Smaktest – white tea rasberry och classic cinnamon spice

Och så kommer jag då tillbaka till det alltid så heta ämnet te (dålig vits jag vet, men jag kunde inte låta bli ^^). Även nu, när det är långt över 20 grader ute och allt förutom bikini är alldeles för varmt, kan jag inte motstå att dricka ett par koppar te under dagen, det är ju både mysigt och gott! Speciellt på kvällen är det oslagbart att sitta ned i soffan med en kopp och en bra bok att läsa eller en lovande film att se, det gäller att förgylla stunderna för sig själv så ofta man bara kan!

Eftersom det dricks en hel del te blir det också många olika smaker inköpta. Jag har två absoluta favoritsorter som jag gärna köper varianter på – antingen vitt te av något slag eller rött/svart chaite – och av en ren händelse har jag också en av varje kategori att visa er här! Tyvärr har jag lyckats dricka upp all honung i skafferiet och inte ersatt den på alldeles för länge, så jag fick hålla till godo med helt naturella smaker när jag gjorde mina smaktest. Min fasta övertygelse är att ALLT te smakar bättre med en tesked honung i, så jag hoppas att min honungslösa vecka närmar sig slutet nu när söndagen är här 😉

***

Lipton är väl den teproducent på dagens marknad som allra flest känner till. Även de som av någon outgrundlig anledning inte är sådär överförtjusta i just te brukar veta att Lipton, de har det mesta, just som att jag som tycker kaffe är bland det underligaste folk får för sig att dricka vet att Gevalia alltid finns till hands.

För inte alltför länge sedan började Lipton med den trevliga sysselsättningen att också erbjuda vitt te på marknaden, vilket jag tackar och bugar för! Väldigt nyttigt och otroligt gott – milt men ändå distinkt – verkligen värt att prova! Jag har skrivit om både deras naturella vita te och det vita téet med granatäpple, och nu har turen kommit till den tredje varianten – Lipton White  Tea Raspberry.

Den här varianten kommer, liksom de andra, i trekantiga påsar, som jag tycker är mer och mer praktiska. Dels är de inte inlindade i ett eget fodral, vilket känns som aningen mer miljövänligt, och dels verkar det faktiskt som att smakerna framträder mer, vilket kan vara lite av en placeboeffekt, men det gör väl ingenting om det är något positivt?

Och smakar hallon, det gör det. Milt och gott, om än ganska så konstgjort i tonen till skillnad från de två andra vita téer jag smakar från Lipton.

Varianten är perfekt nu dessa varma sommardagar, då lätta, fruktiga téer känns lockande. Den har inte en enda bitter tendens och kan också drickas avsvalnad om man tycker det är för varmt för kokande vatten. Dock föredrar jag granatäpplevarianten, som kändes mindre syntetisk och mer unik.

4/5

***

Glöm nu det där jag skrev om att fruktiga téer känns lockande nu på sommaren. För nästa te som livnärt mig den här veckan har nämligen varit raka motsatsen – Yogi Tea Classic Cinnamon Spice.

Yogi Tea är aningen dyrare än Lipton, mitt paket kostade mig 36 kronor för 15 påsar, och de kan också vara lite klurigare att få tag på, men i utbyte får man snyggt designade boxar, små peppande motton på varje tepåse och en hel massa smak på varje kopp te man dricker.

Visst är paketen snygg? Den drar verkligen blickarna till sig, och jag som inte kan låta bli någonting som innehåller kanel (!) och som tycker ingefära är bland det godaste som finns hade inga svårigheter att plocka ner den i korgen när mitt förra chaite tragiskt nog tagit slut.

Om man öppnar locket är även insidan på förpackningen dekorerad, vilket jag verkligen gillar – detaljer gör mig knäsvag. En lotusblomma pryder locket, och de sägs stå för skönhet och renhet, något vi alla kan känna att vi behöver lite extra av då och då 😉 Påsarna doftar STARKT av kanel, så pass starkt att skafferiet nu inte längre luktar knäckebröd eller flingor – nej, kanel,kanel och åter kanel. Till och med jag, som brukar använda doftpåsar med kanel i, tycker att den är aningen stark, då den övertar allt annat och nästan anfaller en varje gång man sträcker sig efter en påse. Ett tips är därför att förvara den i en tätslutande burk, inte för att den luktar illa, men för att den luktar mycket!

Smaken är dock helt fantastisk! Visst är det övervägande kanel, men den är så väl balanserad att den gör mig lyrisk! Även om paketen inte uttryckligen konstaterar att det här är en chaiblandning smakar den definitivt just chai, och med den starka doften och smaken kan man lätt hoppa desserten och bara njuta av teets alla intryck.

Verkligen värt att prova! 4.5/5

Smaktest – tre sorters vitt te

Ja, jag vet. Det blir många inlägg om te och om det är något som inte tilltalar kan det nog bli lite tradigt. Men jag tycker så mycket om det! Till och med nu, när vädret är utlandsvarmt dricker jag i alla fall någon kopp per dag, och varje gång jag handlar är det obligatoriskt att ta en sväng till tehörnan för en genomtittning.

Vitt te har dykt upp på hyllorna ganska nyligen här i Sverige och har erövrat mitt hjärta totalt, då det saknar mycket av den bitterhet som man kan känna som eftersmak när man dricker främst vanligt svart te. Enligt kära gamla trofasta (HA!) wikipedia är vitt te gjort av ”unga blad och nya knoppar som till skillnad från grönt te inte ångas eller steks efter skörd utan direkt torkas”.

Uppenbarligen så är det en av de äldsta sätten att göra te på, men vi här i väst har inte riktigt uppskattat det lika mycket som svart eller grönt. Kanske kan det komma att ändras nu?

Tre sorters vitt te har jag hunnit att smaka hittills (och fler lär det bli!):

4 o’clocks white tea chai

White tea chai var det första vita teet jag smakade – innan det här var jag ganska så ovetande om denna färg på te. Svart visste jag ju om, grönt och rött likaså, men vitt? En helt ny värld öppnades, och gjorde mig om möjligt ännu mer kär i den varma drycken med så olika smakmöjligheter!

Just detta te är – som namnet berättar – ett chaite, alltså smaksatt med kardemumma och liknande kryddor som vi ofta förknippar med jul och pepparkaksmumsande. Själv älskar jag julen, kanel och nejlika, så smakkombinationen är den bästa tänkbara för mig! Jag dricker det här så ofta att det har blivit mitt säkerhetste – om jag kommer hem efter tenta eller bara en lång dag på biblioteket och inte har lust med att smaka något nytt eller dricka något halvdant så reverterar jag otvivelaktigt till det här. Det smakar ALLTID lika gott, och gör mig på bra humör på ett kick!

Det är heller inte jättedyrt, men känns väldigt lyxigt – en låda med 16 påsar kostar runt 35 kronor och kan, om du har tur, hittas i en vanlig mataffär. Det ger ett extra plus i min bok!

Liptons white tea pomegranate (som jag skrivit om förut här)

Då jag inte visste om det var det vita teet eller chaismaken som jag drogs till ville jag gärna utforska lite fler alternativ och denna smak blev nästa att kryssas av på min lista. Pomegranate är som bekant på svenska granatäpple, och även om det är en frukt som blivit väldigt omhuldad på senare tid har jag inte skaffat mig någon åsikt om den. Jag har ätit kärnorna i sallader och druckit  juice med smak av bland annat just granatäpple, men jag har aldrig gett mig på att äta frukten som den är. Dock är det här teet precis lagom sött och fruktigt. Om det smakar granatäpple vågar jag inte uttala mig om, men gott är det i alla fall!

Ännu bättre – eftersom det är Lipton som säljer det är det lätt att få tag på och kostar inte mer än runt 20 kronor!

Liptons white tea

Så visst, jag älskade både vitt chaite och vitt te med granatäpple – men hur smakar EGENTLIGEN vitt te? Mitt senaste inköp blev Liptons vita te just för att det inte har mycket till smaktillsatser utan ger en bättre bild av vad det egentligen är jag dricker. Och jo, det här är också ett riktigt lyckat te, milt i smaken men fortfarande distinkt – inte tråkigt utan fullt av intryck. Det tål att sägas igen och igen – att slippa den där bittra eftersmaken är verkligen ett plus!

***

Alla tre föll mig i smaken, de är i och för sig väldigt olika men har det gemensamt att de är aningen sötare och mindre bittra än vad de gröna och speciellt de svarta motsvarigheterna är. Jag, som oftast dricker mitt te med obligatorisk sked honung i, kan till och med lämna honungsburken i skåpet utan att tycka att smaken blir alltför påverkad.

Nästa gång jag inhandlar ett vitt te tror jag att jag satsar på att prova det som löste, bara för att se om det gör någon skillnad.

Har ni provat något vitt te värt att tipsa om?