Smaktest – Twinings Chai Green Tea (och lite beklagan)

En katastrof har inträffat, mina vänner! Jag vet inte hur jag ska orka gå vidare, allt är suddigt just nu…

Ja, alltså, så dramatiskt är det inte.

Min käre far lånade med sig (umm… det är egentligen hans, så ”tog tillbaka” kanske är ett bättre ordval) min kamera till en tävling för att ta lite bilder. Och tror ni inte han spillde vatten på den och nu fungerar den inte alls? Inte en bild går det att ta, det går inte ens att se någonting på skärmen. Svart är det där, och svart blev jag i ögonen när han ringde och berättade det för mig. Vilken tur att det inte var jag som skvätte vatten på den! Ojoj, vad jag skulle fått höra!

Så nu får det bli digitalkamerabilder ett tag framöver, tills kameran är fixad eller en ny införskaffad. Jag är uppriktigt ledsen över detta, det tog inte lång tid för mig att bli otroligt fäst vid den otroliga uppfinning som är systemkameran, men det fixar sig nog snart – hoppas jag.

***

Dock hann jag ta ett par (ynka!) bilder på mitt nyinförskaffade te innan jag gav upp kameran och min livsglädje (drama queen igen här).

Twinings Chai Green Tea heter alltså tillskottet här hemma, och ett lite mindre djupgående smaktest kan jag ge er om ni är intresserade.

Ja, eller inte intresserade, för här kommer det 😉

Uppe i ena hörnet står det att produkten är nyutkommen, jag kan inte säga HUR ny den är, men jag har själv varken druckit eller sett den innan. Jag köper ganska mycket te och chai är en smak jag verkligen dras till, så när jag såg den på hyllan när jag letade efter något spännande att ha till kvällsfikat blev denna sort ett självklart val.

Förpackningen är typisk för just Twinings och ingenting att klaga på, jag tycker både färgen och det rinnande vattnet passar in bra på tehyllan. Möjligtvis kan jag tycka att fonten de valt till namnet på produkten ser mer än nödvändigt amatörmässig ut men who am I to judge? – Ni har kanske sett mina olika försök till headers för den här bloggen 😉

I ena hörnet av den alldeles klargröna förpackningen ser vi vad ordet chai i det här fallet innebär. En tecknad bit ingefära och ett par tecknade kanelstänger. Är det allt? Chaikänslan jag får är lite fattig, tycker inte ni det? Vart är kardemumman? Nejlikan? Mustigheten? Det värmande inslaget? Kanske är det jag som är lite snäv i mitt tankesätt, chaismaken kan säkert varieras i det oändliga, men det känns ändå som att det kanske saknas något här.

Min låda kostade 22 kronor och det fick jag 25 påsar för. Ett mycket humant pris! Min egentliga favoritdrog i teväg är dubbelt så dyr för ett mindre antal påsar, så priset är helt klart något jag är tacksam över. Visserligen är Twinings ett väldigt etablerat märke, så det är antagligen lättare för dem att hålla lägre priser, men ibland gäller det att bara vara tacksam för plånboksfristen man får.

Smaken då?

Det smakar väl egentligen inte chai, kanske för att chai för mig innebär fler kryddor och komponenter än just detta te innehåller. Istället smakar den rätt så rejält med ingefära, lite kanel och kanske lite citron också (vart nu den kommer ifrån?). Det betyder inte att det inte var drickbart, tvärtom passade det mig riktigt bra! Om man köpt den för just chaitesmaken som man är van vid kommer man nog att bli besviken, men om man i förväg vet om att det Twinings nog skulle ha strukit chai på paketen och skrivit till ingefära kanel istället så är det långt större chans att man tycker om den. Lite honung i gör bara det hela bättre – men det är väl inget ovanligt fenomen? 😉

4/5 får den av mig, kanske väl generöst, men jag njöt av mina koppar!