Blåbärsmarängtårta med dulce de leche

Jag är medveten om att jag i förra inlägget bedyrade att det skulle bli ett matinlägg snart, eftersom jag har en oavbruten linje av bakade godsaker bakom mig och bloggen i sig inte är en blogg om endast bakverk. Jag är också medveten om att det här INTE är ett matinlägg. Inte ens i närheten. Men kan ni egentligen skuldbelägga mig när jag för en gångs skull blev tillfrågad att göra något marängigt och gräddigt utan att behöva halvt be på mina bara knän för att få chansen? Med lite inspiration från little dessert som använde dulce de leche i sin marängtårta (som förövrigt ser helt fantastisk ut) gjorde jag en egen variant – en lite mjukseg marängbotten med blåbär insprängda här och där kompletterad med ett täcke av dulce de leche, generöst med vispad grädde och färska bär som dekorering. Vad tror ni om det?

***

Förutom att baka marängtårta har jag haft en underbar helg med hela familjen för en gångs skull – jag bor ju med mina föräldrar nu över sommaren men egentligen är Växjö min postort, och där bor också min bror som kom upp till oss på besök de senaste tre dagarna. Det är inte så ofta vi spenderar tid tillsammans allihop så vi har passat på att åka på lite utflykter till bland annat vackra Trosa och Oskarshamnsliknande Nynäshamn, äta god mat på O’learys en nästan ljummen lördagskväll (för mig blev det en ceasarsallad, dock utan ceasardressingen – man får vara på sin vakt som vegetarian, den innehöll nämligen ansjovis och fick bytas ut mot en annan variant) innan en drink eller två gled ner i hamnen och så har vi också haft tid för lite sällskapsspel för att mysa till det ytterligare!

Ja, och så togs det en familjebild dagen till ära då mina morföräldrar var i stan dessutom, de som bor två timmars väg härifrån de med. Hunden blev intresserad av något annars och hälften av honom försvann mitt i plåtningen, men en bild blev det ändå 🙂

Klart en marängtårta skulle få toppa av denna familjehelg!

*

För att baka denna tårta behöver du ha lite tid på dig , du måste nämligen förbereda marängbotten och dulce de lechen lite innan tårtan ska ätas. Dock är det är ett tips att lägga ihop allting och dekorera med bären precis innan servering, så bären inte sjunker ner i grädden och dekoren blir lite trist halvsnygg. Har du bara den där nämnda tiden så är det heller inte komplicerat eller svårt, och resultatet blir to die for!

***

Blåbärsmarängtårta med dulce de leche

Ingredienser:
(1 marängtårta, ca 8 portioner)

4 äggvitor (gärna ekologiska. Spara äggulorna och gör något annat med dem!)
1 nypa salt
2 1/2 dl strösocker
1 tsk citronsaft
2 tsk vaniljsocker
1 dl färska blåbär

*

1 burk sötad kondenserad mjölk (eller, för en snabbare version, 1 tub färdig kolasås)
3 dl vispgrädde
ev. 1-3 tsk vaniljsocker
1 dl färska blåbär
250 gram färska hallon

***

Börja med att sätta ugnen på 250 grader och ta fram en plåt som täcks med ett bakplåtspapper. .

Separera äggen och häll äggvitorna i en alldeles ren skål/bunke, låt det inte finnas med en gnutta av gulan, då blir det inte någon maräng!

Vispa äggvitorna till ett styvt skum; det ska stanna i botten på bunken om du vänder den upp och ner (prova gärna inte över finaste mattan det första du gör!). gör gärna detta i köksassistent eller med elvisp, du lär få stå och vispa ett bra tag om du gör det för hand 😉

Tillsätt saltet och sedan socker lite i taget under vispning. Fortsätt med att pressa i citronsaften och tillsätta vaniljsockret.

Lägg undan vispen och vänd försiktigt ned blåbären. De ska inte mosas eller färga marängsmeten, bara gömmas däri.

Rita eventuellt en cirkel på bakplåtspappret lika stor som du vill ha din marängbotten. Sprid ut smeten inuti cirkeln eller freestyla en egen utan hjälpande linjer.

Ställ in i ugnen samtidigt som du vrider ner temperaturen till 125 grader och låt marängen gräddas i ca 60 minuter för en mjukseg maräng eller i 90 minuter för en krispigare sådan. Tag ut marängen och låt den svalna helt.

***

Koka under tiden dulce de lechen. Detta gör du genom att ta bort etiketten från burken med sötad kondenserad mjölk, ställa den i en kastrull som är högre än själva burken och täcka den helt med vatten. Låt sedan burken koka i minst en timme (för en lös, kolaliknande sås) eller upp till 4 timmar (för en riktigt tjock variant). Jag kokade min till den här tårtan i 1 1/2  timme.

Tag upp ur vattnet och låt svalna.

Sprid ut ett lager av dulce de lechen över den färdiga marängbottnen. (Använder du färdig kolasås är det bara att hoppa över att koka den kondenserade mjölken och istället trycka ut den mängd du vill ha av kolasåsen över marängbottnen).

Vispa grädden, eventuellt med lite vaniljsocker i, tills den blir fluffig men inte alltför tjock.

Skeda ut över dulce de lechen och jämna till.

Dekorera som du vill med de färska blåbären och hallonen precis innan servering!

Bärig banoffee pie

Hoppas ni alla har haft en härlig helg – ja, en härlig vecka faktiskt, för ungefär så länge har ni fått vänta på denna sena uppdatering. Det är mycket på gång just nu i livet, komplett med garageloppis hela helgen (där bland annat mitt gamla dockskåp rök för en hundring), blandat med en hel del packning, slängning, organiserande och planerande. Nu är det bara några få veckor kvar tills mina föräldrar flyr barndomsstaden för en nystart närmare Stockholm, och jag kan inte låta dem packa själva eftersom de är väldigt duktiga på att slänga sådant som jag är nostalgiskt fäst vid (visserligen har jag en tendens att tårögt hänga mig fast i varje litet godispapper eftersom ”jag kommer ihåg när jag fick det här!!” men det hör inte hit…)

I söndags kände jag att allt hårt arbete behövde belönas på något sätt – gärna riktigt smarrigt och aningen kaloririkt – men tiden fanns inte riktigt på min sida. Därför sneglade jag åt de färska bär som köpts hem (direktimporterade från Egypten – ajajaj) och mindes burken med dulce de leche som jag kokat för ett par dagar sedan och behövde använda upp. Varför inte en banoffee pie, en lite bärig sådan?

***

Det bästa med en banoffe pie (ja, förutom smaken då förstås!) är att den är en relativt snabb efterrätt att fixa ihop – i alla fall om man har en färdigkokt burk dulce de leche hemma som bara står och gosar till sig utan ett egentligt syfte. Då är det bara att fixa en botten, breda över dulce de lechen, garnera med banan (och/eller vad som helst som är fruktigt eller bärigt egentligen, men jag skulle undvika tomat och sånt om jag var du) och vispa grädde att toppa skapelsen med! Helt ärligt, det ÄR inte svårare än så!

Jag hade lite smul kvar efter bottenfixet, så jag strödde över det allra sist, tillsammans med en rejäl dos kanel. Valfritt men trevligt 😉

***

Banoffee pie

Ingredienser
(1 form – ca 24 cm)

ca 12 digestivekex (jag använde Göteborgskex ekologiska)
75 gram smör

1 burk dulce de leche (sötad kondenserad mjölk – 400 ml – kokt i ca tre-fyra timmar)
1 banan
valfri mängd blandade bär
3 dl grädde – 40%

ev. kanel och smul från bottenskapandet

***

Sätt ugnen på 175 grader och ta fram en form, hur den ser ut spelar ingen större roll, bara den är ugnsfast.

Lägg digestivekexen i dubbla plastpåsar och banka på tills kexen smulats sönder (ta ut alla aggressioner här, så slipper du dem senare i livet). Smält samtidigt smöret i mikro eller på platta.

Blanda kexsmulet med smöret i en bunke och tryck sedan ut blandningen i botten på formen. Blir det något smul över kan det användas som garnering senare (eller ignoreras).

Grädda i ca 10 minuter. (det går att strunta i gräddningen och fortsätta direkt till dulce de lechen för en riktigt snabb variant, vilket jag gjorde denna gång – dock håller inte bottnen ihop lika bra)

När bottnen svalnat kan dulce de lechen bredas över. Var försiktig om den är hård så bottnen inte förstörs (tänk limpmacka och kylskåpskallt bregott så förstår du vad som kan hända!). Det gör ingenting om lagret inte blir jämt och slätt, det är bara gott!

Skiva bananen och skölj bären om du vill använda sådana (om inte kan fler bananer behövas). Dekorera dulce de lechelagret med banan och bär – var hur kreativ som helst – det kommer inte synas ändå 😉

Vispa grädden och häll/bred över. Hur är upp till dig.

Har du bottensmul kvar kan den spridas över. Kanel passar också att toppa med.

Servera och fröjdas över hur duktig du varit!

Dekorerad chokladtårta och några nyhetstips!

Först av allt måste jag få dela med mig av tårtan som bakades i fredags, då två vänner till mig ville bjuda på en sådan under kvällen. Vi var på väg till en fest för en nybliven 20-åring, så det var ju otroligt passande att vi stod för en! Jag tog mig friheten att bestämma tårta och fyllning själv, men de båda herrarna som stod för initiativet var de skarpa hjärnorna och skaparna av dekoreringen.

Själva tårtan bakade jag efter ett amerikanskt recept som var helt okej, men den blev aningen torr kan jag tycka (vilket ofta är ett problem med just amerikanska tårtor) så jag nöjer mig med att länka till receptet här. Det som är trevligt med amerikanska recept är annars höjden på bottnarna, de blir fina att se på om inte annat!

Fyllningen bestod av ett lager dulce de leche och frostingen av chokladganache (grädde, choklad och florsocker). Ja, och så blev det non-stop som dekor, väldigt tjusigt 🙂

***

Och eftersom jag inte vill lämna er med endast ett länkat recept så kan jag också passa på att berätta för er om de nyheter jag fått nys om nu när 2012 gått av stapeln och Marabou igen tagit över marknaden!

Förutom Marabou Mandelsplit som jag redan gett er mitt smaktest på, har Marabou också en större kamrat på lut till alla er lakritsälskare:

(googlad bild)

Marabou Black (och inga skämt om rasdiskriminering nu tack, jag kommer ihåg uppståndelsen runt 88an black för ett par år sedan). Helt enkelt choklad med saltlakrits i, kan det vara något tro?

Dessutom har vi en lite mindre nyhet som jag hittade ett smaktest på hos mörk o mat (som också bilden kommer ifrån):

Marabou Starbar. Uppenbarligen handlar det om ”Peanutty caramel crumble” och jag kunde inte vara mer exalterad! När jag bodde i USA lärde jag mig att älska jordnötsmör och jag har ofta undrat varför vi inte har gottigheter som Butterfinger (som den här verkar likna) och Reese’s peanut butter cups här i Sverige. Nu har vi en egen variant! Eller ja, egentligen inte, för jag hittade den variant som är originalet här – men den har jag inte haft turen att prova.

***

Imorgon satsar jag på att besöka tingsrätten på ett studidebesök, sedan tänkte jag försöka uppdatera mig lite mer på vad som händer i bloggvärlden, kanske kan jag göra det med en Starbar i närheten?

Att fylla 24: minnen, livet och äppelrutor med dulce de leche

Idag är, som ni kanske redan förstått om ni läst tidigare inlägg, min födelsedag. 24 år blir jag, och jag känner mig både betydligt mycket yngre och otroligt mycket äldre på en och samma gång. Jag har ett recept på äppelrutorna här ovan och ett par paragrafer att dela med mig av som är relevanta till den här bloggen, men jag har också något annat på hjärtat. En berättelse, en betraktelse om ni så vill. Eller helt enkelt en sammanfattning av åren fram tills nu. Att läsa den är valfritt, jag tar inte illa upp om ni hoppar förbi, men det var viktigt för mig att få ner det på pränt, och att få dela med mig om det är någon som behöver det. Grattis till mig och tack till er alla, det är helt underbart att så många fantastiska människor hittat till en blogg som min ❤

***

För 24 år sedan idag, den 12 december, någonstans runt klockan 03.00 kom jag till världen. Alexandra Linnéa Egnell var född, ett till av miljontals livsöden hade skapats, och en ny människa började där och då formas. Lintotten jag växte upp som var nyfiken, kreativ och empatisk från en tidig ålder, men också tillbakadragen, blyg och perfektionist ut i fingertopparna.

Snart nog introducerade bakningen i mitt liv, mamma älskade att göra egna bullar och bröd och lät alltid mig och senare också lillebror hjälpa till med allt vi över huvud taget kunde. I köket välkomnades jag, och i köket trivdes jag bra, både när jag själv läste recept och bakade syltgrottor eller brysselkex, och när allt som fanns att göra var att diska och ställa undan grytor. Jag har bara fina minnen därifrån.

Utanför köket var allt annorlunda. Livet gick i en riktning och mina tankar i en annan, jag kände mig missanpassad, utanför och konstant helt fel, i allt jag gjorde. Inuti var jag ett tumult av känslor, men utanpå var jag någon helt annan, någon som inte lät någon komma för tätt inpå och någon som alltid strävade efter att vara nummer ett. Jag kände mig inte värd att göra sådant som jag tyckte om, och jag  började undvika allt som hade med mat och bak att göra. För bra nog var jag inte, och bra nog blev jag inte, så allt som betydde något i mitt liv tog jag ifrån mig själv. Utanpå levde jag, innanför dog jag, och för varje dag hatade jag mig själv lite mer.

2008 rämnade hela mitt liv. Jag bodde i USA som var landet jag föredrog, läste sociologi/psykologi på universitet, hade pojkvän jag trodde var ”the one”, åt aldrig, kräktes upp det jag fick i mig och hatade mig själv så hett att jag inte längre redde ut det på egen hand. Min kropp sa ifrån genom att hjärtat svek, och i oktober hamnade jag på sjukhus med dropp och hjärtmonitor. Den ena diagnosen efter den andra ställdes  och medicin efter medicin trycktes ner i halsen på mig. Jag var ett vrak på något över 30 kilo som skickades till psyk för att ta tag i mig själv utan ambitionen att överleva nästa dag.

Den 12 december 2008 var jag hemma i Sverige igen, snart på sjukhus ännu en gång, matad med sond och vild motståndare till allt som gjordes för att få mig att må bra. Jag var ju inte värd bättre, så varför försökte alla förändra?  Hjärtat var fortfarande ansträngt, vikten fortfarande på tok för låg, och psyk välkomnade mig igen, i ett annat land men av samma orsaker.

12 december 2009 stod det såhär i min dåvarande blogg: ”Jag önskar att jag kunde vara gladare över att fylla år men det känns oundvikligen som ett misslyckande att fylla 22 och inte vara på en annan plats i livet. Att jag är kvar på samma ruta som jag stod på när jag fyllde 21.” Efter sjukhusvistelser och månader på psyk hade jag inte blivit bättre, men jag hade nyligen hittat fram till en annan behandlingsmetod – DBT. Terapin där hade förändrat något inuti mig och fått mig att ta ett livsviktigt beslut. Det var dags att tillåta mig själv att må bra. Det var dags att hitta mig själv och glädjen i livet.

12 december 2010 var slutet på ett förändringens år, jag hade flyttat till Växjö för att börja plugga igen, på hemmaplan denna gång. Efter att i 22 år ha siktat på att vara bäst eller inte vara alls var nu ambitionen att göra så gott jag kunde, och den omställningen räddade mitt liv. Hösten blev tuff, lång och viktig, det var tiden då jag bottnade i mig själv. Jag förstod av det fanns människor som ville umgås med mig, och jag förstod just hur mycket jag ville umgås med dem. Jag förstod att även jag har gränser, gränser för vad jag kan låta mig själv gå igenom och gränser för vad jag utsätter andra för. Jag förstod att livet är mer än smärta och hat.

Våren 2011 gick åt helt till en självrannsakning som ledde mig från den dåvarande linjen jag inte riktigt trivdes med till socionomlinjen jag nu studerar men också till att acceptera den jag är, hur jag än är och, för att komma till saken, till den här bloggen ni nu läser. Att återvända till köket och erkänna för mig själv och för andra att det är där jag trivs var ett stort och viktigt steg för mig, det är där jag varvar ner, kopplar av och mår bra. Och det är i de känslorna som den här bloggen bottnar.

Idag, 12 december 2011 mår jag bättre än jag någonsin gjort. Jag vågar älska den jag är, fast jag gör misstag och har brister jag förut inte stod ut med. Jag ”gör så gott jag kan”, äter det jag vill så länge kroppen får vad den behöver, tillåter mig själv att känna allt jag känner och vara allt jag är. I mig samsas många identiteter; vegetarian, student, matälskare, ungdom, vuxen, hundägare, filmnörd och känslomänniska för att bara skrapa på ytan. Jag är och jag är inte, precis som alla andra. Och den jag är är precis den jag vill vara.

***

Födelsedagen kommer spenderas i lektionssalar mestadels, men under kvällen kommer några vänner över för att bjuda på födelsedagsmiddag. Eftersom jag inte känner till detaljerna kan jag inte låta er få en smygtitt, men efterrätten känner jag väl till. I alla fall den jag står för, eftersom jag fixade till den redan igår kväll, jag kan ju ännu inte säga om det är det enda bakverket det kommer snaskas på under kvällen 😉

Jag valde att stå för en spännande variant av äppelkaka, äppelrutor med dulce de leche, som länge legat och ropat på mig ifrån recepthögen. I förra veckan fick jag nämligen en stor påse äpplen som grannen till mina föräldrar hade över efter att höstens äppelträd blivit avplockade, och hemodlade äpplen är nästan en synd att inte använda till bak, mos och gott i samma stil! Från början var receptet amerikanskt, men jag har översatt det åt er här nedan.

***

Till fyllningen behövs en burk dulce de leche, som du kan göra själv genom att koka en burk kondenserad mjölk i 2-4 timmar, beroende på önskad konsistens. Jag kokade min i tre timmar och hade lite problem med att breda ut den, så lite kortare koktid är kanske lättare. Vill man inte använda sig av dulce de leche kan en vanlig kolasås kokas ihop, det tar lite kortare tid men kräver fler ingredienser. Oavsett vilket blir äppelrutorna härligt matiga, med smulpajstopp och ett kaneligt lager med äppelbitar.

Hoppas ni har en underbar dag denna tolfte decemberdag, den infaller ju bara en gång per år, så utnyttja den ordentligt 😉

***

Äppelrutor med dulce de leche

Ingredienser:
(1 form, ca 20×30 cm)

Till bottnen/toppingen:

2 1/4 dl rårörsocker
170 gram rumsvarmt smör
1 tsk kanel
3/4 tsk salt
1/2 tsk bikarbonat
2 1/4 dl vetemjöl
1 dl pecannötter – finhackade eller malda
1 dl valnötter – finhackade eller malda
4 1/2 dl havregryn

Till fyllningen:

ca 7 dl skalade, urkärnade och skivade äpplen
1/2 tsk salt
1/2 tsk kanel
1 burk dulce de leche (kokad, kondenserad mjölk)

***

Värm upp ugnen till 200 grader. Lägg ett bakplåtspapper i en ugnsfast form, ca 20×30 cm.

Vispa ihop rårörsocker, smör, kanel, salt och bikarbonat tills allt blandats väl.

Blanda i mjöl, nötter och havregryn till en smulig deg.

Lägg 2 1/2 dl av degen i en annan skål och ställ undan.

Tryck ut resten av degen i formen och se till att bottnen är helt täckt.

Blanda de skivade äppelbitarna med kanelen och saltet. Sprid ut dem över bottnen.

Ringla över dulce de lechen om det är möjligt, eller bred ut den med en smörkniv över äpplena. Hela burken gick inte åt för mig, använd så mycket som du känner för.

Strö över de 2 1/2 dl smuldeg som ställdes åt sidan.

Ställ in i ugnen och grädda i 35-40 minuter, tills äppelbitarna precis har mjuknat.

Tag ut, låt svalna helt och skär sedan i lagom bitar. Kakan kan också serveras hel, som en något fastare version av paj tillsammans med vaniljglass eller vaniljsås.

Dulce de lechefyllda chokladmuffins på tre sorters choklad (fyra om man ska vara petig)

Tänk, ibland är man på sådant där humör då ingenting utom choklad fungerar. Känner ni igen er i den beskrivningen? Så är det för mig i alla fall – det kvittar vad som ligger och frestar på tallriken, för har det ingenting med choklad att göra så kommer det inte göra något gott ändå, bara döva smaklökarna för en stund innan chokladen gör sig påmind igen. Av någon konstig anledning brukar det där suget sätta in någon gång på lördagseftermiddagen för mig. Jag ser den där ensamma koppen med te och min vanliga skål med keso på bordet och känner efter med hela kroppen – och visst, där fanns ju faktiskt chokladsuget, lite på lut sådär, och gjorde att kesoskålen såg oändligt mycket tråkigare ut!

***

I sådana situationer har nöden ingen lag – det gäller att få i sig den där chokladen, och den får gärna finnas till i form av något chokladigt med extra choklad och choklad på toppen! Lite tårta på tårta liksom, men choklad istället för grädde och bär! Och utan den negativa klangen som hänger med lite i bakhjulet på tårtorna…

Om du, som jag, sitter där vid fyratiden på lördagen (eller vid fyratiden någon annan dag) (eller någon annan tid någon annan dag) då kanske det här skulle vara någonting för dig? För inte mindre än tre sorters choklad gömmer sig i den här skapelsen – FYRA om man räknar kakaon (och det gör man ju när det vankas choklad!) och när man biter in hittar man också en ljuvlig kärna av dulce de leche som inte gör någonting sämre!

Vadå överambitiöst? Tro mig när jag säger: Dessa skapelser är värda varenda minut de tar att göra!

***

Originalversionen hittade jag på the cupcake project – en av många amerikanska sidor jag halkar in på regelbundet. Där kallar upphovsmakerskan den inte för något så blygsamt som de femton ord det tog för mig att döpa den; nej, enligt hennes egen utsago är det här ”Better than sex cupcakes”. Och vet ni – det är inte långt ifrån 😉

Enligt det receptet så är det en fyllning på chokladmousse som gäller. Dock tyckte jag att det kanske var lite överdrivet med ÄNNU mer choklad i chokladmuffinsen, dessutom hade jag fortfarande dulce de leche kvar sedan jag bakade cheesecake bars för ett par dagar sedan. Det vore väl något att fylla dem med? Annars går det säkert hur bra som helst att fylla dem med det mesta – kan tänka mig att hallon passar jättebra, i vilken form som helst. Eller någon smörkräm av något slag. Täcket gjorde jag också lite annorlunda, bara för att det är enklare att använda mikro än att göra den på platta.

Förutom fyllningen och täcket (och en liten förändring här och där) följde jag receptet ganska noga, och det är det som ni kan läsa här nedan, översatt till svenska. Jag lämnade kvar de amerikanska måtten inom parantes, då jag själv använde en amerikansk måttsats för att göra dem. Bara du håller dig till ett av dem ska det nog gå bra!

***

Dulce de lechefyllda chokladmuffins på tre sorters choklad

Ingredienser:

Muffinsen:

110 gram (1/2 cup) rumsvarmt smör
3 dl (1 1/4 cups) sugar
2 rumsvarma ägg (gärna ekologiska)
1 3/4 dl (3/4 cup) vetemjöl
1/2 tsk bakpulver
1/4 tsk bikarbonat
1 1/2 tsk vaniljsocker
1/4 tsk salt
1 rågad dl (1/2 cup) kakao
1 1/4 dl (1/2 cup) mjölk (jag använde lättmjölk, vilket fungerade utmärkt)
1 1/2 dl (2/3 cup) hackad choklad (jag valde ljus choklad)

***

Fyllningen:

ca 1 dl dulce de leche (en beskrivning om hur man gör den kan du hitta här)

***

Täcket:

100 gram (3.5 oz) mörk choklad
ca 3/4 dl (1/3 cup) grädde

***

Garneringen:

ca 50 gram vit choklad

***

Muffinsen:

Värm ugnen till 175 grader och sätt ut muffinsformar i en muffinsplåt.

Blanda smör och socker i en bunke och vispa i ett par minuter tills det är fluffigt.

Knäck i äggen ett i taget och vispa ordentligt efter varje.

Blanda mjöl, bakpulver, bikarbonat, vaniljsocker, salt kakao och den hackade chokladen i en skål vid sidan om.

Häll ungefär en tredjedel av mjölblandningen i smörsmeten och vänd ner den, använd exempelvis en slickepott eller liknande.

Fortsätt med hälften av mjölken, sedan 1/3 av mjölblandningen, resten av mjölken och resten av mjölblandningen. Vänd ner efter varje steg.

När allt precis blivit blandat; dela upp smeten i muffinsformarna. Häll inte i ända upp till kanten, dessa cupcakes ska bli platta och inte så höga. (Jag använde en muffinsform för 12 muffins men hade nog kunnat få ut en eller två till av smeten. Dock var jag för lat för att grädda dem vid sidan om).

Grädda i ungefär 20-25 minuter, testa med en tandpetare.

Låt svalna helt – trots att det är lockande att fortsätta på en gång!

***

Fyllningen:

Skär ut ett lock ur varje muffins så det blir hål i mitten av dem, spara det du gröpte ur.

Fyll varje hål med dulce de leche.

Sätt tillbaka locket på muffinsen. (det gör ingenting om det inte blir jättesnyggt – vi ska ju ändå täcka över ytan!)

***

Täcket:

dela chokladen i bitar och lägg i en skål.

Häll över grädden.

Mikra i intervaller om 20-30 sekunder och rör om efter varje intervall. Sluta när chokladen och grädden precis gått ihop till en jämn smet.

Bred smeten över muffinsen med tex en sked.

Ställ in i kylen i någon timme eller så.

***

Garneringen:

Dela den vita chokladen i bitar och lägg i en skål.

Mikra i intervaller om 20-30 sekunder och rör om efter varje. Sluta när chokladen precis har smält.

Dekorera muffinsen med den smälta chokladen.

***

Efter allt det jobbet har du säkert bränt massor av kalorier! Så det är bara att hugga in 😉

Cheesecake bars med dulce de leche


Ett seminarium väntade mig idag under eftermiddagen. I grupper skulle vi diskutera artiklar som delats upp sinsemellan och svara på ett antal bestämda frågor om dem tillsammans. Hur förberedd kände då jag mig när jag plockade ihop dagens skolmaterial? Jo, ungefär så här såg det ut:

Valt artikel? CHECK

Hittat artikel? CHECK

Läst artikel? ….

Bakat fjäskkaka? CHECK!

Kakan gick i alla fall hem och seminariet bra, vilket är en lättnad såhär i efterhand. Och den där kakan tänkte jag nu dela med mig av receptet på, om ni någon gång kanske känner er lite sugna på något cheesecakeliknande, mäktigt och sött smaksatt med ett lager krämig dulce de leche.

Ja, just dulce de leche har börjat användas mer och mer här hemma, och det med rätta, vilken fantastisk smak det har! En kusin till kola- och karamellsåser skulle man nog kunna säga, och passar till nästan alla desserter; från glass till tårta, och helt klart i muffins och kakor! Jag är helt såld på denna goda, krämiga ingrediens och när jag hittade ett recept som kombinerade smaken med cheese cakens underbara, fluffiga inre och botten, och dessutom balanserade sötman med mörk choklad var jag inte sen att prova! Hur motstår man ett sådant vinnande koncept?

***

Dulce de leche är dessutom förhållandevis lätt att göra för oss som inte har turen att hitta den färdig på hyllan i affären (åk mot syd- och nordamerika så finns de att få tag i med lätthet). Det tar lite tid att få den klar men minimalt med jobb krävs, bara lite pass och lite påfyllnad av vatten. Jag har redan skrivit en utförlig guide om hur man gör här innan men då det var ett tag sedan och bilderna fortfarande inte fungerar så tar jag det lite snabbt igen.

Köp hem en burk sötad kondenserad mjölk (eller två, som jag gjorde).

Tag bort etiketten, annars kommer den lossna och förstöra kastrullen/grytan.

Ställ ner i en stor kastrull eller gryta och häll på rikligt med vatten. Burken ska vara helt täckt och mer därtill.

Låt vattnet koka upp och sjud sedan burken i 2-4 timmar, låt det inte koka. Vattnet får aldrig sjunka så lågt att burken syns ovanför ytan, om det närmar sig är det bara att hälla på mer vatten. Annars riskerar du en liten miniexplosion i köket 😉

Hur länge bestäms av hur du vill ha konsistensen; efter två timmar är den ganska lös och efter fyra timmar betydligt fastare. Jag kokade mina burkar i tre timmar den här gången.

Häll av vattnet och låt svalna en stund innan du öppnar härligheten!

Eftersom det tar lite tid kan du med fördel koka en extra på en gång om du vet med dig att du kommer använda den inom ett par veckor. Oöppnad håller den i kylen en längre tid.

***

Själva kakan kan bakas i en fyrkantig eller rund form – helst springform – med diametern 20-28 cm. Vilket du väljer beror mycket på hur hög kaka du vill ha, min form var en rund  på 28 cm, då jag hellre ville ha dem lite plattare och fler, men 20 passar bättre om du vill ha mycket fyllning på varje kaka.

Du kan välja att servera denna som en cheesecake om du vill, utan att skära upp den i bitar.

Jag har tagit receptet ifrån den här amerikanska sidan, men omarbetat det ganska ordentligt efter vad vi svenskar har hemma i köken.

***

Cheesecake bars med dulce de leche
(1 springform, ca 24-28 cm)

Ingredienser

Botten:

12 digestivekex
2 matskedar socker (eller brunt rörsocker)
75 gram rumsvarmt smör

Fyllning:

2 dl dulce de leche ( se beskrivning ovan)

1,5 paket cream cheese (philadelphia etc) (ca 300 gram)
1 1/2 dl socker
2 tsk vaniljsocker
2 ägg

Täcke:

100 gram mörk choklad
50 gram smör
2 msk grädde

***

Börja med bottnen!

Sätt ugnen på 175 grader och ta fram en form. Rund eller fyrkantig bestämmer du själv, storleken bör vara mellan 20-28 cm. (jag använde en rund springform – 28 cm.) Lägg i ett bakplåtspapper.

Smula kexen fint, helst i en matberedare men annars för hand (vilket jag gjorde). Blanda i sockret och smöret tills allt håller ihop någorlunda.

Tryck ut i bottnen på formen så att hela täcks. Sidorna behöver inte täckas.

Ställ in i ugnen i 10 minuter, tag ut och låt svalna en liten stund.

***

Dags för fyllningen!

Bred på dulce de lechen i ett jämnt lager. Ställ in i kylen medan du gör cream cheeseblandningen.

Vispa cream cheesen du valt med elvisp i någon minut, så den blir lite fluffig.

Häll i sockret och vaniljsockret och vispa två-tre minuter till.

Knäck i äggen ett och ett och blanda ordentligt mellan varje.

Tag ut bottnen ur kylen och häll cream cheeseblandningen över dulce de lechen.

Ställ in formen i ugnen i ca 45 minuter. Den ska ha fått lite färg och ha stannat till men ändå inte vara helt fast.

Låt svalna helt, i två timmar ungefär.

***

Bara täcket kvar!

Lägg den mörka chokladen i bitar, smöret och grädden i en skål eller kastrull och värm. Blanda då och då, när allt gått ihop är det klart (tänk på att choklad håller sin form när det smälter, så du måste röra för att det ska bli en smet av det hela).

Låt svalna i tio minuter.

Häll chokladblandningen över kakan och sprid ut den i ett jämnt lager. Om du vill servera den som en cheesecake; lägg ner lite tid på att få den snyggt utbredd ända ut i kanterna. Vill du hellre skära den i bars som jag gjorde så är det inte lika noga.

Ställ in i kylen i ett par timmar, gärna över natten.

***

Tag ut ungefär en halvtimme innan servering eller uppskärning. Lyft ur den ur formen med hjälp av bakplåtspappret.

Servera den som den är eller skär den i bars genom att först skära bort kanterna så kakan blir fyrkantig (om du inte använde en fyrkantig form) och sedan skära den i lagom stora bitar.

Guide till dulce de leche och kokosmuffins de luxe

De åren jag spenderade i USA åt jag väldigt sällan glass. Jag är helt enkelt inte en glassmänniska. Någon gång hände det att jag köpte Ben and Jerrys skapelser – som egentligen inte är glass utan en helt egen kategori (och deras cinnamon bunsmak som bestod av kanelglass med kanelbullebitar var den bästa av det bästa) men för det mesta höll jag mig till sådant som var aningen mindre… kallt.

De gånger då jag ändå stod i frysdisken och valde mellan de smaker som fanns var det bara två av dem som gällde – antingen ljuvliga cookies and cream som inte gick att hitta i Sverige då eller den fantastiska smaken dulce de leche, som jag innan dess inte hört talas om.

Nu, när jag vet vad det är, kan jag få riktiga sug efter just dulce de leche – som ordagrant betyder ”söt av mjölk” eller något åt det hållet – och till min glädje förklarade en vän till mig för lite sedan hur det går till att tillverka sin egen. Det är inte svårt men tar lite tid. Och så måste man hålla nerverna i chack 😉

***

Allt man behöver är en burk med sötad, konserverad mjölk. Jag hittade min offerburk på willys för ca 15 kronor.

Allra först är ett tips att ta bort etiketten – efter vad jag har hört blir kastrullen rejält svårdiskad annars…

Ställ den sedan i en stor kastrull och täck med vatten. Vattenytan bör vara ganska högt över själva burken, det får nämligen aldrig finnas så lite vatten att den tittar fram – då riskerar man en liten egentillverkad explosion som förutom röran den ställer till med nog kan ge ganska saftiga brännskador… Det är därför det gäller att ha starka nerver, så man inte oroar ihjäl sig över burkens explosionsrisk när den sjuder.

För sjuda (inte direkt koka) ska den göra, och det ganska länge. Hur länge är lite upp till var och en, men allt från 90 minuter till 3 timmar kan den gott spendera i kastrullen. Tiden bestämmer vilken konsistens själva dulce de lechen kommer att få. Min fick sjuda i lite mer än 90 minuter, sedan blev jag otålig och bestämde mig för att jag ville ha den lite rinnigare 😉

Tänk på två saker: När vattnet börjat värmas upp kommer burken börja låta lite konstigt, den slår helt enkelt mot botten av kastrullen. Ganska ofta. Ljudet kan vara något irriterande, speciellt eftersom den ska sjuda så pass länge, men se det från den ljusa sidan – du hör ju när det är något som INTE stämmer om den slutar låta!

Dessutom MÅSTE burken hela tiden vara täckt med vatten! Jag har förstått att detta är nyckeln till att den inte exploderar, så häll på mer vatten om du ser att burken börjar titta fram över vattenytan. Om du inte vill störa sjudandet, koka upp vatten i en vattenkokare innan du häller i det i kastrullen.

När du tagit upp burken ur grytan och låtit den svalna lite är det bara att öppna den med en konservöppnare och njuta av innehållet! Antingen äter man den som den är, eller så använder man den i något bakverk eller dessert.

För att minska risken att jag skulle äta upp hela burken själv under kvällen var det nog bäst att jag omvandlade den till något som jag enklare kunde bjuda bort. Därför kombinerade jag ett gammalt favoritrecept på kokosmuffins som jag bakat sedan jag var liten flicka och hade en bästa vän som också gillade bakstök i köket med en frosting jag experimenterade fram med de ingredienser jag hade hemma.

Kokosmuffins är verkligen fantastiskt gott och passade bra ihop med den söta dulce de lechesmaken! De här gömmer också lite vit choklad som gör dem extra goda!

Kokosmuffins

Se fler recept från Lottis på kokaihop.se.

Frostingen bestod av hårt vispad grädde, lite, lite socker och dulce de leche. Några mått har jag inte, men jag använde lite mer än halva dulce de lecheburken och kanske 2,5-3dl vispgrädde. Smaka dig fram, det där är så olika. Sprisa eller bred ut den på muffinsen när de kallnat helt (annars smälter gräddfrostingen bara bort) och toppa med lite kokos!