Smaktest – AXA Great: havregrynsgröt på burk

Havregrynsgröt är min drog. Om jag bara fick äta en enda rätt resten av mitt liv, skulle jag definitivt välja min älskade havregrynsgröt, helst med sylt eller frukt, mjölk och ett glas juice bredvid. Det är denna kombination som gör att jag längtar till frukosten varje morgon (annars kan jag ju lika gärna hoppa över den och inte äta förrän lunch) och det är dessa ingredienser som alltid, ALLTID måste finnas hemma i mitt kök, om jag har allt för en havregrynsmåltid kan jag överleva länge utan att klaga alltför mycket.

Därför blev jag mer än lite intresserad av dessa små lovande burkar – allt som ska behövas är att tillsätta varmt vatten, vänta en stund och vips! En portion spännande gröt bara väntar på att ta plats i magen.

De finns i två storlekar, dels denna portionskopp med 50 gram för runt 15 kronor och dels en paket med 500g för ungefär 30 kronor.  Än så länge går de att få tag på i tre smaker: Apple cinnamon, Red berries och den jag valde att betygsätta: Blueberry apricot.

Så här säger hemsidan om just Blueberry Apricot:

Great är en färdig havregröt som inte liknar någon annan gröt du ätit. På bara en minut har du en färdig frukost eller ett mellanmål laddat med både smak och nyttigheter
I den här förpackningen hittar du en kardemummadoftande blandning av stora fina havregryn, rostade solroskärnor samt ljuvliga blåbär och aprikoser.
Tillsätt bara hett vatten, vänta en minut och rör om – klar att äta. Ha en Great dag!

Det låter ju väldigt fint och lovande, lever de upp till sina egna högt satta förväntningar?

Först och främst, portionsförpackningen är ganska smart, om än lite tråkig, med sked under locket, tydligt tryck av bär och mindre tydlig förklaring om vad det faktiskt är för något. Hur man gör står det överhuvudtaget ingenting om, mer än att det finns ett ritat streck dit man ska hälla vatten. Kallt? Varmt? Det får man lista ut själv. Jo visst, jag tycker det är hysteriskt roligt med FÖR tydliga bruksanvisningar men bara för det kan man ju inte strunta i dem helt – speciellt inte när produkten är så pass nyskapande. Antagligen rationaliserades förklaringen bort till förmån för den klassiskt vita, rena designen. Det kanske skulle tänkts över en gång till…

I med hett vatten upp till randen är i alla fall tanken, så det provade jag också. En eller ett par minuter med locket på för att havregrynen ska ”gröta till sig”  och sedan är det bara att röra om och dyka i.

Och jo, den smakade gröt. Konsistensen är bra, lagom tjock och motsvarar ungefär den kastrullagade versionen (vi latmaskar kör ju annars oftast tallriken i mikron) vilket är ett klart plus. Dock är smaken väldigt… liten. Helt enkelt smakar det havregrynsgröt och lite kardemumma, ungefär. Vilket är gott, men det är verkligen ingen smaksensation. Jag hade lika gärna kunnat köpa vanliga havregryn för en bråkdela av priset och fått till en mycket bättre smak av att tillsätta lite krydda och torkade bär själv.

Dessutom saknades ju det där viktiga elementet – mjölk. Om gröten varit tillräckligt god i sig själv skulle jag kunnat ha ätit den utan den vita underdrycken, men nu tog jag bara ett par tuggor innan jag gick till kylskåpet och adderade den. Visst är det lätt att  göra så, när man är hemma, men är inte syftet med de här små portionskopparna att äta dem”på språng?” Då är ju inte första prioritet att också köpa en paket mjölk att hälla över.

Jag gillar tanken bakom förpackningen och tror verkligen på konceptet, men själva utförandet lämnar mycket att önska. Åh vad jag skulle vilja ge det här ett högre betyg, men jag KAN inte dela ut mer än 3/5. Och då är jag väldigt snäll. Kanske ger de andra smakerna mer…

Lite mer finslip så kan det nog bli en favoritprodukt!

Smaktest – keso mellanmål: hasselnöt och blåbär

För ett par veckor sedan gjorde jag slag i saken och införskaffade ett keso mellanmål med cashewnöt och tropisk frukt som jag både tyckte om och recenserade här.

Eftersom den var såpass god att jag absolut kunde tänka mig ett smakprov till blev jag inte så lite glad när mamma kom förbi med den andra av de två smaker som just nu finns till försäljning – keso mellanmål; hasselnöt och blåbär.

Dels tycker jag spontant att det här med blåbär låter väldigt lockande (även om hasselnöt i sig inte tilltalar alltför mycket) och dels slapp jag ju då betala den själv, något som bekant känns väldigt tråkigt då den kostar nästan 20 kronor!

Jag gör det här inlägget aningen kortare än vanligt eftersom det mesta jag skulle kunna skriva om denna produkt redan blivit framfört i ovanstående, länkade inlägg. Så, lång historia kort; keso mellanmål med hasselnöt och blåbär ser ut såhär:

Naturell keso i botten kompletteras med en mix av hackad hasselnöt och torkade bär – mest blåbär men också tranbär – som finns i locket. Dessutom får man med en sked vilket jag anser vara väldigt praktiskt just med sådana här mellanmålsalternativ (vilket favoriten risifrutti INTE har!).

Hasselnöten fungerade verkligen jättebra i den här mixen, tillsammans med bären smakade de inte så skarpt utan mer åt nutellahållet, minus det tillsatta sockret. Bären var också väldigt smakrika och goda, i helhet var mixen faktiskt snäppet bättre än den med cashewnöt, och det var en glad överraskning.

Dock måste jag väga in nackdelarna i betyget. Priset är verkligen en sten i skon för mig, jag kan inte klaga nog mycket på att en paket av denna storlek – innehållande 150 gram keso – kostar lika mycket, eller i alla fall nästan, som ett helt 500gramspaket! Dessutom tänker jag vara mer än lite utav en hycklare här och säga att det inte känns 100% okej att köpa en förpackning med så många komponenter, och så mycket plastdetaljer. Jag vet att jag nyss hyllade skeden och jag håller fast vid att den är jättepraktisk, men jag har aldrig sagt att jag är logisk, bara full av åsikter.

Så jo, jag kanske köper den här igen, den dag jag har lite extra pengar i plånboken. Står jag och väljer mellan kesos mellanmålsversioner blir det nog den här, även om jag inte skulle bli jättebesviken om bara den andra finns kvar på hyllan. Tanken är god, utförandet likaså, men den håller inte hela vägen ut.

Jag ger den välförtjänta 3,5 poäng.

Smaktest – risifrutti pärondröm

Jag var på Willys som hastigast idag för att inhandla någon form av vårblomma nu när min lilla lägenhet blivit alldeles skinande ren efter den obligatoriska vårstädningen. Så fort solen tittar fram efter sådana här tunga vintrar blir jag på strålande humör och av någon anledning gillar jag att allt runtomkring är lika strålande som jag. Känns det igen?

När jag slutligen kom ut därifrån, ett antal kronor fattigare, var det inte en blomma jag inhandlat. Nej, det blev ingen sådan, men jag  var absolut lika glad för det, för jag kom hem med en NYHET i väskan! Och inte vilken nyhet som helst – Risifrutti pärondröm!

Vid första anblicken kan jag konstatera att de verkligen fått till förpackningen. Den är stilren och följer mönstret de vanliga versionerna har (inte som vintermumsversionen som var lilafärgad) men står ut på grund av den lekfulla fonten och somriga attityden. Jag gillar den skarpt!

Efter att ha öppnat paketen kan jag OCKSÅ konstatera att själva ”risgröten” ser likadan ut som vanligt, medan sylten (säger man verkligen päronsylt? Är päronmos bättre?) har en ganska så olustig blekgrön nyans. Den är inte äppelmosfärgad, som jag antagit, utan mer åt det grönvita hållet, om du förstår vad jag menar. Genomskinlig rentav, vilket jag inte förstår hur man lyckats med.

Men smaken! Åh, den smakar sommar, sol, socker och lycka! Jo, den är söt, väldigt söt – till och med risgröten smakade som att man tillsatt ett par sockerbitar till vid tillagningen – men jag som är en gottegris njöt av varje sked! Jag glömde faktiskt att ta mig en närmare titt på innehållsförteckningen, så lycklig var jag – inte ens e-nummer och konstgjorda ämnen kan skrämma bort mig från den här varianten!

Dock vidhåller jag att mannafrutti är och alltid kommer vara ljusår bättre än risifruttin, kanske en päronversion av den skulle vara något?

Jag ger den  4/5 med en liten reservation – det är vår, jag är glad och antagligen på ett ganska generöst humör. Prova den du också!