit in här på sidan:

Och från Iamsan har den här fina fått komma hit:

En del av mig känner att dessa kanske inte riktigt hör hemma på min blogg – men om jag bakar in dem lite i ett inlägg så här känns det ganska okej i alla fall 😉 Dock är jag en tråkmåns och skickar inte vidare dem till någon, jag tipsar gärna istället om några fina bloggar men jag vet inte hur mycket ni andra uppskattar det är med ”kedjebrev” av olika slag. Om ni tycker de är trevliga kan ni ju hojta till, så kan jag skicka vidare awards om jag nu skulle få några fler i framtiden!

Till den sista awarden hörde fem frågor, här kommer svaren:

  1. När ingen ser eller hör mig: Intervjuar jag mig själv. Om allt och ingenting, om hur dagen varit, om vad den senaste läxboken jag läste handlade om, om hur min bakgrund format mig… Om allt som surrar i huvudet på mig just då. Jag har kommit underfund med att jag ofta måste säga mina tankar högt för att få dem att tystna lite ibland när det är mycket på gång. Att ingen hör har väl egentligen ingen större betydelse?
  2. Jag går aldrig hemifrån utan: Tuggummi i massor – jag är seriöst beroende och hatar att bara ha ett tuggummi kvar i paketet. Helst ska jag ha ett öppnat och ett oöppnat i fickan eller väskan – så vet jag att jag har så det räcker under dagen i alla fall… Bajspåsar och hundgodis brukar också alltid följa med, av någon anledning.
  3. Min blogg heter som den gör för att: för att jag kände på en gång att det var en mitt i prickförklaring till vad det är jag vill förmedla med den; med det jag skriver och med det jag fotar. Först och främst ÄR ju det här en matblogg. Eller ja, en mat- och bakblogg kanske, med lite inslag av drickbart hit och dit och smaktest här och där. Men det är inte en livsstilsblogg, och fokus ligger inte på modet just nu eller dagens gymbesök (även om jag säkerligen skulle skryta om ett sådant om det någon gång hände att jag masade mig iväg på ett!). Min kärlek till mat gör att den här sidan finns till, och kärlek är inte värt mycket om man inte delar med sig av den man har, på ett eller annat sätt. Detta är mitt sätt att dela med mig, och ofta görs det från en tallrik.
  4. Om jag vågade skulle jag: prova på det där med att skriva en bok – en bok om mitt liv kanske? En  ”gör inte som jag gjorde men lär dig av mina misstag”bok. En ”Jag vet att jag inte skulle vara samma person om jag inte gått igenom det men det var ändå ett helvete”bok. En ”att bli stark i sig själv är inte omöjligt men det är sjukt jobbigt”bok. Kort och gott – en självbiografi. Men vet du; jag har vågat rätt mycket genom livet, och jag ångrar ingenting ❤
  5. Om 10 år kommer jag: Leva. Andas. Må bra. Allt därtill är bara plus i kanten.
Med det sagt så ger jag er nu lite länktips; de här fina bloggarna kan ni gärna besöka någon dag när ni har mycket tid – det krävs för att hinna gå igenom alla underbara inlägg 😉
Jag är ett stort fan av lilla matderivén där du kan hitta alla möjliga, oftast vegetariska (fisk någon gång då och då) recept som är innovativa, vackra och alltid otroligt goda! Jag tror hon har min smak nedpräntad på papper, Ann-Louse, för allt gott ser hon till att laga mat av, och jag blir lika sugen varje gång hon postar någonting nytt!
Matarkivet är en blogg som drivs av fina Hanna borta i London – men på svenska och på världens mysigaste sätt. Hon är inte vegetarian men gör massa härligt i alla fall, så ta en titt, även om du inte äter kött!
Ja, och så måste jag ju nämna Hovkonditorn, som är ända borta i Singapore och lagar mat som alltid är fräsch och spännande – och lätt kan lagas till här hemma också om man är sugen! Recepten är på engelska och svenska och liksom jag  varvar hon med både bakverk och maträtter. Ni skulle varit med under hennes oreovecka ❤
Tant russins bak luktar bäst har jag hört, och om hennes blogg är beviset så tror jag på det helt och fullt! Inspiration till allt möjligt gott och blandat, och så lite Polka dans då och då. Kan det bli bättre?
Och för att blanda upp det lite och inte bara skicka er till mina matbloggsjämlikar (ni får ju inte byta bort mig mot någon annan!) så tycker jag att ni kan besöka Hallonsemla! Det är också en sjukt inspirerande blogg av finaste Rebeccan jag vet, som bjuder på allt från bästa loppisfynden till (surprise, surprise) mattips och snygga klädval.
Jag skulle kunna fortsätta i all evighet, men stoppar här. Alla som känner sig bortglömda – misströsta inte, ni kommer säkert nämnas i ett inlägg alldeles snart ❤
***

Sedan tänkte jag bara ge er en påminnelse om att det nu går att rösta fram vinnarna av matbloggspriset!

Det finns en kategori för matbloggar och en för bak – vilket kan vara klurigt när man bloggar om båda som många av oss gör, man får köra på känsla helt enkelt!

Jag säger absolut inte att ni måste rösta på mig. Det är liksom inte riktigt upp till mig om ni tycker att min blogg är tillräckligt bra eller inte. Men har du en favoritblogg därute som du känner behöver lite uppskattning så är det bara att trycka sig in HÄR och rösta på! Röstningen stänger vid 00.00 den 6/11.

***

Och så till sist: Jag fick tips om ännu en nyhet som kommit ut i affärerna nu i väntan på jul och tomtetider – nämligen Juleskum med polkasmak!

bildkälla

Juleskum är ju en sorts godis som många förknippar julen med — inga skumtomtar – ingen jul. Dock lockar originalsmaken mig mycket mer än polka – jag kan inte riktigt få ihop den söta smaken av juleskum med polkans mintiga inslag. Nej, inget för mig, men prova den gärna och hör av dig med vad du tycker!

Nyheter inför höst och vinter

Det är ingen hemlighet hur mycket jag ser fram emot julen. Ja, inte bara julen för den delen, för hela långa hösten bjuder på roligheter!

”Men, inte gör den väl det inte? Oktober och november innehåller ju ingenting att fira heller!”

Jo, det gör de faktiskt, i alla fall nu när globaliseringen gjort att det inte längre är svårt att hitta halloweenpiff i affärerna, för att vi själva inte har så många högtider att hurra för under den här tiden på året kan jag väl hålla med om, men det stora landet i väst har det verkligen!

***

Halloween har vi alltså som infaller snart, komplett med massor av läskigheter, både ätbara, iklädbara och dekorerbara sådana. En månad senare kan man om man vill se till att Thanksgiving får sig en tanke också. Även om vi inte firar denna högtid på samma grunder som amerikanarna tycker jag ändå det är ganska fint att ta en dag till att fundera ut vad man är tacksam över och dela det med sina nära och kära. De flesta av oss har det ju egentligen ganska bra, även om det är mycket vi tycker oss sakna vid olika tidpunkter i våra liv.

Och om man äter godis i mängder till Halloween är det kalkon, stuffing, tranbärssås, sötpotatis och pumpapaj som gäller vid thanksgiving, en rolig blandning av sådant vi inte är så vana vid att ta  del av här hemma. Jag kommer absolut komma in på det här mer i ett inlägg eller två längre fram, men vi är ju inte där än!

***

Ja, och så kommer då äntligen december, och med den månaden allt det festliga som får både barn och vuxna att tindra lite extra med ögonen – advent, julkalendern, ljusstakar i fönstren och lucia. Så småningom också julafton, och så det nya året en vecka senare. Ja, vi har mycket att se fram emot från och med nu, tycker ni inte?

***

Och från och med nu är kommer en hel drös med nyheter och gamla ”limited editions” ut i affärerna, vilket är ett himmelrike för en sådan som jag som älskar allt som har med julen att göra OCH inte kan hålla tassarna borta från allt som det står nyhet på! Få har väl missat att julmusten redan tågat in i affärerna, den är den första av ett berg av julbetonade varor, allt från pepparkaksdeg till pepparkaksfil (som jag åt som en tok förra vintern), från vörtbröd till glögg och ischoklad.

Ja, och så har jag fått nys om ett par nyheter som vi nog kommer se i hyllorna när som helst, om jag känner butikerna rätt!

bildkälla

Marabou har, som jag tror de flesta redan känner till, släppt en ny version av sin populära ask med blandade chokladpraliner – Aladdin konkurrerar nu inte bara med Paradis utan också med Aladdin dark edition. Den lär innehålla alla de bitar som den vanliga asken innehåller, men istället för att en del är mörka och en del är ljusa så är alla mörka. Jag själv och troligtvis alla invånare under tolv kommer nog vara lite besvikna om det är den här varianten som köps hem, just för att det är de ljusa bitarna som brukar gå åt för oss först (grov generalisering här) – men det är väl inte mer än rättvist att det finns en mörk variant då Paradis finns med bara ljusa. Jag har redan sett denna ask i affärerna och vet att det finns att få tag på – dock kommer jag nog inte vara den som provsmakar – tacka vet jag ljus choklad 😉

bildkälla

Fazer vill inte vara sämre de heller, utan släpper nu en variant på dumle som vi inte har sett innan – Dumle gingerbread – alltså Dumle med smak av pepparkaka. Jag själv kunde inte vara mer spänd över den här nyheten, dumle tycker jag mycket om, och pepparkaka likaså – hur kan det här INTE bli gott?

bildkälla

För alla er lakritsälksare bjuder även Fazer på en ny variant på Turkisk peppar (ni vet, de där hårda lakritskaramellerna som är så starka så man skriker!) nämligen Turkisk peppar Volcano. En mjuk version av den hårda karamellen, formad som en trekant och fylld med något svart (och antagligen starkt) i mitten. Lakrits är inte en favorit här, men lyckas jag få någon annan att köpa dem kanske jag provar.

bildkälla

Ahlgrens bilar har också kommit ut med en nyhet till vintern, något som visst blivit en vana så här på äldre dagar. I år heter de Snötäckta bilar och de är helt enkelt vanliga Ahlgrens bilar, doppade i choklad och sedan övertrödda med vitt strössel. De är säkert goda, men tyvärr inte vegetariska, så något smakprov för min del blir det antagligen inte. Tyvärr har jag inte lyckats hitta en officiell bild, men så här ser de ut enligt My, vars inlägg handlar om att påsen kostar lika mycket som de vanliga bilarna men innehåller hälften så mycket. Det gäller att ha ögonen med sig som konsument!

Ja, det här är bara det jag kunnat luska ut just nu, det är säkert bara ett axplock av alla nyheter, det brukar vara så runt jul!

Har ni hört talas om någonting ni längtar till?

Nyheter för oss chokladnördar

Efter lite bloggspaning på kvällstid har jag hittat fram till inte bara en, men TVÅ hela nyheter att dela med mig av här på bloggen till er som är lika intresserade av choklad som jag är. Marabou fullföljer nu nämligen sitt åtagande att släppa tre nya och exotiska chokladalternativ under denna sommar (innan har vi fått mediokra marabou mango och sagolika marabou caribbean). Dessutom utökade just cloetta sitt utbud av chokladrullar med en spännande variant. Det var faktiskt länge sedan jag köpte choklad nu, har dragit ner lite på det intaget i och med att jag dragit upp andra sorters intag (som efterrätter fulla med bär och grädde, och all somrig mat som bara går att få tag på), men jag tänker BANNE MIG smaka BÅDA dessa sorter så fort de kommer ut! Såklart blir det smaktest här =D

Den första sorten jag fått nys om heter Marabou orient och ska, enligt bland annat Malin på finfina bloggen getiton innehålla dadlar och pistage! Låter det inte ljuvligt?

För mer information och för att se vem som faktiskt tog bilderna nedan, besök Malin nu!

Den andra är Cloettas center kokos. Center. Kokos. Kan det bli bättre än så? Kanske pistage då. Och dadel.

Bilden nedan och nyheten hittade jag på chokladbloggen – en OUMBÄRLIG blogg för chokladälskare! Gå dit. Sukta och dregla ❤

Vad tror ni om de här två? Har ni smakat någon av dem? Eller båda? Vad tyckte ni?

Nyhet – risifrutti smoothie smakar sött utan sött!

Risirutti är ett klassiskt mellanmål som började säljas 1992 (mannafrutti 1995) och som idag är ett eget litet märke efter att ha varit en del av syltmärket BOB. Dagligen äts det så många som 1,3 risifrutti per sekund – allt enligt tillförlitliga och alltid lika välinformerade Wikipedia.

Och nu när nyheter har ploppat upp överallt på hyllorna kände även risifruttikonsernen pressen på sig att vara lite nytänkande och kreativa. Förutom att ha börjat med säsongsbetonade smaker (som somriga pärondrömeller vinterns kardemummasmakande vintermums) har de nu också släppt två sorters risifrutti helt nyligen med” sylt” gjord utan varken smaktillsatser eller socker/sötningsmedel – risifrutti smoothie.

Jag applåderar detta nytänkande! Vem behöver egentligen äta sockerstinn sylt till sin vaniljgröt när fäska bär och frukter redan är tillräckligt söta alldeles av sig själva? Nu är ju i och för sig själva gröten inte riktigt lika väl sammansatt så några aromämnen kommer man inte ifrån – men det är ett steg på vägen!

Än så länge finns risifrutti smoothie i två smaker – hallon/blåbär och mango/passion (den senare är jag väldigt intresserad av!) men om den blir populär är de säkert inte sena med att utvidga sortimentet.

Just nu står båda sorterna och väntar på mig i kylskåpet – de såldes för 8 kronor styck på vårt maxi till skillnad mot vanliga risifruttis superbilliga 7.95 kronor – och så fort jag fått tillfälle att smaka dem får vi se om de lever upp till sin fulla potential 😉

Spänning i hyllorna – nyheter 2011

En sväng runt stora staden Växjö med en alldeles för tom plånbok i väskan och ett par köpgalna vänner i släptåg ledde idag till att jag suktande letade igenom hyllorna på citygross för att se vad mer jag kanske skulle kunna prova på inom den närmsta tiden. Det verkar som att år 2011 verkligen är nyheternas år, jag kan inte komma ihåg att det varit så här mycket spännande nya varor att längtande vila ögonen på någon gång tidigare. Hur det än står till med den saken smög jag upp kameran på ett par ställen för att kunna visa er några av fynden jag gjorde – när jag har rum i magen och rum i ekonomin kommer jag senare att både införskaffa och provsmaka, men just nu gäller det att se men inte röra!

Dessa kakor tror jag att de flesta av oss redan har lagt märke till, de stora displayerna fyllda med färgglada paket är svåra att ta miste på. Och visst är det Marabou som än en gång är i farten! Två olika kaksorter har de nu skämt bort oss med; Marabou mjölkchokladcookies och Marabou Schweizernötcookies. Jag har hört mycket gott om dem, speciellt om den senare, men tycker inte att priset (här 28.90) är tillräckligt lågt för att jag ska kunna rättfärdiga att köpa färdiga kakor. När det dyker upp en rabattkupong kommer jag glatt vara där!

Och på tal om Marabou – Noblesse (som också ägs av Marabou) har släppt en ny variant av sina små chokladkartonger- Noblesse Biscotti Crisp. Det var ett tag sedan någon nyhet dök upp inom Noblesseserien, så den här ser jag fram emot att smaka! Jag själv är ett stort fan av den vanliga originalsmaken, men har svårt för både apelsin och mint i choklad, så de andra varianterna väljer jag bort. Kanske kommer den här tilltala mer?

I frysdisken hittade jag också två nyheter om vi styr undan lite från chokladspåret.

bild tagen från Findus hemsida

Här ser ni en nyhet från Findus som de kallar Å nåt gått (jag innehar en extrem motvilja mot att plocka upp någonting där man inte orkat skriva ut ordet något vilket redan gör att jag irriterar mig lite på den här produkten). Enligt Findus hemsida är det här:

4 smaskiga desserter, att äta själv eller tillsammans. varje förpackning innehåller 4 portionspajer, färdiga att äta

De fyra pajsmakerna som man kan välja mellan är: Rabarber Crumble, Key Lime Pie, Fransk Äppelkaka och Fransk Royale (som uppenbarligen innehåller mandelmassa och hallon, bland annat). Om man hellre vill baka dem själv finns alla recepten här. Är det bara jag eller hade det inte varit kul med en förpackning med en paj av varje i? Så man kunde få prova alla fyra utan att behöva köpa 16 pajer? Bara en tanke…

bild från Findus hemsida

Till höger i frysdisken ser man en annan nyhet från Findus – en nyhet som jag faktiskt fått erbjudande om att testa gratis (genom Smartson). Det är 4 olika sorters grönsaksblandningar som alla har namnet Green Deli gemensamt. Uppenbarligen är sorterna man kan prova på: Italian Pesto, French Ratatouille, Greek Warm Sallad och Indian Curry. Väldigt spännande med något nytt vegetariskt i frysdisken, jag ser fram emot att lösa in min check mot en av dessa påsar och se om den levererar!

Dessutom fick jag faktiskt med mig två nyheter hem som jag kommer recensera så fort jag kan (jag vet, det lät på mig som att det inte var en chans i världen att jag skulle kunna inhandla något nytt och spännande, men jag kunde bara inte låta bli!).

Dels nya Crisp ´n 7 grains från Wasa…

… och dels efterlängtade Marabou Sensation Blueberry Milk.

Och detta är bara ett axplock av alla spännande nyheter som kan hittas eller snart kommer kunna hittas ute i affärerna! Våren är en rolig tid av många orsaker 😉

Marabous nyheter och smaktest – marabou caribbean

Marabou har ett väldigt kreativt år måste jag säga, för inte nog med att de släppte några nyheter i början av året;  Marabou Mango (enligt mig med en tråkig, konstgjord smak som inte tilltalade) och Marabou sensation macademia honey (som är helt fantastisk), nej, nu i maj kom det inte mindre än 4 (FYRA) nya sorter att välja mellan:

Marabou sensation strawberry cheesecake
Marabou sensation blueberry milk
Marabou caribbean
Marabou Maräng och nöt (som jag har sett på pressbyrån ett tag nu, så den är nog inte riktigt lika ny som de andra)

Dessutom kommer det släppas ännu fler smaker i påsversioner; crispers (med russin), crunchy (med hasselnöt)och en ny version med daim (kallad rocks). Det lär bli en smakrik sommar 😉

Förhoppningsvis hinner jag prova dem alla och lägga ut ett smaktest på var och en innan  de dras in igen, för man vet ju aldrig hur länge de stannar! Dock står det bara limited edition på Marabou Caribbean, så därför valde jag att smaka på den allra först (ja, och så var det den som fanns i affären, det kan ju ha något med mitt val att göra…).

***

Marabou Caribbean

Caribbean är uppföljaren till vårens nyhet mango – som många med mig har ansett som väldigt fint inslagen, men ganska tråkig när man väl bet in – och består av mjölkchoklad med smak av kokos och banan. Redan innan jag öppnade förpackningen spetsade jag öronen – kokos och banan? Varför har de inte tänkt på det tidigare? Det låter ju riktigt lovande! Jag är tillräckligt gammal (eller ung) för att komma ihåg att det en gång fanns en marabou med kokossmak, och den var, i min familj, riktigt omtyckt. Vi undrade alla varför den försvann och när den skulle komma tillbaka igen. Nu är den äntligen tillbaka, om än med lite banan inblandat – och banan med choklad har väl aldrig varit fel förut?

Alla marabouförpackningar har fått sig ett ansiktslyft och blivit lite modernare i framtoningen, och Caribbean följer med i denna utveckling genom att vara utformad på samma sätt. Ett par chokladbitar visas, och ingredienserna kastas sen mot oss i förhoppningen om att vi är för sugna för att ducka. Jag anser att förpackningen är snygg. Stilren, och den förmedlar innehållet på ett bra sätt.

Aningen tunnare än vanligt är den, men det brukar just dessa kortare lanseringar vara. Du betalar lika mycket som vanligt för 180 gram istället för 200. Lurigt är det minsta man kan säga, men bara  man vet om det kan man ju sedan ta ställning till själv om det är värt det.

Vid öppningen känns redan en doft av banan. Lite artificiell kanske, men det ÄR banan och jag är genuint intresserad av om den här chokladbiten kan leva upp till mina, nu ganska höga förväntningar! Även om det bara är 20 gram som saknas från övriga chokladkakor märks skillnaden ganska tydligt, det är som att man vant sig vid en viss tjocklek och den här ligger inte riktigt rätt i handen. Eller på tungan.

Men vad gör väl det när den smakar så HÄR? Bananen och kokosen märks av båda två, men inte så att de stör varandra, utan de snarare samarbetar och lyfter chokladen till en riktigt hög nivå! En del av mig ville äta en bit i taget, riktigt njuta av smaken och sitta med min kaka i famnen hela kvällen ösandes kärlek och omtanke över den. Den andra ville tugga i sig alla 180 gramen så snabbt som det bara var möjligt och sedan gå på jakt efter fler ägarlösa caribbeankakor så jag aldrig mer behöver vara utan. Enligt mig är det här en riktig fullträff – bra jobbat Marabou!

5/5