Brysselkålsratatouille med sting

Vad tänker ni på när ni hör ordet ratatouille? Är ni som jag, så får ni genast upp en bild i huvudet av en liten råtta som sitter under en kockmössa och lagar gudomlig mat, allt väldigt franskt på DisneyPixars engelskspråkiga eller svenskdubbade manér? En härlig liten filmpärla som jag verkligen hoppats att ingen missat! Dock är det ju inte filmen som det här inlägget ska handla om, utan rätten som inspirerat skaparna av filmen till ett sådant långt och krångligt titelval.

Ratatouille är nämligen en av de smidigaste och nyttigaste rätter som man  kan tänka sig! Den tar väldigt kort tid att göra, kan varieras i det oändliga och smakar fräscht vad man än parar ihop den med, oavsett om man är vegan, vegetarian eller vanlig dödlig. Originalversionen består oftast av lök, aubergine, zucchini, paprika och tomater i någon form, som fräses, kokas och blandas en stund innan rätten är färdig att ätas! Så smidigt är det, och ännu bättre kan det bli genom att man plockar alla de stumpar av grönt som ligger i kylen utan att göra någon som helst nytta. Det var så jag kom att tänka på att jag ville göra en, för att där fanns en halv zucchini och en halv påse rejält trista brysselkålshuvuden som behövde lite omvårdnad, gärna pronto och på en gång. jag lade också till haricots verts utöver lök och paprika, och resultatet ser ni här – gott både på LCHFvis genom att ätas med en köttbit (inget jag förespråkar, som ni säkert vet) eller på pasta med en god sallad till. Det finn nog lika många användningsområden som varianter, och inget är rätt eller nödvändigtvis fel.

Och du, namnet ratatouille påstås ha kommit till genom användningen av det franska ordet touiller – som betyder röra om – och uttalas ungefär rattatoi. Så nu är det bara att glänsa framför familjen när grytan sätts fram – god, snabblagad, fräsch mat MED ett snofsigt namn du uttalar perfekt – kan det bli mycket bättre?

***

Brysselkålsratatouille

Ingredienser:
(4 portioner)

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
ca 10-15 brysselkålshuvuden
1 paprika (min var röd)
1/2 zucchini
1 näve haricots verts, ca 10-15 stycken (jag använde frysta, vilket gick bra)
1 paket krossade tomater (ca 400 gram)
1/2 dl vatten
ca 1-2 tsk sambal oelek
ev 1 tsk honung (byt ut mot 1 tsk socker om du är vegan)
färsk eller torkad oregano (timjan går också bra)

olja att steka i
salt och peppar

Skör löken i bitar och hacka vitlöken. Fräs dem båda försiktigt i olja i en stor kastrull.

Dela brysselkålshuvudena på mitten, skär paprikan och zucchinin i bitar och dela haricots vertsen på mitten. Lägg i och låt fräsa med efterhand som de är färdiga, glöm inte att röra om då och då.

När allt fräst tillsammans någon minut; häll över de krossade tomaterna och vattnet.

Tillsätt sambal oelek och honung (eller socker).

Låt koka ihop i cirka 15 minuter, tills allt är mjukt men inte sönderkokt, rör om med jämna (eller ojämna) mellanrum.

Salta, peppra och krydda efter smak. Prova samtidigt om mer sambal oelek behövs, det där varierar från person till person.

Servera med vad som helst, till exempel med pasta och en god sallad som jag gjorde!

Julens härligheter och en svensk kålrotslåda

Tänk, julen 2011 är redan över och kommer inte tillbaka, ett stort tack till ALLA er som kom in med ett God jul att dela med er av, jag var med er alla i tanken även om jag inte kunde svara er förrän nu lite efteråt! Min jul firades i mina gamla hemtrakter, tillsammans med föräldrar, bror, faster och hennes familj och ett par kusiner – alldeles lagom och förträffligt trevligt!

Det sågs på Kalle Anka där vi, precis som majoriteten av alla svenskar, fyllde i varje replik innan den sades (och jublade när Lejonkungen visades)…

…så åts det julbord, som i mångt och mycket hölls koncist och traditionellt, med köttbullar och hackekorv, ostar och vörtbröd, rödkål och rödbetssallad och en mängd av olika sillsorter. Ja, och så min kålrotslåda då, som inte är lika traditionell på ett  av våra julbord, men någon måste ju bryta mönstret! Annars är det på finska julbord dessa brukar hittas, men jag kallar inte min finsk, eftersom jag inte vet hur nära jag kommer den varianten med min aningen förenklade… Den hade gärna kunnat få stanna några minuter till i ugnen också, men folk var för hungriga för att vänta, inklusive jag 😉  Ett varmt bord med Janssons, kroppkakor, potatisgratäng och kokt potatis fanns också att hugga in på.

En vegetarisk tallrik kunde se ut något så här – potatisgratäng, sallad, vörtbröd med brieost, vindruvor och kålrotslåda. Med julmust och rödbetsallad njöt även jag av ett härligt julbord, två gånger till och med!

Ja, och så öppnades det presenter förstås, innan vi fikade på saffranskladdkaka som jag bakat tidigare. Här har ni min hunds nya bästa vän – herr morot. Bara vegetarianers hundar genomlider sådant här 😉

***

Kålrotslåda

Ingredienser:
(4-6 portioner)

ca 1,5 kg kålrot
2 msk ljus sirap
1 ägg
1 nypa riven muskotnöt
1 dl grädde
ströbröd (jag använde panko, som är grövre)

salt och peppar

***

Skala kålroten och skär den i mindre bitar. Koka bitarna tills de är mjuka, kanske 20 minuter eller så.

Värm ugnen till 200 grader och smörj en ugnsform.

Häll av kålrotsbitarna och mosa dem grovt med ex. elvisp.

Blanda i sirap, ägg, muskot.

Vispa grädden och blanda sedan ner den i kålrotsmoset.

Salta ordentligt, peppra om du vill och täck sedan ytan med ströbröd.

Skjut in i ugnen tills den stelnat lite och fått fin färg, vilket tar en timme eller så. Eller bara tills den ser färdig ut utan färg, som min 😉

Servera på julbordet eller till tex veggiebiffar istället för potatismos eller rotmos.

Sötpotatispytt med äpple och torkade tranbär

Ja, pumpa var det igår, och jag följer i dess fotspår idag också, med en ingrediens som jag är allvarligt kär i – sötpotatisen. Enligt finfina Wikipedia är sötpotatisen faktiskt en ört (!!)och bara avlägsen släkting till vår vanliga potatis, dock används den på liknande sätt. Smaken är mer åt pumpahållet (därav de där fotspåren i början), söt och alldeles underbar! (det där var inte alls en personlig reflexion, utan bara fakta). Ni som läser här då och då är inte ovana vid sötpotatisrecept, det är verkligen något jag använder mig av ofta, och de kan användas på otroligt många olika sätt. Till exempel i den här ugnsrostade pytten tillsammans med äpple och torkade tranbär!

(På tal om torkade tranbär – de kan vara lite knepiga att hitta, men brukar finnas om man letar. Jag köpte en stor påse på Lidl, och de är jättegoda både i mat, bakverk och precis som de är!)

Receptet är inte alls komplicerat (jag hittade det här) och kombinationen är väldigt spännande, lite ovan för oss svenskar som sällan äter söta saker till lunch eller middag, men helt klart värd att testas! Det enda jag gjorde var att öka på temperaturen så det inte tar lika lång tid i ugnen  och minska mängderna, annars följde jag receptet helt. Jag åt min pytt som den är, serverad med broccoli, dock är jag säker på att den fungerar att kombinera med något kallskuret för köttätare, eller möjligtvis quornfilé för oss som håller oss till växter.

Vad tror ni?

***

Allt ni behöver göra för den här rätten är att:

Leta fram två sötpotatisar, två palsternackor och ett äpple. Det räcker till två stora portioner! Värm samtidigt upp ugnen till 225 grader.

Skala alltihop och komplettera med: 1/2 citron, 2 msk rårörsocker och 3 msk torkade tranbär.

Skär det skalade i ungefär lika stora bitar och blanda allting i en långpanna, klädd med bakplåtspapper som ni smort eller oljat.

Pressa över citronen, strö över sockret (blanda ordentligt) och blanda sedan i de torkade tranbären.

Klicka i ett par extra små smörklickar om ni vill, eller ställ in i ugnen som det är.

Det är klart när allt är mjukt och fått lite färg – det tar ca 45 minuter, men känn efter, det varierar från ugn till ugn. Blanda gärna om en gång efter 20-25 minuter.

Servera som det är eller med exempelvis kokt broccoli.

Redo att ätas! =)

200 inlägg rikare och Kjerstis ugnsgratinerade butternut!

Nu är tentan äntligen inlämnad och allt jag kan göra är att hålla tummarna i tre veckor i väntan på att resultaten publiceras. Om ni inte hör något mer om den så blev jag nog inte godkänd för OJ vad jag kommer jubla om jag blir det 😉 Det har dock gjort att jag hamnat lite på efterkälken med mina blogginlägg – jag kommer igen, ska ni se!

Det här inlägget är också lite sådär halvspeciellt då det här faktiskt, om man räknar varenda ett, är det tvåhundrade inlägget på Kärlek på tallrik (hör ni de dundrande applåderna i bakgrunden?!)! Nu när ni fått ta del av min matvardag i ungefär åtta månaders tid måste jag få skicka alla er som läser eller råkar klicka er in här ibland ett stort varmt tack! Det är verkligen roligt att ni finns där, och att ni kanske hittar något då och då som inspirerar er. Allt kan ju inte passa alla, men kanske passar varje inlägg någon?

Jag har fortfarande lite att göra här på den nya domänen, sådant som inte  överfördes så bra i flytten. Främst handlar det om bilder som måste laddas upp igen, jag har varit lite trög med det måste jag erkänna. Jag ska ta itu med det undan för undan, men är det något inlägg ni verkligen saknar en bild på så går det jättebra att höra av sig! Ja, sedan finns det ju inlägg som jag tittar tillbaka på och ångrar lite smått (eller lite stort! Hur kunde jag publicera det DÄR!) men jag har beslutat mig för att inte rensa bort något, då stämmer ju inte det här inlägget överens med 200strecket längre, det går inte för sig 😉

Här hemma luktar det nu gott utav äpple och kanel, vad det ska bli utav det får ni reda på i helgen (cliff hanger här, spännande va?). Däremot så måste jag dela med mig av lunchen idag, då det var helt suveränt gott och passar bra så här i höstmörkret!

***

Receptet hämtade jag från finfina inspirationskällan Kjerstis mat och prat, där jag spenderar mycket tid mellan varven (ja, förutom den senaste veckan då, av förklarliga skäl). Kjersti lagar tonvis av spännande mat med stor variation – allt från LCHF till glutenfritt och veganskt, och såklart alla motsatser till det jag nyss radade upp ;). Receptet jag föll handlöst för var hennes ugnsgratinerade butternut, som hon publicerade för någon vecka sedan. Ända sedan jag läste inlägget har jag dreglat helt okontrollerat, och jag kände att det nog var dags att göra någonting åt det!

Allt du behöver är butternut squash, quinoa, svamp (jag använde champinjoner, Kjersti lyxade med kantareller), ost och kryddor – sedan är hela din matdag räddad! Dessutom är det smidig portion control – en halv butternut = en portion.  Alldeles lysande!

Det är bara att klicka sig in här för receptet; jag tänkte istället visa er hur det såg ut när jag lagade denna härlighet ❤

***

Först åkte den delade butternuten in i ugnen i sådär 40 minuter ungefär.

Samtidigt sköljdes quinoa (glom inte sköljningen, det kan bli en läskig eftersmak annars!) och kokades i 15 minuter.
(Jag kokade en dubbel sats, resten tänkte jag använda till helgens matlagning)

Champinjoner plockades fram, skivades och frästes i smör…

Sedan blandades quinoan ner, plus lite kryddor, örter och sådant där smått och gott!

Den ugnsrostade butternuten blev färdig för urgröpning till slut – och det urgröpta blandades ner i quinoablandningen tillsammans med lite riven parmesan.
Det börjar arta sig 😉

Butternuten fylldes utav quinoablandningen.
(är det någon mer än jag som är kass på att gröpa ur saker? De vill ju aldrig få ett skal som är lika tjockt överallt! Det är därför ni inte får se min urgröpta butternut utan fyllning)

Mozzarella skivades och butternuten täcktes med den, och så in i ugnen igen i runt 10 minuter.

Serverad med en sallad på grönt och soltorkad tomat med några basilikablad på toppen var det sedan bara att hugga in! Yum 😀

ugnsrostad butternut squash med valnötter och feta

Ni som har varit med mig här ett tag känner kanske till min kärlek till sommarsquashen – eller zucchinin, som jag föredrar att kalla den. Under de varmare månaderna kan den hittas i sin vackert gröna form och då, när den är vanlig och relativt billig, använder jag den gärna i allehanda rätter, i olika former av pasta likväl som i paj, grillad såväl som stekt, tunt skuren som ett substitut för spagetti eller i tjockare bitar som… sig självt. Smaken är ganska så menlös när den äts som den är – lite åt gurkhållet och mest vatten – men blir tillagad tillsammans med andra smaker ett perfekt kompliment!

Om ni nu vant er vid att se dessa zucchinirecept på sommaren kommer nu nästa variant på squash att introduceras här på bloggen, och jag vågar nästan lova er att det inte är första gången ni ser den här! För även om zucchini är väldigt gott och användbart är butternut squash – som är vinterns lite större motsvarighet till sommarens variant – ändå snäppet roligare!

Den har en vacker, orange färg på köttet och smaken är ganska så söt – väldigt lik sötpotatis, om det är någonting du brukar använda där hemma. I soppa passar den ypperligt med sin mustiga smak, men den kan också ätas i pastarätter, risotto- eller andra risrätter och även alldeles ensam, vilket jag valt att göra här. Min variant serverade jag själv som huvudrätt, men den skulle säkert passa precis lika bra som förrätt.

Receptet är relativt snabblagat och kräver väldigt lite jobb men resultatet ser både ut att vara och smakar otroligt lyxigt. Den nytärnade squashen rostas i ugnen och serveras med den salta fetaosten och de hackade valnötterna, som jag valde att inte rosta men som absolut mår bra av ett par minuter i en het, torr stekpanna om man känner sig manad. Fetaosten kan bytas ut mot en god ädelost och valnötterna mot pecannötter för en annan spännande matsensation!
***

En reservation:

Jag är en kanelnörd som  tycker att det inte finns mycket som inte blir bättre med kanel. Just smaker som squash, pumpa och sötpotatis är speciellt samarbetsvilliga  och jag kunde inte låta bli att pudra över just kanel innan jag rostade mina squashbitar, så därför finns kanel med i receptet. Dock kan blandningen kanel och fetaost låta lite märklig, så om du föredrar att prova utan kanelen är det såklart helt okej och också det mycket gott! Salta lite på bitarna innan du skjutsar in dem i ugnen då, annars följer du receptet som vanligt.

Vill du hellre gå all out med kanelen  kan man göra en riktigt amerikansk version av den här rätten och rosta squashen med kanel, brunt socker och lönnsirap ringlad över. Det lutar väl mer åt efterrätt än måltid, men det är faktiskt överraskande gott! Då behöver du ingen fetaost, det tror jag skulle bli lite overkill 😉

***

Ugnsrostad butternut squash med valnötter och feta

Ingredienser:
2-3 portioner

1 butternut squash
ev 1-2 tsk kanel ELLER flingsalt
1/2 paket fetaost (runt 75 gram)
ca  1 dl hela valnötter
färska örter (tex timjan och/eller oregano)

olja till plåten

***

Sätt ugnen på 225 grader och ringla olja över en plåt eller långpanna.

Skala squashen om du vill (jag brukar göra det, men skalet är ätbart – tänk lite som potatis) och rensa bort kärnorna (som du kan spara och rosta om du tycker om pumpakärnor – men jag brukar faktiskt kasta dem…)

Tärna köttet i ungefär lika stora bitar och lägg dem på plåten. Blanda runt så de täcks med olja.

Om du vill kan du pudra lite kanel över dem, eller så saltar du. Ställ sedan in plåten i ugnen.

Låt squashen rostas i ungefär 30 minuter – tills bitarna är alldeles mjuka. Det kan bero lite på både squash och ugn så titta till den då och då.

Hacka valnötterna grovt, rosta dem eventuellt i en torr panna i några minuter, eller lämna dem orostade.

Lägg upp den färdigrostade squashen på tallrikar och smula över fetaosten. Strö över valnötshacket och dekorera med den de färska örter du har valt.

Servera!

(Mjuka) rödbetschips och en getostgratinerad broccoligratäng

Rödbetor är verkligen fantastiskt – vilken underbar smak de har! Billigt är det också, och odlas ofta lokalt, så det är en perfekt råvara att ha hemma – speciellt nu på hösten. Ja, och så är de ju vackert rosa – och oktober är ju faktiskt en rosa månad tack vare att vi alla gärna vill stödja bröstcancerforskningen, eller hur?

Med den här vetskapen i bagaget, hur kommer det sig att det här är mitt FÖRSTA recepttips med just rödbetor?

Jo, det ska jag säga er, det är för att den ljuvligt goda smaken uppvägs och förbipasseras av den otroliga avfärgningen den utsätter oss stackars hungriga för! Det går inte att undvika att få helt rosa handflator, rosaprickiga  väggar, nedstänkta byxor (och ALLT som är vitt inom skotthåll), rosa avtryck på alla dörrhandtag och alla andra ytor också för den delen. Jag är inte pedant på något sätt (eller lite kanske, jag gillar min lägenhet ren) men jag blir TOKIG när allt jag ser vart jag än vänder mig är PRICKAR, prickar som inte ska vara där. Och just så blir det VARJE gång jag handskas med just rödbetor. Jag kan inte koncentrera mig på någonting annat än att få bort varenda prick vilket för med sig att alla andra prioriteringar hamnar i skymundan. Och det är jag ALLERGISK mot!

Det här är faktiskt ett STORT problem!

Men idag lät jag ändå mitt sunda förnuft få vila ett tag och ett par rödbetor åkte fram, skalades och skivades. Jag valde att servera dem mjuka, jag föredrar dem så framför krispiga, kanske mest för att jag inte tycker om smaken som blir om man råkar bränna dem – vilket är lätt gjort om man har lite olika storlekar på skivorna.

***

Men vad serverar man till rödbetor då?


Något som smakmässigt passar väldigt bra till är getost, och efter att ha rumstrerat om i kylen ett slag så dök jag också fram med lite broccoli och en mjölk som behövde användas upp. Så varför inte servera chipsen med en getostgratinerad broccoligratäng? Goda smaker tillsammans, och lite roligare än att bara smula getost över chipsen!Jag satsade på två portioner, men det kan ha blivit lite mer, jag är inte säker förrän jag ätit en gång till och sett om magen sätter stopp innan allt är slut. Om man däremot äter något till, kött om man gillar sådant eller exempelvis linsbiffar eller liknande kanske det till och med räcker till fyra. Det lämnar jag upp till er att bestämma ;)***

(Mjuka) rödbetschips

Ingredienser:

2-3 stora rödbetor

rapsolja el. liknande
flingsalt

***

Sätt ugnen på 200 grader.

Skala rödbetorna och skiva dem tunt (mandolin är bäst, men jag i mitt fattiga studentkök använde osthyvel. AJ!).

Ringla olja över en plåt, snåla inte!

Sprid ut rödbetsskivorna över plåten och se till att de täcks av olja.

Strö över flingsalt och skjut in i ugnen.

Tiden varierar beroende på om man vill ha dem mjuka eller krispiga. Mjuka tar ungefär 20 minuter och krispiga 30-40. Glöm inte att titta efter regelbundet så de inte bränns, då är de otäcka!

Tag ut och låt gärna rinna av på hushållspapper innan servering.

***

Getostgratinerad broccoligratäng

Ingredienser:

200 gram broccoli
ca 30 gram smör
3 msk vetemjöl
3 dl mjölk (jag använde lättmjölk)
75 gram getost (själv använde jag fontanas variant)

salt och peppar

***

Sätt ugnen på 200 grader.

Dela broccolin i buketter och lägg dem i en liten, ugnsfast form.

Gör en bèchamelsås genom att smälta smöret i en kastrull, vispa i mjölet och tillsätta mjölken lite i taget tills det blivit en ganska tjock sås.

Blanda i getosten, men spara en bit till garnering. Salta och peppra.

Häll ostsåsen över broccolin i formen och ställ in den i ugnen i ungefär 30 minuter, eller tills den fått färg och broccolin mjuknat.

Servera! Kanske med rödbetschipsen ovan?

***

ugnsrostat grönt med feta

Lördagen spenderade jag hemma med hunden den här veckan, inga planer hade jag och inga planer ville jag ha. Istället tog vi två sköna långpromenader i höstluften, gjorde om headern på bloggen lite (jag är fortfarande inte något proffs så den får se ut som att jag är fem och leker med paint för första gången), läste tidningar och drack te, samlade inspiration genom att titta igenom era bloggar, såg filmen Bolt på TV och städade det som behövde städas. Ibland är det härligt att känna att man har all tid i världen och lagom mycket att fylla ut den med!

Och så blev klockan kväll och det var dags att fundera ut vad maten skulle bli. Dock lockade smaken på maten mer än tanken på att laga den – inte för att jag inte tycker om att laga mat, men för att jag just spenderat ganska så lång tid på att få rent köket och inte alls hade lust att göra om alltihop igen!

Det är sådana dagar det kan vara gott med ett recept som det här, där allt görs i samma form. Har man lite av varje inne  i kylen så är det perfekt att skära det man hittar i jämnstora bitar och ugnsrosta dem i lagom takt. Lite pass behövs, men minimalt med jobb och ännu bättre – minimalt med disk efteråt 😉

***

Jag är säker på att många av er redan rostar rotfrukter i ugnen då och då, det är ett väldigt gott tillbehör till stekt och grillat, men vill man göra det hela till en ensamrätt går det jättebra också! Bara att lägga till lite grönsaker och lite ost av något slag och servera som det är eller med en god vinägrett. Färdigt!

Receptet nedan räckte till en stor portion till mig, en inte liten portion till hunden (potatisen var det som slank ner snabbast, och så osten förstås^^) och så småätande resten av kvällen. Är ni fler är det såklart bara att öka på allt lite grann, ja, eller att inte äta ihjäl er som jag råkade göra >.<

***

Ugnsrostat grönt med feta

Ingredienser:
(två gigantportioner)

2 morötter
1 stor palsternacka
2 stora potatisar
3 vitlöksklyftor

ca 150 gram zucchini
1/2 gul paprika
1/2 röd paprika

ca 75 gram fetaost
färsk basilika/timjan

flingsalt
olja

***

Börja med att sätta ugnen på 225 grader och ta fram en plåt med bakplåtspapper på.

Skala morötter och palsternacka, skrubba potatisen om skalet är grovt.

Skär rotfrukterna i lagom bitar/klyftor, försök att få dem ungefär lika stora. Skala vitlöksklyftorna.

Lägg allt på på plåten och ringla över olja. Blanda runt så att allting täcks. Dekorera med lite flingsalt och skjutsa in i ugnen ca 15 minuter eller tills allt blivit mjukt.

Under tiden; skär zucchini och paprika i lika stora bitar, inte för små.

När 15 minuter har gått; ta ut plåten och strö över grönsaksbitarna. En nypa flingsalt till och kanske lite extra olja, sedan in i ugnen igen i 10 minuter, eller tills allt blivit mjukt.

Under tiden; skär fetaosten i fyrkantiga bitar och hacka den färska kryddan.

Efter 10 minuter, ta ut plåten och dekorera med fetaosten. Avsluta med kryddhacket.

In i ugnen igen i 5-10 minuter, tills allt har fått lite färg och osten har smält lite grann.

Tag ut, lägg upp och servera, gärna med lite balsamicosirap om ni har sådan eller en vinägrett ringlad över.

grillkväll med Apetina grill cheese och ugnsrostad potatissallad

 

Vi är inte en storgrillande familj. Det blir ett sådant projekt här, varje gång vi funderar på att ta fram grillen, och vi har alla helt olika resonemang om vad som är obligatoriskt på ett sommarbord, allt ifrån mina vegetariska alternativ till min pappas fläskkotletter (med RÄTT grillolja såklart) och min mammas fiskbitar. Igår var ett av de där lite mer sällsynta tillfällena då allt klaffade. En grillafton behöver ju inte vara så komplicerad, det blir ju vad man gör det till!

***

Då mina föräldrar valde att grilla sitt kött och sin fisk fick jag min vilja igenom och provade på Apetinas nyhet – Apetina grill cheese.

 

 

 

Fördelen framför vanlig halloumi anser jag vara formen på osten, fyrkanterna är lättare att handskas med än den tjocka bit ost man ofta får i en halloumiförpackning. Smaken är aningen skarpare vid jämförelse, så skillnad är det, men endast en liten en.

***

 

En ugnsrostad potatissallad är ett trevligt sällskap till grillen och går snabbt att göra om man har tillgång till en ugn. Det är inte alltid man är sugen på ett kallrört alternativ heller, som potatissallad oftast är.

Till denna ugnsrostade version behöver du

färskpotatis
morötter
rödlök
flingsalt
1 vitlöksklyfta
ca 40 gram smör
färska rädisor

Mängderna är lite godtyckliga, känn dig för!

Sätt ugnen på 225 grader.

Skrubba färskpotatisen, skölj och dela på mitten (om det behövs), skala morötterna och dela i jämnstora bitar. Lägg ut allt på en bakplåtspappersklädd plåt. Klyfta rödlöken och sprid den över, toppa det hela med flingsalt.

Smält smöret och pressa i vitlöksklyftan. Häll blandningen över potatisblandningen på plåten. Ställ in i ugnen i ca 25 minuter.

När runt 7 minuter eller så återstår, lägg de sköljda och eventuellt delade rädisorna på plåten. Låt rosta med de sista minutrarna.

Tag ut, lägg upp och servera!

 

 

En sommarsallad måste man ju också ha! Mamma fixade ihop en med bland annat rödlök, persika och jordgubbe.

Majs måste man ju också äta grillad då och då, det är så fantastiskt gott och kräver inte mer än lite salt och olja (eller smör)!

 

 

Den ugnsrostade potatissalladen och en väl grillad grill cheesebit ser ut så här på tallrik. Och en lök, för att vi kunde 😉

***

Vad brukar ni lägga på grillen?

Pumpaslungad färskpotatis à la Ulrika

Nu när det snart är dags för midsommar svämmar det över av färskpotatis i affärer och butiker. Och inte är det något att klaga på, färskpotatis är ju fantastiskt! Annars är jag inte den som väljer potatis i första taget (eller jo… om det vankas raggmunk kan jag inte sitta vid bordet snabbt nog) men just färskpotatis nyper lite extra i hjärteroten. Känner ni också det? För varje liten glädjeknöl är man ett steg närmare sommar, sol, hav, bad, mygg, fästingar, tunga regnmoln… Ja, Sverige under den varma årstiden helt enkelt!

Det är dock inte alltid man är sugen på att bara koka potatisen och äta den som den är. Visst, det ska inte underskattas, men ibland behöver man lite variation. Då kan rätten jag gjorde idag vara ett alternativ! Efter att ha sneglat på den finfina vegetariska bloggen vegoinspira blev jag så sugen på att prova receptet på den pumpaslungade potatisen att jag gjorde det bara någon halvtimme senare, endast serverad med sallad och solsken!

Pumpaslungad innebär att man ger potatisen ett litet bad i olivolja, kryddar och vänder i pumpakärnor. Helt genialt! Jag som innan var lite av en pumpafrömotståndare har nu helt bytt åsikt och knaprar dem för jämnan – tänk att jag missat dessa underbaringar hela mitt liv! Och inte nog med att de är goda – de är också fulla av mineraler, vitaminer och protein. Gott OCH nyttigt =D

Om ni också vill smaka härligheten så finns receptet här!

Hasselbackspotatis med lins- och morotsbiffar och kall pepparrotssås

Nu när det är sol och sommar börjar det komma fram massor av härlig nypotatis i affärerna! Jag längtar efter att få sätta tänderna i dessa, men för att kunna göra det måste jag ju först göra mig av med de stackars äldre potatisar jag har liggande hemma. Att slänga är ju inte ett ekonomiskt eller ekologiskt alternativ när de fortfarande är fullt ätbara, så vad mer kan man göra än det vanliga?

Hasselbackspotatis kanske?

Just hasselbackspotatis åt jag mycket när jag var yngre och på middag hos min faster och  farbror. De är stora potatisätare och just detta sätt att servera dem var deras stora favorit. Och jag var inte den som var den, för gott är det ju verkligen!

Till dessa läckra potatisar kan man ju ha nästan vad som helst, hos faster hade man nästan garanterat fått något vilt kött av något slag, men det var ju i mina köttätande unga år det gick för sig. Idag lockas jag mycket mer av det vegetariska köket – härligt saftiga lins- och morotsbiffar! Linser är goda och enkla att ha att göra med, och vem tycker inte om morot?

Med en kall sås är måltiden komplett och middagen är framdukad ikväll också.

Nästa inköp? Nypotatis!

 

***

Hasselbackspotatisen kan du göra på det här viset.

För ungefär två-tre personer

6 potatisar blir bra, 4 räcker om de är stora.

Skala och skär skåror i dem, låt dem inte gå rakt igenom, det klassiska knepet är att lägga potatisen i en träsked och skära skårorna däri – då tar skeden emot så potatisen inte delas på mitten.

Lägg dem i en ugnsform, bakplåtspapper är valfritt men gör disken lite smidigare.

Smält smör (snåla inte) och pensla potatisen så den blir helt täckt. Ställ in i ugnen på 225 grader i 20 minuter.

När 20 minuter gått; tag ut, pensla med smör igen och strö över rikligt med ströbröd. Om du som jag tycker det är bästa delen på potatisen, pensla över ströbröd och potatis ÄNNU en gång med smör och häll på ströbröd en andra gång, men det är inte nödvändigt. Salta (gärna ordentligt om du inte försöker dra ner på saltintaget) och ställ in i ugnen igen.

Låt stå tills potatisen är mjuk och fått trevlig färg (för mig tog det 30 minuter, men det varierar beroende på ugn och storleken på potatisen.

Klart!

***

Lins- och morotsbiffarna kan göras under tiden och receptet hittade jag på den mycket trevliga sidan vegetarisk vardag. Jag ändrade det en del, så min version får väl kallas latmannasättet 😉

För ungefär två – tre portioner:

Allt jag gjorde var att koka 1 dl linser (när de kokt färdig är de ungefär 3 dl), riva i en stor morot och knäcka över ett ägg. I med lite färsk timjan, en skvätt ketch… jag menar.. tomatpuré… och så potatismjöl och ströbröd. Glöm inte salt och peppar (det är lätt gjort).

Blanda allt med händerna (jag mixade inte som originalreceptet sa, latmaskigt kanske, men det behövdes inte) och häll i mer ströbröd om konsistensen är för lös. Den är klar när det är lätt att forma en boll utan att den rinner ut.

Forma biffar (jag fick 5) och stek i smör eller olja i stekpanna.

Klart!

***

Att servera med en kall sås är ju aldrig fel – jag valde att snabbt blanda ihop en pepparrotssås. Allt som behövs är turkisk yoghurt (eller valfri crème fraiche) och riven pepparrot. Som synes blandade jag en dl sås, det räcker ungefär till 2 personer. Salta och peppra.

Klart!

***

Och nu, när alla steg är klara är det bara att servera!

Lite sallad och lite färsk timjan senare – hugg in!