Belugalinsgryta eller vad i hela friden är belugalinser?

Belugalinser.

Sök på det på wikipedia och det första du får fram är en fundering om ifall du menar ”ett annat namn på vitval”.

Vitvalslinser var  inte riktigt vad jag hade i åtanke när jag köpte just belugalinser häromveckan under min dagstripp till Stockholm och storstadens aningen bredare sortiment än grynhyllan på Ica. Och vitvalslinser är det heller inte som ligger och väntar i plastpåsen, hur spännande det än kunnat låta. Nej, belugalinser har tack och lov ingenting att göra med något annat än linsfamiljen den kommer ifrån, där den är en av de minsta medlemmarna. Svart som natten till färgen är den ett spännande tillskott till de vanliga röda eller gröna linserna och när de kokas bli de lite glansiga till färgen – lite som svart kaviar till det yttre, och därför också döpt efter en svart kaviarsort. De behöver inte blötläggas innan användning utan sköljs bara av och kokas i ca 30-40 minuter (eller kortare om de ska användas i ex sallad och ha lite tuggmotstånd), tillsammans med andra godsaker eller helt på egen hand.

Låter det tilltalande?

Jag, som är en stor beundrare av linser, tyckte att det lät som ett strålande komplement till skafferiet här hemma. Linser kan ju användas till så mycket! I pastasåser och lasagner, i moussaka och kalla röror, i soppor och i grytor… Listan kan göras lång för användningsområdena tar nästan aldrig slut. Dock måste jag erkänna att jag är ganska dålig på att variera mina linsval. Röda linser är det jag brukar använda, gröna linser har jag också alltid hemma, men det finns ju så många fler! Så belugalinserna åkte ner i korgen och efter att ha smakat dem kan jag säga att det är något jag är evinnerligt glad för. Hittar du dem på hyllan så tycker jag helt klart att de är värda en chans, de är smakrika, har ett gott tuggmotstånd och behöver inte trixas med för att man ska kunna använda dem. För att inte tala om nyttan med dem! Fulla av protein och fibrer är de perfekta i en vegetarisk diet och precis lika perfekta för allätare. Så koka på och ät med gott samvete 🙂

***

Mitt val på premiärrätt för min påse belugalinser blev en krämig linsgryta där linser och bönor står för nyttan och kokosmjölk för krämigheten. Den kan serveras som den är, med grönsaker, eller med ris/gryn/pasta, vad helst du är sugen på för tillfället.  Toppa gärna med lite turkisk yoghurt, speciellt om du drar till med en stark chilipeppar, så svalkar det lite.

Tips: belugalinserna går att byta ut mot röda linser om du hellre vill använda det, gör på samma sätt men koka inte riktigt lika länge.

Lycka till! 🙂

***

Belugalinsgryta

Ingredienser:
(4-6 portioner)

1 gul lök
3 vitlöksklyftor
en liten bit färsk ingefära
1/2 röd chilifrukt (jag använde en ganska mild variant, men det gör du som du vill)
4 dl belugalinser
1 förpackning krossade tomater (ca 400 gram)
1 burk kokosmjölk 
ca 2 dl vatten
1 förpackning kikärtor (ca 400 gram)
1 lime

rapsolja
salt och peppar

***

Skala och hacka lök och vitlök och börja fräs dem i olja på bottnen av en djup kastrull.

Riv i en bit färsk ingefära, ca 2 cm.

Skrapa eventuellt bort kärnor och hinnor ur chilifrukten om du inte vill ha så mycket hetta, låt dem annars vara kvar och hacka den fint. Tillsätt i kastrullen.

Skölj belugalinserna noga i en sil och låt dem rinna av.

Tillsätt krossade tomater, kokosmjölk, 1 dl vatten och linserna. Rör om ordentligt.

Låt det koka på medelvärme under lock i 30-40 minuter; tills linserna är mjuka men fortfarande har tuggmotstånd. Rör om ibland och tillsätt mer vatten om du tycker det är för tjockt.

Skölj kikärtorna och tillsätt dem i grytan när det är ca fem minuter kvar.

Smaka av med salt och peppar och dra ifrån värmen.

Pressa i saften från limen precis innan servering.

Garnera eventuellt med någon färsk ört, tex citronmeliss ❤

***

Lins- och kokossoppa att värma magen med

Igår var en ”jag-tycker-synd-om-mig-själv-dag”. Har ni också sådana ibland? För mig brukar de inträffa ungefär en gång i månaden. Om ni förstår den vinken. Min mage gjorde livet surt för mig och tyckte inte alls om att jag ville göra tokiga saker som att säg, sitta upp eller gå på lektioner. Nej, enligt den skulle jag ligga ihopkurad i en boll hela dagen, helst under ett täcke och med en välfylld kopp te inom räckhåll.

Den planen fungerar inte så bra när universitetet man går på väljer att lägga ett seminarium samma dag. Så det var bara att bita ihop, diskutera uppsatser och gå hem och sova ett par timmar efteråt. Tur då att man har en trevlig grupp med människor att dela tiden med så allt känns mindre jobbigt!

***

Magonda dagar tycker jag det är perfekt att kurera sig med soppa. Det är alldeles lagom lätt att äta och värmer inifrån och ut på något sätt. Lite sådär tröstande ni vet, som att världen inte är så hemsk som låter en gå igenom jag-tycker-synd-om-mig-själv-dagar. Dessutom kan man variera dem i det oändliga, så tråkigt blir det sällan! Om man inte har en favoritsoppa som man alltid tar till när magen svider förstås…

***

Receptet på den här spännande soppan hittade jag i månadens nummer av Buffé, som ICA ger ut till sina spenderande medlemmar. Jag tänkte prova på att faktiskt kopiera receptet rakt av från tidningen idag, något jag inte är så bra på eftersom jag alltid vill vara och lägga mig i överallt. De gråa klamrarna är mina egna ändringar, välj själv om du vill följa dem eller ignorera dem.

Originalet gav också ett recept på räksalsa att toppa soppan med, något jag inte förstod alls. Salsan bestod helt enkelt av räkor, hackad tomat och koriander och kändes lite felplacerad, men det kan ju vara min vegetariska sida som talar 😉

Resultatet var i alla fall en mjuk och len soppa som lade sig fint i magen och värmde skönt i höstrusket. Jag kan tänka mig att det är gott med det syrliga limeskalet i för att bryta av smakerna lite, men tyvärr hade jag ingen lime hemma. Soppan kan också anses vara helt vegansk, om man ser till att grönsaksbuljongen inte innehåller några elakheter som spår av mjölk och ägg. Våga prova, med linser och kokosmjölk är det svårt att gå fel!

***

Mustig lins- och kokossoppa

Ingredienser
(4-6 portioner)

2 1/2 dl torkade röda linser
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 morot [jag använde två]
1 röd chilifrukt (tex spansk peppar) [denna uteslöt jag, mest utav en mesprincip]
1 1/2 tsk spiskummin
1 1/2 tsk malen ingefära [jag rev i lite färsk, vilket blev bra]
1,2 liter vatten
3 msk konc kycklingfond [NEJ! Grönsakstärning blev det för mig, som jag smulade i tillsammans med de andra kryddorna]
1 burk kokosmjölk (400 ml) [jag använde ungefär 300 ml]
3-4 msk färskpressad limejuice [hade ingen lime, men tror det skulle passar bra i]
olja
salt och peppar

Gör så här:

1. Skala och hacka lök, vitlök och morot. Dela, kärna ur och strimla chilin. Fräs lök, vitlök, morot och chili i 2 msk olja i en stor kastrull ca 4 minuter. Tillsätt spiskummin och ingefära, låt fräsa någon minut. [om du som jag använder dig av en grönsaksbuljongtärning, smula i den nu också och tillsätt ingen fond i nästa steg]

2. Skölj linserna i en sil. Tillsätt linserna i kastrullen och häll på vatten och fond. Låt koka ca 25 minuter med lock.

3. Ta kastrullen från värmen och mixa soppan slät i matberedare eller med stavmixer. [stavmixer för min del. Välj själv om du vill mixa den grov så du har lite bitar kvar eller helt slät]

4. Häll tillbaka soppan i kastrullen om du använt matberedare. Rör ner kokosmjölk och limejuice. Krydda med 1 1/2 tsk salt och 2 krm peppar.

***

Toppa gärna soppan med persilja (eller annan färsk krydda, jag använde oregano då min persilja sett mycket bättre dagar). Vill du kan du servera den med lite turkisk yoghurt (kan nog vara gott om chilin används) eller en vegansk motsvarighet. Jag fuskade lite då jag hade en liten burk färdig aioli hemma som jag dekorerade, väldigt stiligt med (HA!).

***

hoppas ni alla mår bra och har hälsan ❤

Saftiga kokos- och ananascupcakes – och en dos 9/11

Hur många av oss kommer ihåg den 11 september 2001? Det är ett stort datum i vår nära historia, och idag är det exakt tio år sedan det fruktansvärda ägde rum. Och visst märker man av det, även jag som är lite isolerad här ute på campus. Till och med molnen hänger lite grådystert ovanför huvudet på mig, som för att dela sorgen med oss alla.

***

I september 2001 var jag 13 år, har jag räknat ut. Det känns oändligt länge sedan, både för att jag som trettonåring var en helt annan person än jag är idag, men också för att händelsen är väldigt suddig i mitt minne. Många kan berätta i detalj hur deras dag utspelade sig, vad de tänkte och kände. Jag antar att jag fortfarande var lite för bortkopplad från världen för att riktigt kunna känna något, det var så svårt att greppa att det var MÄNNISKOR som dog där borta, tusentals mil ifrån oss. Att det var ANDRA människor som gjorde det mot dem, utan varning och utan annat uppsåt än att döda.

Jag vet att TVn i köket var på, och flygplanen kraschade mot world trade center igen och igen och igen, som att man inte kunde se sig mätt på det. Som att planen kanske skulle vika av om man såg det nog med gånger. Hela världen tycktes stanna för en dag, och gemensamt sörja katastrofen.

***

Nu har det gått tio år, och skräcken sitter fortfarande i. Världen är inte riktigt densamma så här efteråt, eller hur? Folk har blivit mer cyniska, och har svårare att lita på de runt om, speciellt om de ser lite annorlunda ut och kanske gömmer en bomb under mössan. Det är sorgligt, men förståeligt. Och det är därför vi sörjer, därför och för att så många förlorat sina liv sedan den dagen, i terrorattacker, i krig och i självmordsattentat.

***

 

 

Det jag bakade idag har inte alls med 9/11 att göra. Jag kände bara att jag ville skriva någonting om det, för att slippa bära på orden inom mig. Känner ni så ibland? Jag gör det ofta.

Nej, idag handlade bakningen mer om att jag ville fira att min första  uppsats inom socionomprogrammet är färdig och klar för inlämning, läskigt såklart, men otroligt skönt att den är gjord, och inte satt jag minutrarna innan deadline heller (den ska nämligen skickas in först imorgon).

Dessutom har jag precis införskaffat den fantastiska receptboken Lyxiga cupcakes och läckra kakor – bakverk från berömda Hummingbird Bakery i London. Igår satt jag drömmande och gick igenom vilka recept jag kunde tänka mig att prova och fastnade för just det här, som jag faktiskt råkade ha allting hemma till.

Kokos- och ananascupcakes.

Jag har skrivit receptet nedanför till er, fast inte helt ordagrant. Dels har jag ändrar alla gram till dl (min köksvåg har inte längre några fungerande batterier så att väga mitt mjöl kändes lite hopplöst) och så kan jag inte låta bli att skriva anvisningarna lite annorlunda, så jag inte känner mig som en total tjuv. Dock är ingenting i HUR de  bakas ändrat, bara ordval och meningsuppbyggnad.

Min frosting blev inte helt efter recept, då jag hade för lite florsocker hemma (detta upptäcktes när frostingen var i görning. Såklart). Därför gjorde jag en mindre sats, och blandade i några kokosflingor i själva frostingen också. Ni får dock det rätta receptet.

***

Kokos- och ananascupcakes

Ingredienser
(12 cupcakes)

2 dl mjöl
1.5 dl strösocker
1 1/2 tsk bakpulver
en nypa salt
40 gram rumsvarmt smör
1 1/4 dl kokosmjölk
1/2 tsk vaniljessens
1 ägg
9 ananasringar, konserverade

glasyr:

2 3/4 dl florsocker
80 gram rumsvarmt smör
1/4 dl kokosmjölk

kokosflingor att dekorera med

***

Sätt ugnen på 175 grader och ta fram en muffinsplåt som du ställer i 12 muffinsformar i.

Häll mjölet, sockret, bakpulvret och saltet i en bunke. Lägg i smöret och vispa samman med en elvisp. Det kommer bli lite grynigt, men mestadels mjöligt.

Blanda kokosmjölk och vaniljessens för sig och häll ner det i mjölblandningen samtidigt som du vispar.

Knäck i ägget och vispa till en jämn smet.

Skär ananasringarna i småbitar och dela upp dem mellan muffinsformarna. Häll sedan över smeten, ca 2/3 av varje form bör vara täckt.

Grädda i ugnen i 20-25 minuter, eller tills muffinsen fått fin färg. Prova med en sticka om du är osäker, det ska inte fastna något på den när du drar ur den ur bakverket.

Låt svalna helt, gärna på galler.

***

Glasyren:

Häll florsocker i en bunke och lägg i smöret. Vispa ihop det med elvisp på medellåg hastighet. Sänk farten till lägsta och häll i kokosmjölken. När allt blivit blandat kan du öka hastigheten igen. Vispa tills glasyren är vit och fluffig, 5-10 minuter.

Bred glasyren över de avsvalnade muffinsen (om de inte svalnat så smälter glasyren!) och dekorera med kokos.

Resultatet blir en sådan här härlig cupcake! ❤

asiatisk egg bake (eftersom allt som innehåller ingefära är asiatiskt)

När jag klurade lite på vad jag skulle döpa rätten som jag lagade igår kväll till, stod valet mellan att kalla det en gratäng eller en ugnsomelett. Egentligen är den ingetdera enligt min mening; en gratäng brukar vara mer åt det såsiga hållet, något man äter med ris eller potatis, eller slänger ihop med pastan som blev över och hamnade i kylen. Men en ugnsomelett är det väl inte? Inte med kokosmjölk i, och mango chutney? Nej… Men för ett litet tag sedan lagade jag en zucchini egg bake som jag nu sneglade lite på. En egg bake är väl egentligen en omelett, men det låter lite mer som något man kan omforma till det jag hade gjort, utan att tänja på ”reglerna” allt för mycket. Dessutom tycker jag att egg bake låter väldigt gott, lite intressant utländskt samtidigt som det är tillgängligt och varierbart.

Egg bake fick det bli!

Och så det här med min ganska så slarviga användning av ordet asiatisk.

Ofta när vi talar om ingredienser som vi vet (eller har fått för oss av en eller annan orsak) har ett ursprung i Kina eller närliggande land betraktar vi dem som asiatiska. Vi klumpar ihop hela kontinenten Asien i en enda grupp och pekar ut alla som bor där till användare av dessa smaksättare, utan att ens fundera över om själva rätten har sitt ursprung där. Visst är det så att stora delar av Asien använder sig av ingredienser som kokosmjölk och ingefära (vilka jag råkar namnge min maträtt efter), men det betyder inte att HELA den delen av världen gör det, eller att de NÅGONSIN skulle få för sig att använda dem tillsammans i en egg bake som jag gjorde (troligtvis inte!). Ändå kallar jag detta för en asiatisk egg bake, och när ni läser receptet är det helt logiskt! Vi förknippar helt enkelt dessa smaker med det området, för så har vi alltid grupperat dem.

Lite spännande hur det kan bli så tycker jag, hur man kan fastna i sådana starka mallar. För den skull menar jag inte att det här är någonting negativt, eller positivt heller, det är bara en observation, ett konstaterande av hur det ser ut när vi funderar över matkulturer. Lustigt nog anser jag egentligen inte att mango chutneyn är asiatisk, men det är ju faktiskt precis lika mycket därifrån som soja, för ursprungligen kommer den ifrån Indien. Varför kan man använda ordet asiatisk när det handlar om Kina och Japan men inte när vi närmar oss länder som just Indien? De är ju alla placerade i Asien, borde inte det avgöra?

***
Nog med funderingar, det är receptet ni är här för 😉 

Fyra portioner är kanske lite väl generöst, det beror mycket på vad ni väljer att äta till. Äter ni detta med bröd eller annan sidorätt kan det säkert vara nog för fyra personer, men äter ni det utan andra tillbehör än grönsaker skulle jag inte räkna med att den räcker till fler än tre.

Lycka till! ❤

***

 

Asiatisk egg bake
(ca 4 portioner)

Ingredienser:

1 msk färsk hackad eller riven ingefära
1 gul lök
1/2 purjolök
2 vitlöksklyftor
1 liten zucchini
1/2 paket bitar à la kyckling från Hälsans kök (ca 200 gram)
2 dl kokosmjölk (en liten eller en halv stor burk)
3 ägg
3 msk mango chutney
ca 100 gram riven ost

olja att steka i

***

Börja med att sätta ugnen på 200 grader och ta ut en ugnsform.

Hacka gul lök, purjolök och vitlök så det ligger färdigt bredvid.

Fräs den hackade eller rivna ingefäran i lite olja i någon minut. Tillsätt all lök.

Skär zucchinin i lagom stora bitar och tillsätt den tillsammans med bitarna à la kyckling. Någon annan form av vegetariska bitar går också att använda, tex quornstrimlor eller liknande. Kyckling är ett annat alternativ om man inte är vegetarian (fast prova gärna med övriga alternativ, det är faktiskt inte fel!)

Medan det fräser och får färg, blanda kokosmjölk, ägg och mango chutney i en bunke vid sidan av.

Häll det frästa i gratängformen och täck med äggblandningen. Avsluta med att strö över den rivna osten.

Ställ in i ugnen i ungefär 30 minuter.

Ät som det är med kokta grönsaker eller lägg till ett gott bröd vid sidan av. En klick turkisk yoghurt passar också bra till. Jag pyntade med timjan för det var det mest exotiska jag hade hemma, koriander är nog lämpligare, om ni tycker det är gott!

***

I mitt kök såg det ut såhär när jag lagade asiatisk egg bake:

ugnen ställdes på 200 grader.

Lök blev hackad.

Bitar à la kyckling hittades i frysen (de behöver inte tinas innan).

Lök, bitarna och zucchini frästes en stund.

Bara detta kvar!

En halv stor burk kokosmjölk behövs. Rör om ordentligt, den har en tendens att komma i olika lager och du vill ha lite av båda. Spara resten i en burk (inte i konservburken!) i kylen och använd inom några dagar till något annat smaskigt!

Mango chutney kan göras själv eller köpas på burk.

 

Det frästa hamnade i formen och täcktes med äggblandningen.

Ost ströddes över.

Efter ungefär 30 minuter i ugnen serverades det hela så här!

Cashewnötsgryta med vegetariska sojastrimlor

För ett antal månader sedan fick jag en paket vegetariska sojastrimlor av min kära mor, av den enkla anledningen att paketet pyntats med alls vår Anna Skipper. Jag är nämligen inte helt positivt inställd till hennes ”hälsosamma” livsstil, och heller inte en supporter av ”du är vad du äter” och andra ”sunda vanor” som hon lär ut. Anledningen?

Hon. Är. Så. Extrem.

Själv tror jag benhårt på att man kan äta allt, men inte hela tiden. Att variera intaget och hålla sig något sånär till tallriksmodellen. Att äta mindre, men ofta. Att inte begränsa sig själv för mycket och att inte plocka bort något som kroppen faktiskt behöver.

Fine, om du känner dig bekväm med att bara äta raw food i hela ditt liv eller att följa lchfmetoden tills du tröttnar – kör på det. Om din kropp mår bra och du är på topp, varför ändra på det? Laga inte vad som inte är trasigt, är det inte så man säger?

Men att ändra helt på någons kostvanor till sådana extrema längder som hon gör (eller har gjort i varje fall, jag har inte sett hennes program på ganska många månader nu) tror jag inte är nyttigt för någon. Dels blir det svårt att hålla kvar vid matvanor man inte trivs med, och dels mår inte kroppen som den ska om man äter alltför ensidigt. Det bäddar för att falla tillbaka, eller för att tröttna helt. Mat ska vara en njutning, man måste bara hantera den någorlunda ordentligt!

Efter den predikan kommer jag då till dagens recept. Sojastrimlorna med Annas huvud på (paketet alltså, själva strimlorna har tack och lov inte ett stort Annaleende inpräntat) smakar helt okej, men inte mer. De behöver sällskap med mer smakrika ingredienser. Därför lagade jag en spännande och enkel cashewnötsgryta, det blir en väldigt exotisk smak på nermalda cashewnötter, som kompletterar sojastrimlorna riktigt bra! Om du inte hittar Anna i någon frysdisk (helt ärligt vet jag inte ens om de fortfarande går att få tag i) så går det absolut lika bra med quornbitar eller något ur Hälsans köks sortiment.

Originalreceptet kommer ursprungligen från matklubben. Min version är ganska omgjord och vill du prova delar jag gärna med mig 😉

***

cashewnötsgryta med vegetariska sojastrimlor

Ingredienser (4 personer)

100 g cashewnötter
400 g (en burk) krossade tomater
2 msk riven ingefära, färsk
1 msk garam masala
1 tsk spiskummin
2 msk honung
1 tsk salt
ev. 1 krm cayennepeppar (om du vill ha lite mer ”piff” på grytan)
300 g (en påse) sojastrimlor (eller quornbitar el. dylikt)
1/2 zucchini
1 paprika i valfri färg
200 g (en halv burk) kokosmjölk
olja till stekning

Häll cashewnötter, krossade tomater, riven ingefära, kryddor och honung i en matberedare eller mixer och kör tills det blivit en (relativt) slät massa.

Skär zucchini och paprika i bitar.

Fräs sojastrimlor, zucchini och paprika i lite olja tills de fått färg.

Tillsätt först den mixade smeten…

…och sedan kokosmjölken. Låt allt sjuda på svag värme i ungefär 15 minuter.

Servera som det är, med bröd, ris eller fullkornscoucsous.

Hoppas du tycker om det! ❤

Daal eller linsgryta med kokosmjölk

Daal. En av de mer exotiska rätter jag över tid blivit riktigt förtjust i. Det är matigt, billigt, inspirerande fritt att göra, helt vegetariskt och bara riktigt, riktigt gott! Men vad exakt är det?

Wikipedia har som vanligt en definition – dock bara på engelska den här gången:

”preparation of pulses (dried lentils, peas or beans) which have been stripped of their outer hulls and split. It also refers to the thick stew prepared from these, an important part of Indian, Nepali,Pakistani, Sri Lankan, and Bangladeshi cuisine. It is regularly eaten with rice and vegetables in Southern India, and with both rice and roti (wheat-based flat bread) throughout Northern India and Pakistan”

Så alltså, i korthet – linser, bönor och/eller ärtor som kokas ihop till en tjock gryta och äts med ris eller bröd – främst i vissa asiatiska länder som Indien och Pakistan. Och så i Sverige då förstås, där åtminstone jag ser till att laga till en lite regelbundet.

Första gången jag hittade ett recept som jag bestämde mig för att prova visste jag inte riktigt vad jag hade framför mig. Och egentligen vet jag väl inte riktigt det än, med tanke på att jag aldrig ätit en daal framställd av någon som faktiskt har lite vetskap om vad han sysslar med. Jag vet bara min egenframställdad kunskap, men jag trivs med den bilden av en varm, tjock, smakrik gryta linser som passar att serveras med… allt egentligen. Kanske inte glass.

Så här såg min Daal ut idag:

daal

Regel nummer ett när man är sugen på daal är att det egentligen inte finns mycket att rätta sig efter. Man bestämmer sig för grunden – i mitt fall röda linser – om man vill använda buljong eller mjölkprodukt – det vanligaste är kokosmjölk som jag använde här – och vad för kryddor man är sugen på – variationerna är oändliga men kan bestå av tex spiskummin, gurkmeja, koriander (gärna färsk), kanel eller varför inte något riktigt otippat som peppar och salt 😉

Ett recept som liknar det jag lagade är det här.

Servera med tillexempel pitabröd (baka själv eller köp färdigt som jag råkade göra) turkisk yoghurt (mångkulturell tallrik!^^) och sallad för en komplett måltid. Njut!