Belugalinsgryta eller vad i hela friden är belugalinser?

Belugalinser.

Sök på det på wikipedia och det första du får fram är en fundering om ifall du menar ”ett annat namn på vitval”.

Vitvalslinser var  inte riktigt vad jag hade i åtanke när jag köpte just belugalinser häromveckan under min dagstripp till Stockholm och storstadens aningen bredare sortiment än grynhyllan på Ica. Och vitvalslinser är det heller inte som ligger och väntar i plastpåsen, hur spännande det än kunnat låta. Nej, belugalinser har tack och lov ingenting att göra med något annat än linsfamiljen den kommer ifrån, där den är en av de minsta medlemmarna. Svart som natten till färgen är den ett spännande tillskott till de vanliga röda eller gröna linserna och när de kokas bli de lite glansiga till färgen – lite som svart kaviar till det yttre, och därför också döpt efter en svart kaviarsort. De behöver inte blötläggas innan användning utan sköljs bara av och kokas i ca 30-40 minuter (eller kortare om de ska användas i ex sallad och ha lite tuggmotstånd), tillsammans med andra godsaker eller helt på egen hand.

Låter det tilltalande?

Jag, som är en stor beundrare av linser, tyckte att det lät som ett strålande komplement till skafferiet här hemma. Linser kan ju användas till så mycket! I pastasåser och lasagner, i moussaka och kalla röror, i soppor och i grytor… Listan kan göras lång för användningsområdena tar nästan aldrig slut. Dock måste jag erkänna att jag är ganska dålig på att variera mina linsval. Röda linser är det jag brukar använda, gröna linser har jag också alltid hemma, men det finns ju så många fler! Så belugalinserna åkte ner i korgen och efter att ha smakat dem kan jag säga att det är något jag är evinnerligt glad för. Hittar du dem på hyllan så tycker jag helt klart att de är värda en chans, de är smakrika, har ett gott tuggmotstånd och behöver inte trixas med för att man ska kunna använda dem. För att inte tala om nyttan med dem! Fulla av protein och fibrer är de perfekta i en vegetarisk diet och precis lika perfekta för allätare. Så koka på och ät med gott samvete 🙂

***

Mitt val på premiärrätt för min påse belugalinser blev en krämig linsgryta där linser och bönor står för nyttan och kokosmjölk för krämigheten. Den kan serveras som den är, med grönsaker, eller med ris/gryn/pasta, vad helst du är sugen på för tillfället.  Toppa gärna med lite turkisk yoghurt, speciellt om du drar till med en stark chilipeppar, så svalkar det lite.

Tips: belugalinserna går att byta ut mot röda linser om du hellre vill använda det, gör på samma sätt men koka inte riktigt lika länge.

Lycka till! 🙂

***

Belugalinsgryta

Ingredienser:
(4-6 portioner)

1 gul lök
3 vitlöksklyftor
en liten bit färsk ingefära
1/2 röd chilifrukt (jag använde en ganska mild variant, men det gör du som du vill)
4 dl belugalinser
1 förpackning krossade tomater (ca 400 gram)
1 burk kokosmjölk 
ca 2 dl vatten
1 förpackning kikärtor (ca 400 gram)
1 lime

rapsolja
salt och peppar

***

Skala och hacka lök och vitlök och börja fräs dem i olja på bottnen av en djup kastrull.

Riv i en bit färsk ingefära, ca 2 cm.

Skrapa eventuellt bort kärnor och hinnor ur chilifrukten om du inte vill ha så mycket hetta, låt dem annars vara kvar och hacka den fint. Tillsätt i kastrullen.

Skölj belugalinserna noga i en sil och låt dem rinna av.

Tillsätt krossade tomater, kokosmjölk, 1 dl vatten och linserna. Rör om ordentligt.

Låt det koka på medelvärme under lock i 30-40 minuter; tills linserna är mjuka men fortfarande har tuggmotstånd. Rör om ibland och tillsätt mer vatten om du tycker det är för tjockt.

Skölj kikärtorna och tillsätt dem i grytan när det är ca fem minuter kvar.

Smaka av med salt och peppar och dra ifrån värmen.

Pressa i saften från limen precis innan servering.

Garnera eventuellt med någon färsk ört, tex citronmeliss ❤

***

Annonser

Snabbaste linsgratängen! Eller: har du keso och linser så är du good to go.

Det där med att blogga under jul”ledigheten” är rätt så överskattat, tycker ni inte? 😉 Dock hinner man med annat när man INTE författar inlägg, det har jag nu förstått efter ett par späckade dagar på resande fot.

Dels fick sig  mormor ett besök två timmar från hemstaden, och de där mormödrarna vet hur man fixar till fika minsann!  Dessutom fick hon en burk med fikonpraliner som lite sen julklapp, och både hon och Pelle – min ”morfar” – smaskade så det stod härliga till! Då blir man glad, må ni tro 🙂

Och så var vi en dag i Nyköping också, eftersom flytten snart tar mina föräldrar dit. Det tog inte lång stund innan vi hunnit lära känna staden, tack vare en hel del spring på mellandagsrean, där jag införskaffade mig ännu lite mer glöggte (eftersom jag inte får nog av det) och så ett annat spännande te – från Kahls den här gången – som heter så mycket som Lustiga vara; ett rooiboste som smakar saffran, choklad och – håll i er – yoghurt! Ja, tillsammans med apoteksteet med kanel och kardemumma som jag fick i julklapp lider jag verkligen inte brist på härliga saker att dricka denna vinter, det kan jag säga er!

***

Dock handlar inte det här inlägget om min ständigt växande samling av teer, även om det säkert  skulle kunna bli riktigt trevligt det också. Istället tänkte jag rikta in mig lite på det där med vegetarisk mat, eftersom det ju är en av grundstenarna i den här bloggen, och något som blivit lite undanskuffat så här i juletider. Och imorgon är ju sista dagen på det här året vilket också innebär att det i övermorgon är TJUGOHUNDRATOLV och inledningen på mitt 25te år här i världen!

Som det sig bör kommer ett nyårslöfte eller två avläggas, och ett av mina är att jag ska försöka äta ännu lite mer balanserat, eftersom jag ofta graviterar mot att byta ut ett av dagens två lagade mål mot keso och choklad (kanske inte tillsammans, men det går bra det  också)! Den där keson gör faktiskt mer nytta i en gratäng, och blir tillsammans med linser både näringsrik, billig och snabblagad.Vegetarisk keso finns bland annat på Lidl om ni är försiktiga med löpe, och receptet hittade jag, precis som Bernts böngryta, i gamla 80-talskokboken Ullas lilla gröna. Jag har dock skrivit om det lite, för att göra det ännu enklare att följa.

***

Linsgratäng med keso

Ingredienser:
(4 portioner)

2 dl torra linser (röda eller gröna)
2 gula lökar (eller en gul och en röd)
1 burk keso (2oo-250 gram) (ev. med smak)
2 dl riven ost (jag använde lite mindre)
1 vitlöksklyfta

olja eller smör att steka i
salt, peppar och ev andra kryddor att smaksätta med

***

Börja med att sätta ugnen på 225 grader och smörj en ugnsfast form.

Skölj och koka linserna efter anvisningen på förpackningen (jag använde röda linser och kokade dem i ungefär 10 minuter).

Lägg de färdigkokta linserna i formen.

Skär lökarna i ringar eller skivor och fräs en stund i olja eller smör tills de är genomskinliga. Pressa över vitlöken och stek en aning till.

Lägg den stekta löken över linsbottnen i formen.

Blanda eventuellt keson med lite kryddor om du inte har en färdigkryddad variant (boken föreslår att blanda keson med örtsalt och paprikapulver), bred sedan ut den över lök och linser.

Strö över den rivna osten och skjut in den i ugnen tills den fått fin färg och doftar härligt – cirka 30 minuter.

Servera med exempelvis kokt brysselkål eller en sallad.

***

I mitt lilla kök såg det ut så här när jag lagade linsgratäng:

Att steka lök och koka linser kan man göra på samma gång om man har ordning på sina grytor 😉

Så är det bara att lägga dem i två lager i en form…

… efter det keso och så riven ost ovanpå!

Någon halvtimme senare kan den plockas ut ur ugnen…

… och ätas med vad man vill 🙂

Lins- och kokossoppa att värma magen med

Igår var en ”jag-tycker-synd-om-mig-själv-dag”. Har ni också sådana ibland? För mig brukar de inträffa ungefär en gång i månaden. Om ni förstår den vinken. Min mage gjorde livet surt för mig och tyckte inte alls om att jag ville göra tokiga saker som att säg, sitta upp eller gå på lektioner. Nej, enligt den skulle jag ligga ihopkurad i en boll hela dagen, helst under ett täcke och med en välfylld kopp te inom räckhåll.

Den planen fungerar inte så bra när universitetet man går på väljer att lägga ett seminarium samma dag. Så det var bara att bita ihop, diskutera uppsatser och gå hem och sova ett par timmar efteråt. Tur då att man har en trevlig grupp med människor att dela tiden med så allt känns mindre jobbigt!

***

Magonda dagar tycker jag det är perfekt att kurera sig med soppa. Det är alldeles lagom lätt att äta och värmer inifrån och ut på något sätt. Lite sådär tröstande ni vet, som att världen inte är så hemsk som låter en gå igenom jag-tycker-synd-om-mig-själv-dagar. Dessutom kan man variera dem i det oändliga, så tråkigt blir det sällan! Om man inte har en favoritsoppa som man alltid tar till när magen svider förstås…

***

Receptet på den här spännande soppan hittade jag i månadens nummer av Buffé, som ICA ger ut till sina spenderande medlemmar. Jag tänkte prova på att faktiskt kopiera receptet rakt av från tidningen idag, något jag inte är så bra på eftersom jag alltid vill vara och lägga mig i överallt. De gråa klamrarna är mina egna ändringar, välj själv om du vill följa dem eller ignorera dem.

Originalet gav också ett recept på räksalsa att toppa soppan med, något jag inte förstod alls. Salsan bestod helt enkelt av räkor, hackad tomat och koriander och kändes lite felplacerad, men det kan ju vara min vegetariska sida som talar 😉

Resultatet var i alla fall en mjuk och len soppa som lade sig fint i magen och värmde skönt i höstrusket. Jag kan tänka mig att det är gott med det syrliga limeskalet i för att bryta av smakerna lite, men tyvärr hade jag ingen lime hemma. Soppan kan också anses vara helt vegansk, om man ser till att grönsaksbuljongen inte innehåller några elakheter som spår av mjölk och ägg. Våga prova, med linser och kokosmjölk är det svårt att gå fel!

***

Mustig lins- och kokossoppa

Ingredienser
(4-6 portioner)

2 1/2 dl torkade röda linser
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 morot [jag använde två]
1 röd chilifrukt (tex spansk peppar) [denna uteslöt jag, mest utav en mesprincip]
1 1/2 tsk spiskummin
1 1/2 tsk malen ingefära [jag rev i lite färsk, vilket blev bra]
1,2 liter vatten
3 msk konc kycklingfond [NEJ! Grönsakstärning blev det för mig, som jag smulade i tillsammans med de andra kryddorna]
1 burk kokosmjölk (400 ml) [jag använde ungefär 300 ml]
3-4 msk färskpressad limejuice [hade ingen lime, men tror det skulle passar bra i]
olja
salt och peppar

Gör så här:

1. Skala och hacka lök, vitlök och morot. Dela, kärna ur och strimla chilin. Fräs lök, vitlök, morot och chili i 2 msk olja i en stor kastrull ca 4 minuter. Tillsätt spiskummin och ingefära, låt fräsa någon minut. [om du som jag använder dig av en grönsaksbuljongtärning, smula i den nu också och tillsätt ingen fond i nästa steg]

2. Skölj linserna i en sil. Tillsätt linserna i kastrullen och häll på vatten och fond. Låt koka ca 25 minuter med lock.

3. Ta kastrullen från värmen och mixa soppan slät i matberedare eller med stavmixer. [stavmixer för min del. Välj själv om du vill mixa den grov så du har lite bitar kvar eller helt slät]

4. Häll tillbaka soppan i kastrullen om du använt matberedare. Rör ner kokosmjölk och limejuice. Krydda med 1 1/2 tsk salt och 2 krm peppar.

***

Toppa gärna soppan med persilja (eller annan färsk krydda, jag använde oregano då min persilja sett mycket bättre dagar). Vill du kan du servera den med lite turkisk yoghurt (kan nog vara gott om chilin används) eller en vegansk motsvarighet. Jag fuskade lite då jag hade en liten burk färdig aioli hemma som jag dekorerade, väldigt stiligt med (HA!).

***

hoppas ni alla mår bra och har hälsan ❤

Kryddig linsgryta inför hösten

Nu när hösten är i antågande (för det är den vare sig vi vill det eller inte) är det dags att börja fundera på vad som passar till middag när vädret blir kyligare och säsongens gröna utbud byts ut mot ett annat sortiment. Medan sommaren bjuder på goda salladsluncher som svalkar skönt i värmen – i alla fall är det väl idealet, men solen har inte riktigt visat framfötterna här i år – så kommer hösten med värmande soppor och mustiga grytor som mättar lagom och gör att vi står oss länge.

Som vegetarian är just grytor heller inte särskilt tidskrävande och ofta fyllda med protein i form av bönor och linser som det är viktigt att vi får i oss nog med. Självklart kan det här gälla köttätare också, jag generaliserar bara lite här och antar att det är just vegetarianer som provar linsgrytor i första hand. Om du äter kött och ändå lagar lins- och böngrytor ibland – prove me wrong och skriv det här nedanför, ingen skulle bli gladare än jag över att ha fel 😉

Jag erkänner att jag snöat in lite lätt på sweet chili sås, det här är det andra receptet jag postar med den som smaksättning, det första var min vegetariska lasagne. Såsen ger en alldeles lagom kick för en styrkemes som jag, den smakar inte starkt men lite kryddigt sådär, och det gör att grytan blir aningen mer spännande. Dessutom står det en flaska i kylen och bara ropar om att få användas 😉 Har du det inte hemma eller inte vill använda det av någon anledning går det helt klart utan, snåla inte med kryddorna i början och smaka av flera gånger innan du serverar!

Jag själv använde passerade tomater i min gryta då jag inte hade några krossade, och det fungerade bra, men krossade ger lite mer tuggmotstånd. Paketet innehöll 500 ml, så jag minskade mängden vatten lite grann. Det gör du som du vill.

Lycka till!

***

Kryddig linsgryta

Ingredienser:

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 paprika i valfri färg (jag använde gul)
1/2 tsk kanel
1 tsk curry
1 tsk gurkmeja
2 dl torkade röda linser
1 burk krossade eller passerade tomater (ca 400 gram)
1/2 dl sweet chilisås
2-3 dl vatten
salt

olja att steka i.

Hacka lök och vitlök fint. Hacka också paprikan och lägg den åt sidan.

Fräs den hackade löken och vitlöken i olja i en ganska rymlig kastrull. Häll i kanel,curry och gurkmeja samtidigt så får det steka med en stund.

När löken fått färg (utan att brännas!), lägg i paprikan och fräs någon minut.

Skölj de röda linserna och lägg dem i grytan.

Häll över de krossade tomaterna, sweet chilisåsen och den mindre mängden vatten. Låt koka på svag värme i ungefär 15 minuter, tills linserna är färdiga och grytan kokat ihop. Om du märker att den blir förr torr under tiden kan du tillsätta lite mer vatten.

Smaka av och salta vid behov, servera sedan med till exempel en klick turkisk yoghurt och ett pitabröd  som jag gjorde, eller med ris och sallad. Jag dekorerade med persilja, men om du tycker om koriander passar det ännu  bättre till.

Smaklig måltid!

Bulgur- och linssallad med hemgjord vinägrett

Flytten gick fantastiskt bra, allt är nu placerat i min nya lägenhet och jag kunde ju inte låta bli att spendera kvällen med att pysslande plocka in grejer i skåp och ting i lådor FAST armarna värker efter allt lyftande som jag inte kom undan! Klockan är nu närmare 12 och jag har äntligen satt mig här med en kopp te för att njuta av det nya och tyst avtacka det gamla.

Och vilket sätt är bättre än att hitta en hel rad av nya, mysiga kommentarer att läsa igenom och att få välkomna ett par nya prenumeranter till bloggen! Vad roligt att ni hittade hit och tar er tid att läsa, det betyder så otroligt mycket ❤

Snart ska jag krypa ner i min nybäddade säng (ja alltså… host… jag har fortfarande bara en bäddsoffa, och inte en vacker sådan – dock bekväm som få!) men först tänkte jag att jag skulle dela med mig av en maträtt som jag lagar lite då och då, men som jag inte skrivit ner här -endast av den orsaken att jag aldrig lyckas få bilderna att se okej ut hur jag än försöker. Inte heller har jag ett regelrätt recept, mer en anvisning – mått  kan man ta lite efter vad man själv tycker och har hemma.

Redo? Här kommer min bulgur- och linssallad!

***

Bulgur- och linssallad

Allt som behövs är bulgur (fullkorn om du vill), röda, torkade linser (om du har färdigkokta kan du använda dem), någon form av bladig sallad till exempel babyspenat, ruccola eller en blandning av dem, färska tomater, soltorkade tomater, (färsk?) rödlök och basilika.

Häll bulgur och linser i en kastrull och addera vatten. Koka efter bulgurpaketens anvisning men ta en titt lite då och då och häll på lite mer vatten om det kokar torrt. Inte kul att diska ur brända grytor >.< Använder du förkokta linser kokar du bara bulgur. Självklart kan du också koka linserna separat, om du orkar med disken 😉

Blanda det kokta med salladsbladen, hackade tomater och soltorkade tomater och skivad lök. Strimla basilikan och blanda i den också.

Servera med en god vinägrett! Att blanda till en själv går på ett kick – man brukar säga tre delar olja, en del vinäger, fast jag rekommenderar två delar av varje. Lite godare, lite nyttigare!

Jag blandade olivolja med vitvinsvinäger, salt, peppar och timjan. Senap är också gott i, eller honung. Eller vitlök. Eller så kombinerar du alla tre, mums!

Hasselbackspotatis med lins- och morotsbiffar och kall pepparrotssås

Nu när det är sol och sommar börjar det komma fram massor av härlig nypotatis i affärerna! Jag längtar efter att få sätta tänderna i dessa, men för att kunna göra det måste jag ju först göra mig av med de stackars äldre potatisar jag har liggande hemma. Att slänga är ju inte ett ekonomiskt eller ekologiskt alternativ när de fortfarande är fullt ätbara, så vad mer kan man göra än det vanliga?

Hasselbackspotatis kanske?

Just hasselbackspotatis åt jag mycket när jag var yngre och på middag hos min faster och  farbror. De är stora potatisätare och just detta sätt att servera dem var deras stora favorit. Och jag var inte den som var den, för gott är det ju verkligen!

Till dessa läckra potatisar kan man ju ha nästan vad som helst, hos faster hade man nästan garanterat fått något vilt kött av något slag, men det var ju i mina köttätande unga år det gick för sig. Idag lockas jag mycket mer av det vegetariska köket – härligt saftiga lins- och morotsbiffar! Linser är goda och enkla att ha att göra med, och vem tycker inte om morot?

Med en kall sås är måltiden komplett och middagen är framdukad ikväll också.

Nästa inköp? Nypotatis!

 

***

Hasselbackspotatisen kan du göra på det här viset.

För ungefär två-tre personer

6 potatisar blir bra, 4 räcker om de är stora.

Skala och skär skåror i dem, låt dem inte gå rakt igenom, det klassiska knepet är att lägga potatisen i en träsked och skära skårorna däri – då tar skeden emot så potatisen inte delas på mitten.

Lägg dem i en ugnsform, bakplåtspapper är valfritt men gör disken lite smidigare.

Smält smör (snåla inte) och pensla potatisen så den blir helt täckt. Ställ in i ugnen på 225 grader i 20 minuter.

När 20 minuter gått; tag ut, pensla med smör igen och strö över rikligt med ströbröd. Om du som jag tycker det är bästa delen på potatisen, pensla över ströbröd och potatis ÄNNU en gång med smör och häll på ströbröd en andra gång, men det är inte nödvändigt. Salta (gärna ordentligt om du inte försöker dra ner på saltintaget) och ställ in i ugnen igen.

Låt stå tills potatisen är mjuk och fått trevlig färg (för mig tog det 30 minuter, men det varierar beroende på ugn och storleken på potatisen.

Klart!

***

Lins- och morotsbiffarna kan göras under tiden och receptet hittade jag på den mycket trevliga sidan vegetarisk vardag. Jag ändrade det en del, så min version får väl kallas latmannasättet 😉

För ungefär två – tre portioner:

Allt jag gjorde var att koka 1 dl linser (när de kokt färdig är de ungefär 3 dl), riva i en stor morot och knäcka över ett ägg. I med lite färsk timjan, en skvätt ketch… jag menar.. tomatpuré… och så potatismjöl och ströbröd. Glöm inte salt och peppar (det är lätt gjort).

Blanda allt med händerna (jag mixade inte som originalreceptet sa, latmaskigt kanske, men det behövdes inte) och häll i mer ströbröd om konsistensen är för lös. Den är klar när det är lätt att forma en boll utan att den rinner ut.

Forma biffar (jag fick 5) och stek i smör eller olja i stekpanna.

Klart!

***

Att servera med en kall sås är ju aldrig fel – jag valde att snabbt blanda ihop en pepparrotssås. Allt som behövs är turkisk yoghurt (eller valfri crème fraiche) och riven pepparrot. Som synes blandade jag en dl sås, det räcker ungefär till 2 personer. Salta och peppra.

Klart!

***

Och nu, när alla steg är klara är det bara att servera!

Lite sallad och lite färsk timjan senare – hugg in!

Daal eller linsgryta med kokosmjölk

Daal. En av de mer exotiska rätter jag över tid blivit riktigt förtjust i. Det är matigt, billigt, inspirerande fritt att göra, helt vegetariskt och bara riktigt, riktigt gott! Men vad exakt är det?

Wikipedia har som vanligt en definition – dock bara på engelska den här gången:

”preparation of pulses (dried lentils, peas or beans) which have been stripped of their outer hulls and split. It also refers to the thick stew prepared from these, an important part of Indian, Nepali,Pakistani, Sri Lankan, and Bangladeshi cuisine. It is regularly eaten with rice and vegetables in Southern India, and with both rice and roti (wheat-based flat bread) throughout Northern India and Pakistan”

Så alltså, i korthet – linser, bönor och/eller ärtor som kokas ihop till en tjock gryta och äts med ris eller bröd – främst i vissa asiatiska länder som Indien och Pakistan. Och så i Sverige då förstås, där åtminstone jag ser till att laga till en lite regelbundet.

Första gången jag hittade ett recept som jag bestämde mig för att prova visste jag inte riktigt vad jag hade framför mig. Och egentligen vet jag väl inte riktigt det än, med tanke på att jag aldrig ätit en daal framställd av någon som faktiskt har lite vetskap om vad han sysslar med. Jag vet bara min egenframställdad kunskap, men jag trivs med den bilden av en varm, tjock, smakrik gryta linser som passar att serveras med… allt egentligen. Kanske inte glass.

Så här såg min Daal ut idag:

daal

Regel nummer ett när man är sugen på daal är att det egentligen inte finns mycket att rätta sig efter. Man bestämmer sig för grunden – i mitt fall röda linser – om man vill använda buljong eller mjölkprodukt – det vanligaste är kokosmjölk som jag använde här – och vad för kryddor man är sugen på – variationerna är oändliga men kan bestå av tex spiskummin, gurkmeja, koriander (gärna färsk), kanel eller varför inte något riktigt otippat som peppar och salt 😉

Ett recept som liknar det jag lagade är det här.

Servera med tillexempel pitabröd (baka själv eller köp färdigt som jag råkade göra) turkisk yoghurt (mångkulturell tallrik!^^) och sallad för en komplett måltid. Njut!

Matig rotfruktsgratäng med linser

Rotfrukter är något som är väldigt underskattat av de flesta i dagens Sverige. Speciellt bland oss studenter får man ofta höra omskakande skildringar om hur folk varit tvungna att lida sig igenom rotmosmiddagar hos farmor vilket gett dem traumatiska minnen för livet. för mig är reaktionen den motsatta, det vattnas i munnen på mig när jag hör talas om en sådan delikatess, eller när jag ser alla kålrötter och rödbetor ligga uppstaplade i affärerna, i väntan på att just jag ska ta med dem hem och njuta av deras olika smaker. För finns det något som är så prisvärt som rotfrukter? I alla fall nu på vintern, när vi i Sverige hamnar i någon naturligt formad igloo av kyla och is där inte en endaste liten krukväxt kan överleva utanför hemmets trygga vrå. Utan knussel kan man långt inpå vårkanten leta fram palsternacka och morot till lågpris i butikerna, ofta inte transporterade längre ifrån än att de fortfarande kallas närproducerade.

Villken lyx egentligen! Här köper vi hem dyra tomater från Tyskland som inte smakar annat än vatten eller avokados och mango från så långt bort att de blivit plockade vid första tecken på liv – gröna, hårda och helt smaklösa. Varför inte frossa på våra egna ”frukter” som inte kostar skjortan eller kräver att man korsar jordklotet för att hitta dem?

Varför denna utläggning? Jo, jag hittade fint färgade morötter till lågpris för ett tag sedan och tog hem dem för att sedan tappa bort dem i det stora hålet som kallas mitt kylskåp. För ett par dagar sedan dök de upp igen och jag förundrades på nytt över hur fina de var och varför jag inte lagat något med dem tidigare.

olikfärgade morötter – en fröjd för ögat!

Men bättre sent än aldrig! De var fortfarande krya, så jag valde att laga till en rotfruktsgratäng dagen till ära, något som jag tycker är riktigt mysigt att avnjuta en kylig dag i väntan på våren. För att göra den matigare adderades gröna linser, och det räckte för att jag som vegetarian skulle kunna nöja mig med bara gratängen utan att behöva lägga till något extra för proteinintagets skull. Självklart kan man göra det ändå om man vill, en grönsaksbiff till är nog inte fel, eller, om man inte valt att följa i ”mina” fotspår, vad som helst från djurriket.

Receptet kommer härifrån, men eftersom jag ändrade lite efter tycke och smak, skriver jag min version här nedanför 🙂

rotfruktsgratäng med linser

Rotfruktsgratäng med linser – 3 stora portioner (utan komplement till)

1 dl gröna linser

7 potatisar
4 morötter, gärna blandade färger (för att det är fint!)
3 palsternackor
2 rödlökar
1/2 purjolök

1 dl mjölk eller matlagningsgrädde
1 dl lättcrème fraiche
1 msk senap
riven ost
salt och peppar

Ugnsvärme = 225 grader

Skölj linserna och koka dem i 15-20 minuter på ganska låg värme. Skala undertiden rotfrukterna, skär dem i bitar (jag skar mina i skivor/halvmånar så alla blev ungefär lika stora) och koka dem lätt i ett par minuter. Dela rödlök i klyftor och skär purjolöken i ringar, de kan med fördel läggas i råa i gratängen, men om du vill kan du steka till dem en aning.

Blanda linser, rotfrukter och lök i en ungsform.

Rör ihop mjölk eller matlagningsgrädde, crème fraiche, senap och riven ost (originalreceptet säger 50 gram men tag tills du känner dig nöjd) i en skål och häll över blandningen i ugnsformen. Blanda väl.

Skjut in i ugnen och vänta ungefär en halvtimme. Rotfrukterna ska bli mjuka, känn efter med tandpetare eller gaffel.

Servera med valfri kokt grönsak eller en sallad.

Njut!

Tomatsoppa med sötpotatis

Jag kan väl inte riktigt påstå att jag är en utpräglad soppmänniska egentligen. Om jag har valmöjligheten väljer jag något tuggbart nio gånger av tio, att dricka lunch har inte samma klang som att äta den. Men så kommer det  en sådan där dag. Ni vet, en råkall, lite blåsig dag med ett risigt, aningen nedåtpekande humör. En perfekt dag för soppa!

Receptet jag provade på idag har jag varit nyfiken på länge. Varje gång jag har bläddrat förbi det tänker jag; nästa gång får det bli DET receptet, men så kommer nästa gång och helt plötsligt är det inte lika lockande längre. Ikväll lockade det mig dock ordentligt. Att jag sedan hade de flesta ingredienser hemma redan gjorde ju bara saken bättre. Så det blev Soppan med stort S ikväll – tomatsoppa med sötpotatis.

Originalreceptet kommer ursprungligen härifrån och heter där smal tomatsoppa med linser och sötpotatis. Tyvärr hade jag inte den lätta kokosmjölken som receptet bad om, därför kan jag inte kalla min soppa för smal. Linser hade jag däremot, men det orkade jag helt enkelt inte skriva ut som titel. Därav mitt kortare namn.

tomatsoppa med sötpotatis

Jag är faktiskt efter ikväll något omvandlad – den här soppan var riktigt mumsig! För att få använda käkarna lite valde jag att inte mixa soppan, lite bitar kändes helt rätt, och så åt jag scones med philadelphiaost till (jo, jag struntade i att kombinationen aprikosscones – philadelphia – tomatsoppa låter lite udda).

Eftersom jag saknade basilika hemma kunde jag inte toppa den med något snyggt grönt, så istället fick tallriken en turkisk yoghurtklick på toppen. Den var mest för syns skull visade det sig, den tillförde ingenting egentligen.

Kanske kommer jag inte äta soppa varje dag i fortsättningen heller, men jag kommer i alla fall inte förbise dem helt; de är ofta godare än man tror =)