Tänk; jag fick så här på kvällskvisten en liten kommentar om att en utmaning väntade på mig inne på fina bloggen Matstugan. Nyfiken som jag är tog jag mig dit på stört och hittade inte mindre än 10 frågor att besvara, så det har jag suttit och gjort nu medan tiden tickat mot läggdags! Utmaningen består egentligen också av att skriva ner tio egna frågor att skicka vidare, men jag har slut på tid och fantasi, så jag tänkte att jag skickar vidare de frågorna som jag själv besvarat. Till vem? Det ser ni längst ner i inlägget ❤
Varför en bild på hunden? Jag kunde inte låta bli 😉
***
bild: google
1. Hur ser din familj på ditt bloggande?
Jag kan inte påstå att min familj var odelat positiv till en början. Mina kära föräldrar har många kvaliteter, men att acceptera att jag är vegetarian är inte en av dem. Det betyder ingenting att jag varit det i över fem år; för dem är det fortfarande en fas som jag borde komma över. De har också en lite gammaldags syn på det där med att sitta vid datorn och göra ”onödiga” saker som att blogga, när det finns annat, viktigare att ta tag i. Men de har nog förstått att det är viktigt för mig i alla fall, och att det inte är något som jag mår dåligt av eller känner en stor press över. Så nu vet jag att min mamma läser då och då till och med och hon har lyckats kommentera någon gång också! Pappa? Han vet inte ens vad bloggen heter om du frågar honom; han är helt enkelt inte intresserad. Men jag älskar dem, båda två ❤
2. Vad berör dig mest?
Åh, vilken fin fråga! Det berör mig när personer som inte behöver bry sig faktiskt gör det. När någon utför en osjälvisk handling och VERKLIGEN inte förväntar sig någonting tillbaka- det berör mig. Djur som mår bra och som blir väl omhändertagna och de människor som tar hand om dem – det berör mig. Maskrosbarn eller människor som varit med om svårigheter men som hittat tillbaka till livet och kan berätta om det – det berör mig. Ibland är det så små saker som ett litet citat som väcker en känsla inombords. Det behövs inte mer än så.
3. Hur viktigt är bloggandet för dig som person på en skala 1-10?
Det är inga lätta frågor du ställer! Jag kan säga så här; att skriva är OTROLIGT viktigt för mig. Det är något jag gör ofta och mycket, för att jag inte klarar av att hålla tankarna borta ifrån papper och penna (eller numer tangentbord och word). Och att laga mat är precis lika viktigt. Jag lär mig fortfarande (kanske är matlagning en livslång läroprocess?) och ser varje dag som en ny möjlighet att lära mig något nytt inom den fantastiska matvärlden. Både att skriva och att laga mat är stora tior på skalan. Bloggen är viktigare än man kan tro för mig. Det märkte jag inte minst nyligen då jag tappade gnistan lite och tog en paus på sisådär två månader. Vad konstigt det kändes att inte ha någonstans att få utlopp för alla mina ord som bara finns där! Att laga mat och inte dela med mig av den! Och att inte följa alla fina bloggar som jag lärt mig älska; inte bara för innehållet, men för de fina människor som står bakom dem. Hur tomt som helst! Och även innan jag hade Kärlek på tallrik har jag haft flera bloggar av olika slag. Jag tenderar att komma tillbaka till dem, oavsett hur mycket jag tror att jag ”tröttnat”. Så det är viktigt. Mycket viktigt. Men inte en tia, för jag vet bättre än att lägga bloggen som prioritet ett i mitt liv. Så jag kanske får säga en stark sjua?Ja, så viktigt är det nog. 7+.
bild: google
4. Ditt bästa tips för att koppla av?
Att koppla av är nog väldigt individuellt. Jag är en sådan person som inte klarar av att ligga stilla i ett badkar i en timme till exempel. Vattnet blir ju kallt, och läsa går inte för händerna tröttnar på att vara ovanför vattenytan. Nej, hu, inte min grej! För mig är det bästa som finns i avkopplingsväg att stänga av alla ljudkällor (ingen musik för min del tex), tända några ljus, ta fram en bra bok, koka en kopp te och kura ihop mig på soffan tillsammans med min fina lilla hund (som oftast inte alls tycker det är lika mysigt som jag att bli klappad på och daltad med). Gärna efter att jag har gjort något riktigt meningsfullt, som att betala mina räkningar eller skrivit lite på en uppsats, då känner jag att jag åstadkommit något under dagen och därför inte behöver känna mig skyldig för att jag tar en timme eller två åt mig själv. Oh, och att baka är helt klart avkopplande! Det är lite som terapi för mig; både det OCH matlagning. Jag tycker också väldigt mycket om att vara ute och gå, så länge vädret tillåter. Ja, jag tycker om att koppla av, och har lärt mig att min kropp också gör det, så jag ser till att koppla av ofta, ofta!
5. Länka till ett av dina absoluta favoritinlägg som du själv lagt upp och varit supernöjd med.
Alltså… Sådant här är ju jättesvårt! Jag är en otroligt självkritisk människa och kan hitta fel i ungefär 110% av allt jag själv skapar. Mina blogginlägg är inga undantag. Jag vet med mig att jag har mycket att lära om det mesta – om matlagning, om estetik, om fotografering… Men om jag ska försöka släppa det där lite så kanske jag skulle kunna sträcka mig till att länka till: Och på flyget kan ingen höra dig skrika…. Det är ett gammalt inlägg – men av någon anledning tycker jag om det… Dock fungerar inte bilderna längre – det får jag ta och fixa illa kvickt!
6. Vilka andra sociala medier använder du förutom bloggandet?
Humm… Ja, facebook har jag; och jag är en av de som fortfarande tycker att det är en fantastisk tjänst! Tänk att kunna hålla kontakten med alla man träffar med bara ett par knapptryckningar! Alla mina amerikanska vänner är två sekunder iväg – utan att behöva fundera på tidsskillnader och fördröjningar! Jag är ett stort fan av facebook. Jag har Skype; också det mest för mina vänner utomlands, MSN som jag knappt använder längre, och så hade jag dayviews (eller bilddagboken som det en gång hette) som jag var väldigt flitig på en gång i tiden men nu var det bra länge sedan jag uppdaterade där. Instagram har jag också skaffat mig, dock blir det mest matbilder och hundbilder. Än så länge har jag inte fallit ner i twitterträsket, vi får se om min motsträvighet håller i sig…
bild: google
7. Vad är det värsta du vet?
Jag har väldigt svårt för alla former av negativ generalisering. Att döma någon på grund av utseende, uppväxt eller bara på grund av att personen inte andas som du… Det är inte rätt. Vi är alla människor, på samma grunder och borde aldrig behöva känna oss utanför eller illa omtyckta på grund av något som vi föds med eller växer upp i. Jag vurmar för de svaga i samhället, de som hamnar utanför, och många gånger har det att göra med okunskap och fördomar. Detta gäller också djur; jag tycker det är avskyvärt hur många av de djur vi har runt oss blir utnyttjade och dödade utan att någon ens tänker efter en extra gång. Född till gris? Sucks for you.
8. Vilka talanger har du, dvs vad är du riktigt bra på?
Något jag INTE är bra på är att säga vad jag själv är bra på. Usch och fy, jag känner väl inte att jag kan något sådär speciellt bättre än någon annan… Jag har blivit bra på att ta hand om mig själv i alla fall, bra på att känna efter vad jag själv vill och utgå ifrån det när jag tar beslut eller lägger upp en plan. Men det är ju inte direkt någon talang – mer ett nödvändigt ont. Så vad är jag bra på? Jag tror och hoppas att jag är bra på att lyssna. Att vara den som man kan gå till om något är svårt eller jobbigt. Annars så… Jag vet faktiskt inte. Min engelska är ganska bra, många i USA kan inte höra att jag inte är därifrån. Men eftersom jag bott där är det väl inget speciellt att skryta med 😉 Och så är jag bra på att se saker från olika perspektiv. Att inte se det från mitt sätt och tycka att alla andra sätt är fel och konstiga. Det är en användbar egenskap; inte minst om man åker utomlands och förundras över olikheterna i våra respektive kulturer. Det som utspelar sig i ett annat land behöver inte vara FEL – det är bara annorlunda! ❤
9. Om du skulle starta upp något eget, vad skulle det vara?
Jag skulle väldigt gärna vilja starta någon form av hjälp till självhjälp för unga tjejer i tonåren och tidig vuxen ålder. Något mellanting mellan behandlingshem och lägerverksamhet där man jobbar för att förebygga självskadebeteende, ätstörningar och andra former av destruktivt leverne, både för unga som ännu inte hamnat i träsket och för de som sitter fast sedan länge. Dock är det här bara en flyktig dröm och inget som jag har en utvecklad plan för.
10. Skulle du kunna ta en time-out från mobil, dator, tv på en vecka?
Vet du, jag gjorde nyss det; när jag var i Turkiet – och det var inte lätt måste jag säga! Och då fuskade jag ändå ett par gånger, dels genom den lilla fjortontummare till turkisk TV vi hade på rummet och dels genom att kolla facebook på hotellets dator en gång. De andra hade sina mobiler på också, men jag lät min ligga i kassaskåpet. Jag önskar att jag kunde säga att det var fantastiskt befriande. Men det var det inte. Det var istället lite pressande att inte vara uppdaterad på vad som händer med vänner och familj. Att inte ha koll på sina mejl för att försäkra sig om att inget viktigt ligger och väntar… Det var svårt. Inte omöjligt. Men svårt. Så som svar på frågan; jo, det skulle jag kunna. Men inte lättvindigt. Och inte helt frivilligt. 🙂
***
Det var alltså tio spännande frågor, och samma tio frågor tänkte jag nu skicka till fem söta bloggerskor; om de är sugna på att svara! Ingen press förstås, det är HELT upp till er 🙂
Så vad säger ni Amy, Tant russin, Tant gul, Milla och Sofia – känner ni er utmanade? 😀
Kärlek på tallrik 