kantarellpasta på minuten (jodå, det går visst!)

Efter en lång dag med många nya intryck, ännu mer information som antagligen flög ut genom andra örat lika snabbt som de attackerade mitt första, pustade jag ut hemma i soffan med en liten mjuk och varm vovve ihopsnurrad bredvid mig (dock något blöt efter dagens regniga promenader). Känslan av att äntligen vara på rätt plats i livet överväldigade mig, och jag kände att det var ett mycket bra tillfälle att fira lite tyst för mig själv.

I kylen hägrade en påse kantareller, plockade av min snälla, söta faster i helgen. Där låg också ett paket färsk fiberpasta som jag köpte för halva priset tidigare under dagen (när jag BARA skulle köpa tuggummi!).

Då kraften och orken inte riktigt fanns där, ville jag göra någonting som inte tog alldeles för lång tid men som fortfarande kändes lyxigt. Det blev det den här pastan, som både jag och hunden festade på efter bara ett par minuters tillagningstid! Han ratade dock oreganon, det låg kvar en liten hög gröna kvistar vid sidan av tallriken när han nöjd och glad tultade därifrån 😉

***

Kantarellpasta
(2-3 portioner)

200 gram kantareller
1 liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1 dl vitt vin
färsk oregano

salt och peppar
parmesanost

smör att steka i

1 paket (250 gram) färsk pasta (gärna fiber)

***

Borsta av kantarellerna, skölj dem inte om du inte måste.

Hacka lök och vitlök fint.

Fräs kantarellerna i smör en stund och tillsätt sedan löken. Låt allt få färg men bränn det inte, den smaken är svår att få bort senare.

Häll över vinet och låt det koka in tills det nästan inte finns någon vätska kvar. Blanda i hackad, färsk oregano och glöm inte salt och peppar efter smak!

Koka den färska pastan under tiden, det tar ungefär 3 minuter.

Häll av pastan men spara lite pastavatten i ett decilitermått eller dylikt, det är bra att ha om du tycker kantarellpastan känns lite torr.

Blanda i pastan i stekpannan med kantarellerna. Tillsätt lite av vattnet om du vill.

Lägg upp på tallrikar och pynta med riven parmesanost och färska kvistar av oreganon!

***

När jag lagade min kantarellpasta såg det ut såhär:

Först togs ingredienserna fram…

…inklusive spännande fiber fettuccine för inga pengar alls!

Lök och kantareller fräser.

Pasta kokas under några minuter.

Salta och peppra svampen!

pastan blandas i stekpannan…

… innan den serveras på tallrik ❤

sparrissoppa med kantarellfräs – för lite guldkant på tillvaron

Ibland är det härligt att få lyxa till vardagen lite – måla dit en liten guldkant sådär, i alla fall i ena hörnet. Ni vet; ta en paus från alla måsten som faktiskt inte bara finns där under vår och höst, utan som även hägrar när det är sommar och semester. Det är inte alltid krav sänks och livet stannar till bara för att skola och arbete tar en paus! Alltid är det något som måste fixas, och gör man inte det ligger det där i bakhuvudet och gnager ändå.

Det är då som en lyxig maträtt kan vara på sin plats! Även om du inte har tio nära vänner till hands att bjuda in sådär lite kvickt under dagen, så är det ändå trevligt att duka fram någonting som känns lite lyxigare än den där spagettin som annars åker fram när inte pizzan gör det (inget ont om spagetti. Eller pizza. Mums!).

Så kände jag igår. Och då jag passande nog befann mig hemma i mina föräldrars kök med deras plånbok lite halvvilligt till förfogande, bestämde jag mig för att bjuda dem båda på en trerätters à la mig, både vegetarisk och lchf för att passa oss alla (ja, eller nästan. Ni förstår snart).

Menyn såg ut som följer:

förrätt: sparrissoppa med kantarellfräs och parmesanflarn

varmrätt: quornfilé eller kycklingfilé med oliv- och fetatäcke, serverat med grönsaksgratäng

efterrätt: randig chokladmousse med hallongrädde och rostade mandelflarn

***

Sparrissoppan är ett eget recept som är en kombination av lite olika soppor jag lagat genom åren. Jag föredrar att koka soppan ganska tjock för att sedan späda ut den till en lagom konsistens, istället för att hälla på för mycket vätska och riskera att få den blaskig.

Hoppas ni också tycker om den ❤

***

Sparrissoppa med kantarellfräs och parmesanflarn

Ingredienser
(4 förrätter)

Sparrissoppan:

ett knippe färsk, grön sparris (ca 250 gram)
1 stor gul lök
1/2 dl vitt vin
2 dl grädde
1 dl lättcrème fraiche
1 grönsaksbuljongtärning (jag använde en halv, men de var väldigt stora)
ca 1/2 dl hackad persilja (plus lite till garnering)
salt och peppar
olja att steka i

mjölk att späda soppan med

150 gram färska kantareller
smör att steka i

***

parmesanflarnen:

2-3 dl nyriven parmesanost

***

Börja med att hacka löken och dela sparrisen i mindre bitar. Tag bort änden på varje sparris, den kan vara lite tråkig och hård.

Tag fram en kastrull och fräs löken däri, utan att den tar färg. Smör eller olja väljer du själv, jag rekommenderar olja.

Häll i vinet och låt koka in till hälften ungefär, det tar kanske fem minuter.

Tillsätt grädde, lättcrème fraiche, smulad buljongtärning och sparrisbitarna. Låt koka upp och koka sedan mjukt under lock i ungefär 10 minuter.

Tag från plattan och häll i matberedare (eller använd mixerstav för extra smidighet och mindre disk).

Blanda i persiljan, salta och peppra.

Mixa till önskad konsistens, jag valde att inte mixa den helt slät, det gör du som du vill.

Soppan blir tjock, nästan som en kräm. Vill du kan därför hälla i lite mjölk medan du mixar. Sluta när soppan har rätt konsistens för dig. Jag använde ungefär 1 dl mjölk.

Häll tillbaka i kastrullen och koka upp innan servering.

Samtidigt som soppan kokas upp, fräs kantarellerna i smör tills de är riktigt krispiga.

Häll upp soppan och toppa med de stekta kantarellerna. Avsluta med en persiljekvist eller  två!

***

Parmesanflarn

Om du som jag vill servera soppan med parmesanflarn är det bäst att börja med dem.

Sätt ugnen på 150 grader.

Riv parmesanosten fint (nyriven är alltid bäst!).

Lägg ut den rivna osten i små högar på ett bakplåtspapper, storlek bestämmer du själv. Ställ in i ugnen på i ungefär 10 minuter eller tills högarna smält och fått lite färg.

Tag ut och låt stelna en stund, pynta sedan tallrikarna med dem när soppan är klar!

***

Avnjut långsamt 😉

Alexandras svamppaj – med touch av Ernst

Vad jag önskar att jag var en riktigt naturälskande skogsmulle. En sådan där som kan vandra i timmar – dagar! – genom skogen, upptäckandes otroliga, men för blotta ögat osynliga, svamphav att ta för sig av (men också att bevara, inte vara girig!). Eller alla fantastiska bär som det finns så många av sommar och höst – alla ljuvliga blåbär, småsura sagolika lingon och buskagen med vilda hallon och björnbär! Tänk att följa deras liv, komma dit när de börjar ta sig och sedan plocka det man behöver, varken mer eller mindre, och göra paj efter paj, sylt efter sylt av det man själv hittar. Jag vet att många av er är otroligt duktiga och gör det och jag beundrar er alla.

Jag däremot, är inte sådan. Istället för att snubbla över kantareller är det rötter mina fötter trasslar in sig i. Jag kan inte sluta att lyssna efter rasslet av ormar och våldtäktsmän varje gång jag tar mig en avstickare, och så fort jag inte ser stigen längre är jag hopplöst vilse och kommer aldrig ihåg vilken sida av trädet som den där otroligt gnetiga pissmyran bygger sin stack emot.

Nej, tacka vet jag alla dessa snälla, beundransvärda människor som låter mig köpa mina blåbär för 30 kronor utanför ICA. För att inte tala om min snälla faster som, när hon har tid och lite ambition, plockar med sig en påse härligt färska kantareller åt mig som inte vågar mig på att plocka för ”tänk om flugsvamparna lärt sig allt om kamouflage?”. Det är tack vare dem, och idag Nettos grönsaksavdelning, som jag kunde avnjuta en egenkomponerad svamppaj igår, full av naturens godhet i fin kombination av affärernas vilja att sälja.

Dock var jag inte helt själv om att lista ut vad som passar ihop med kantareller. Jag inspirerades nämligen av allas vår Ernst och smygtittade lite på hans recept på kantarellpaj som han nyligen fixade ihop i sitt sommarprogram. Karln kan jag inte med, men hans mat går inte av för hackor 😉

En hel del ändringar senare, och min egen svamppaj såg dagens ljus!

***

Alexandras svamppaj med senapskräm
(4-6 personer)

Ingredienser:

Pajskal:

125 gram rumsvarmt smör
1.5 dl vetemjöl
1.5 dl grahamsmjöl
2 msk kallt vatten

Fyllning:

100 gram kantareller
200 gram champinjoner
1/2 purjolök
1 dl soltorkade tomater
en knippe persilja (ca 1/2 kruka)

äggstanning:

3 ägg
1.5 dl grädde/matlagningsgrädde
1.5 dl mjölk
ca 2 dl smakrik riven ost

salt och peppar
smör till stekning

***

Senapskräm

1.5 dl turkisk yoghurt
0.5 dl majonnäs
1-2 msk dijonsenap (smaka av!)
1 vitlöksklyfta
salt och peppar

***

Tag fram en bunke och börja med pajskalet, då det gärna vilar i kylen i en halvtimme innan gräddning.

Blanda ihop det rumsvarma smöret (inte smält!) med de båda mjölsorterna och vattnet. Om du hellre bara använder vetemjöl går det också bra, men grahamsmjölet gör pajen extra god! Jag knådar gärna med händerna, men hur väljer du själv.

När degen gått ihop och inte fastnar överallt kan du trycka ut den i en smord form.

Ställ in formen med degen i kylen och lämna den där i en halvtimme eller så.

***

Sätt ugnen på 200 grader.

Fräs svampen (i mitt fall endast 100 gram kantareller tack vare att kilopriset är ganska högt om man inte är den där duktiga svampplockaren jag inte är, men vill du byta ut 100 gram champinjoner och använda 200 gram kantareller är det mer än okej.) i smör tills de krympt ihop och har fått färg.

Skiva under tiden purjolök och de soltorkade tomaterna. Hacka persiljan (mängden är valfri, jag använde halva vår kruka)

När svampen är mer eller mindre färdigfräst, addera purjolöken och låt fräsa med någon minut. Dra av från plattan och blanda i de soltorkade tomaterna och persiljan.

Tag ut pajskalet ur kylen och häll i svampblandningen.

***

I en annan bunke, vispa ihop äggen, grädden, mjölken (grädden kan bytas ut mot matlagningsgrädde) och 1 dl av den rivna osten.

Häll blandningen över svampblandningen i pajskalet. Strö över den sista dl riven ost och skjutsa in i ugnen i ungefär 30 minuter. Håll koll, den är klar när den fått färg och stanningen har – ja – stannat.

***

Om du som jag vill servera din paj med en senapskräm är allt du behöver göra att blanda ihop turkisk yoghurt, majonnäs, senap och pressad vitlök till en slät kräm. Smaka av och häll i mer senap om du tycker det behövs. Salta och peppra.

***

Ät varm eller ljummen, gärna med en god sallad!