Somrig tomatsallad i vit balsamicovinägrett (och lite lasagne med ricotta och spenat som en parantes)

Tycker ni att sommaren börjar lida mot sitt slut nu? Semestrarna är snart överstökade och vardagslunken börjar återigen som om de lediga veckorna aldrig ens existerade. Solen är fortfarande en bristvara som sover och blundar när den borde se till att hålla oss dödliga varma och nöjda. Varje butik neråt gatan säljer ut korta sommarklänningar genom skyltar som skriker om ”slut reor” (när ska det bli kotym att stava rätt och undvika särskrivningar även i affärer?) då höstens mode tar upp alltför stor plats och vi anar att jordgubbsförsäljarna blir allt färre men kantarellplockarna allt fler.

Men inte kan vi ge upp på sommaren än! Vi har ju trots allt inte fått så mycket av den varan i år. Det märks tydligt att vi är uthungrade efter solsken och dopp i inte alltför iskallt havsvatten, vi svälter efter en enda liten dag utan regndroppar slamrande mot fönstren och vindens vinande i trädkronorna ovanför. Den hungern kan jag inte hjälpa till att mätta hur gärna jag än skulle vilja, men det finns andra sätt att inte släppa greppet om sommaren och fortfarande  känna lite av den där semesterkänslan även de dagar då jobbandet tar upp mycket tid.

Som att laga något snabbt och somrigt till exempel. Något som smakar fräscht och inte lämnar en tung känsla i magen efter sig. Något som kan användas som komplement till den grillade halloumin eller blandas med en påse sallad och avnjutas som egen måltid.

Kanske en tomatsallad? De svenska tomaterna går fortfarande att hitta i affärerna, välj gärna närodlat och/eller ekologiskt för allra bästa smak och kvalitet, till en sådan här sallad är smaken på tomaterna a och o!

Jag valde att göra den här tomatsalladen dels för att vi hade mycket tomater hemma, men också för att jag, som ni kanske minns, var på besök inne i Saltå kvarns butik i Järna för lite sedan. En hel gottepåse följde med hem, med massor av blandade mjöler, gryner, muslis och andra godsaker.

Bland påsarna och burkarna gömde sig också en härlig, kallpressad olivolja och en mycket trevlig vit balsamico, något av en favorit hos mig och väldigt användbar! Tillsammans blev de grunden till den här salladens vinägrett, och då den vita balsamicon inte har den brunaktiga ton vanlig balsamico  har ger den ingen trist färg till tomaterna vid blandning. Härligt tycker jag och droppar på lite mer – en välsmakande sallad är väl ändå bland det godaste som finns?

***

Somrig tomatsallad med vit balsamicovinägrett

Ingredienser
(4 som tillbehör)

1 färsk gul lök eller en rödlök
4 stora, goda tomater

3 msk god olivolja
2 msk vit balsamico
salt och peppar

1/2 kruka basilika

***

Skala och hacka löken och lägg den i en skål.

Skär tomaterna i skivor eller tunna klyftor och lägg i skålen.

Ringla över olivolja och vit balsamico, salta och peppra.

Hacka och vänd i basilikan.

Blanda runt och smaka av.

Svårare än så behöver det inte vara! 🙂

***

Om du vill kan du göra som jag gjorde och servera tomatsalladen till en vegetarisk lasagne. Jag använde mig av receptet till en lasagne med spenat och ricotta samt med pinjenötter som jag hittade här, dock gjorde jag några små ändringar:

jag valde fullkornsplattor istället för spenatplattor och bytte ut 200 gram av ricottan mot samma mängd keso. Som garnering istället för att bara strö parmesanost över blandade jag den med 1 msk smält smör och 1/2 dl ströbröd. Saltat, pepprat och strött över lasagnen blir det ett knaprigt och smakrikt täcke efter gräddningen. Jag lade också folie över lasagnen efter ca 20 minuter i ugnen för att den inte skulle få för mycket färg.

***

Lycka till ❤

Macaroni and cheese på desperat vis

Varje gång jag är på besök hemma hos mina föräldrar passar mamma och jag på att pressa in minst ett par avsnitt av Desperate Housewives i tidschemat. Det har blivit vårt sätt att slappna av, och vi är nu på säsong fem, efter att ha våndats och lidit med karaktärerna i fyra riktigt spännande säsonger. Vad passar då bättre än att införskaffa dessa hemmafruars alldeles egna kokbok?

Om ni, som jag, är aningen beroende av dramat på Wisteria Lane, så har kokboken en hel del smaskiga recept som verkligen påminner om sådant som skulle kunna tänkas lagas inne i Brees och Lynettes kök. Receptet jag valde är en av Susans specialiteter – närmare bestämt är det den mac and cheese som hon har ett ryckte om sig att misslyckas med VARJE gång genom att ”både bränna den OCH underkoka den”. Kanske kunde jag lyckas bättre?

Macaroni and cheese är förövrigt en paradrätt i USA, den äts OVILLKORLIGEN i alla hushåll, och när jag bodde där hade jag alltid en låda av den färdiga varianten hemma i skafferiet. Den är inte alls lika god som den hemmagjorda, men den tar fem minuter att göra, och kostar närapå ingenting vilket väger upp nackdelarna (på universitetet jag gick på delade de till och med ut sådana förpackningar gratis så att alla skulle ha råd att äta varje dag).

Krafts macaroni and cheese – stulen från google

I Sverige brukar vi översätta det som makaronilåda, vilket är en modifikation av sanningen. Maträtten är helt enkelt makaroner som kokas och sedan dränks i en ostsås – oftast neongul, om man äter den färdiga, amerikanska varianten (alltid spännande hur de lyckas få färgerna så extrema). Om man gör den själv strör man ofta över ett lager brödsmulor som täcke och skjutsar in den i ugnen ett tag, medan den färdiga varianten bara rörs ihop och äts på stubben.

***

Receptet jag använde mig av tyckte jag var riktigt bra och en egen version efter vad jag hade att arbeta med kommer här:

Macaroni and cheese – ca 6 portioner

till béchamelsåsen:

60 gram smör
4 msk mjöl
ca 1 liter mjölk (för en gångs skull använde jag standardmjölk, men mellanmjölk fungerar också)
salt, peppar och gärna lite riven muskot

till själva gratängen:

500 gram makaroner (jag som är ett fullkornsfreak tog just fullkornsmakaroner, men vilken kort pastasort som helst fungerar)
500 gram riven ost, gärna olika sorter (motsvarar 10-12 dl) (jag vet, mycket ost är det, men så är det just ostsåsen som är grejen! Jag använde vanlig färdigriven ost och en lagrad ost för att trolla fram lite extra smak. Så länge som osten smälter och inte bara blir trådig så passar den. Har du massa gamla tråkiga ostskalkar är de perfekta här i!)

till täcket:

1 1/4 dl ströbröd eller andra brödsmulor
4 msk riven parmesan (eller fint riven annan ost)
30 gram smör (smält!)

***

Först kokar du makaronerna i ungefär fem minuter. Enligt receptet i boken ska det synas ett vitt lager på pastan när du biter i den, men jag valde att lita på tiden som angavs och hoppade över bitandet. Det viktiga är att den är något al dente så den inte blir alldeles överkokt i ugnen.

På tal om ugnen kan du sätta den på 190 grader ungefär nu.

***

Sedan rör du ihop béchamelsåsen. Smält smöret och blanda i mjölet på ganska låg värme. värm upp mjölken något, häll sedan i den dl för dl under konstant vispning. Fortsätt så tills all mjölk är nedvispad och konsistensen på såsen blivit tjock och krämig. Salta, peppra och rör om du vill i muskot.

En något annorlunda men mer utförlig beskrivning om hur man gör just béchamelsås hittar du här.

***

När béchamelen är färdig blandar du i all den rivna osten. Smaka av och salta/peppra om du tycker det behövs.

Häll pastan i en form och häll över ostsåsen. Blanda noga så att alla makaroner är täckta av sås.

***

Rör till sist ihop täckets alla ingredienser så smöret är jämnt fördelat. Bred ut blandningen jämnt över pastan och skjut sedan in formen i ugnen. Grädda i ungefär 40 minuter innan du tar ut den och låter den stå i 5-10 minuter. Efter det är det bara att hugga in 😉

Servera som den är med en sallad, eller lägg till något proteinrikt – i mitt fall vegetarisk middagskorv som jag skrev om här.

Inte fullt så desperat som man kan tro, däremot rik på smak och kalorier 😉

Färsk tortellini med ädelostsås

Om jag inte nämnt det förut så kan jag ju ta ett par rader här och berätta för er just vilken stor filmnörd jag är. Visst, jag ser inte på alls lika många filmer som jag skulle vilja, det har jag varken tid eller pengar till, men när jag väl får en möjlighet finns det inget bättre än att dyka med huvudet först ner i en ny och fräsch filmvärld där verkligen ALLT kan hända.

Och varför nämner jag detta just nu? och i en matblogg av alla ställen.Egentligen har jag ingen förklaring, annat än att jag upptäckt att jag kan skriva vad jag vill i en blogg jag själv har hand om 😉

Däremot sitter jag nu, nöjd och glad och aningen matkomig, och tittar på sammandraget av Oscarsgalan som visades igårkväll. Vilken höjdpunkt det är på filmåret! Vad fantastiskt det är att se alla dessa otroliga filmer, hyllade för det de rätteligen SKA hyllas för, få den äran tilldelad som de verkligen förtjänar.

I år hoppas jag på att inception får sin beskärda del av priser – en film som fick mig att gapa av beundran –  och att the king’s speech får alla som inte inception får. Så tänker jag titta på så många klipp som det bara är möjligt från the black swan som jag har höga förhoppningar på!

Vad tyckte jag då passade att äta till denna stora händelse?

färsk tortellini med ädelostsås

Som ni ser valde jag att lyxa till det lite med färsk pasta. Tyvärr var jag inte ambitiös nog att göra den själv, jag har provat några gånger men utan pastamaskin är det lite klurigt att få degen tillräckligt tunn, utan willys fick stå för grovjobbet. Tyvärr (igen!) hittade jag inte deras färska fullkornstortellini, har de slutat att sälja den?

Till tortellinin lagade jag en ädelostsås, något som jag tycker är helt sjukt roligt att göra! Den här är nämligen baserad på en bèchamelsås, och det är verkligen den sås som jag tycker är allra roligast att röra ihop. Det är något med hur bara tre simpla ingredienser – smör, mjöl och mjölk – kan förvandlas så totalt och bli en tjock, ljuvlig sås inför ögonen på oss vanliga dödliga!

Jag vet, jag är lättimponerad…

Receptet på denna sås skulle kunna vara något sådant här:

25g smör
4 msk mjöl
4-5 dl mjölk
salt och peppar
hackad basilika
100g ädelost (eller mer om du gillar det^^)

Smält smör i en kastrull, pudra över mjölet och rör ihop. Stäng gärna av plattan ett tag så kastrullen får vila lite, men glöm inte att röra om så inget fastnar i botten! Rör i mjölken långsamt, gärna deciliter för deciliter. Koka upp igen, salta, peppra och rör i den hackade basilikan. Smula i osten, rör tills den smält. Servera med pasta.

Ett tips för att se om bèchamelsåsen fått rätt konsistens är att

1. Röra tills den tjocknat.

2. doppa i en sked, lyft ur den och dra med fingret över baksidan. Om sträcket stannar kvar är såsen färdig, om den genast täcks av sås igen måste den koka ihop lite till.

Om du inte gillar ädelost finns det alla möjliga olika varianter på pastasås baserat på just bèchamel.Varför inte blanda i det rivna skalet och saften från en citron?  Bara fantasin sätter gränserna!