Vegetarisk ”köttfärspaj” på soja eller quorn

Tänk, nu har vi vår sjunde månad på året här och sommaren väljer fortfarande att avvaktande vänta ut oss i periferin för att se när tålamodet tryter helt hos alla stackars svenskar. Har vi inte haft en alldeles ovanligt svensk sommar i år? Och med svensk menar jag regnig, ombytlig och oförutsägbar. Det är inte många dagar som jackan lämnats hemma på klädhängaren och paraplyet är min ständiga följeslagare, en vän i alla väder när solen sover på sitt jobb.

Oavsett väder så är det ändå rätt härligt att ha sommaren här, tycker ni inte? Visserligen har jag nu påbörjat sommarjobbet (två veckor har gått – sju veckor kvar, heja, heja!) så ledig kan jag inte påstå att jag är, men det är ändå skönt att inte känna att fritiden borde bestå av kurslitteratursgenomläsningar och anteckningsrenskrivande utan istället faktiskt kunna koppla av de timmar jag inte befinner mig innanför äldreboendets fyra väggar.

Något jag tror många av oss som skriver eller läser mat- och bakbloggar som den här är just att den där lediga tiden gärna spenderas i eller nära inpå köket. Ibland lagandes mat, ibland på jakt efter mat, ibland läsandes om mat, ibland bara tänkandes på mat men mat är en väldigt central del; inte för att det måste vara så utan för att vi väljer att ha det så. Och nyligen kulminerade det här lagandet, jagandet, läsandet och tänkandet i just den här pajen, vars originalrecept är hämtat ifrån tasteline, men i köttig, ovegetabilisk version som jag omarbetat rejält.

Färsen kan vara vilken vegetarisk sort som helst som kan hittas i närmaste kyldisk – soja, quorn eller en annan variant om det tilltalar mer, jag använde sojafärs från hälsans kök blandad med en liten del  utav ica gott livs version av samma sak (som smakar lite väl mycket spiskummin för att användas till mycket annat än tacos om du frågar mig). Pajskalet gjorde jag av dinkelmjöl fullkorn från Kungsörnen – en liten pärla i mjöldjungeln som jag älskar att byta ut vetemjölet med i det allra mesta! Det går dock bra att använda vanligt vetemjöl eller exempelvis grahamsmjöl om det tilltalar mer. Slutligen så lade jag till röd chilifrukt och sweet chilisås för lite extra smak och sting – de går bra att helt utesluta om du vill.

Och jo, jag vet att det blivit en del paj på sistone. Det är ju så ruskigt gott och praktiskt, lätt att variera och toppen att ta till som matlåda både en och två dar framåt.

Hoppas ni alla har haft en trevlig helg och bra start på denna nya månad ❤

***

Soja- eller quornfärspaj

Ingredienser
(1 paj, 4-6 portioner)

2 dl dinkelmjöl fullkorn (eller grahamsmjöl eller vetemjöl)
1 dl vetemjöl
125 gram rumsvarmt smör
1 nypa salt
1 msk kallt vatten

1  rödlök
1/2 röd chilifrukt
300 gram sojafärs eller quornfärs (säljs ofta i förpackningar på 300 gram)
ev. ca 3 msk sweet chilisås 

1 dl svarta oliver
100 gram fetaost

2 ägg
2 dl mjölk (jag använde lättmjölk)
1 dl riven ost att toppa med

Olja eller smör att steka i
Salt och peppar
gärna lite färska örter

***

Sätt ugnen på 225 grader och smörj en pajform (ca 24-28 cm i diameter)

Arbeta ihop dinkelmjöl (eller valfritt annat mjöl), vetemjöl, rumsvarmt smör, salt och kallt vatten för hand eller i matberedare.

Tryck ut degen i pajformen, även upp på kanterna och nagga med en gaffel.

Klä kanterna i aluminiumfolie så de inte glider ner under gräddning, förgrädda sedan bottnen i ugnen 8-10 min.

*

Sänk värmen till 200 grader.

Under tiden bottnen förgräddas; Skala och hacka löken och hacka chilifrukten (ta bort kärnor och hinnor om du är orolig för att det blir för starkt).

Fräs i olja eller smör en stund, tillsätt sedan soja- eller quornfärs.

Fräs några minuter, salta, peppra och blanda ev. ner sweet chilisås för lite extra smak och lite färska örter (jag tillsatte timjan och basilika).

Skiva oliverna och tärna fetaosten.

Ta bort färsen från värmen och blanda ner oliver och fetaost.

Fyll pajskalet med färsblandningen.

*

Vispa ihop ägg och mjölk; salta och peppra. Häll stanningen över färsen och toppa med ost (min var tärnad i större bitar, riven är dock lättare).

Grädda pajen i ca 20 minuter, tills osten smält och fått färg.

Toppa med lite färska örter och servera med en sallad, gärna med tomater och avokado.

***

Annonser

Snabbaste linsgratängen! Eller: har du keso och linser så är du good to go.

Det där med att blogga under jul”ledigheten” är rätt så överskattat, tycker ni inte? 😉 Dock hinner man med annat när man INTE författar inlägg, det har jag nu förstått efter ett par späckade dagar på resande fot.

Dels fick sig  mormor ett besök två timmar från hemstaden, och de där mormödrarna vet hur man fixar till fika minsann!  Dessutom fick hon en burk med fikonpraliner som lite sen julklapp, och både hon och Pelle – min ”morfar” – smaskade så det stod härliga till! Då blir man glad, må ni tro 🙂

Och så var vi en dag i Nyköping också, eftersom flytten snart tar mina föräldrar dit. Det tog inte lång stund innan vi hunnit lära känna staden, tack vare en hel del spring på mellandagsrean, där jag införskaffade mig ännu lite mer glöggte (eftersom jag inte får nog av det) och så ett annat spännande te – från Kahls den här gången – som heter så mycket som Lustiga vara; ett rooiboste som smakar saffran, choklad och – håll i er – yoghurt! Ja, tillsammans med apoteksteet med kanel och kardemumma som jag fick i julklapp lider jag verkligen inte brist på härliga saker att dricka denna vinter, det kan jag säga er!

***

Dock handlar inte det här inlägget om min ständigt växande samling av teer, även om det säkert  skulle kunna bli riktigt trevligt det också. Istället tänkte jag rikta in mig lite på det där med vegetarisk mat, eftersom det ju är en av grundstenarna i den här bloggen, och något som blivit lite undanskuffat så här i juletider. Och imorgon är ju sista dagen på det här året vilket också innebär att det i övermorgon är TJUGOHUNDRATOLV och inledningen på mitt 25te år här i världen!

Som det sig bör kommer ett nyårslöfte eller två avläggas, och ett av mina är att jag ska försöka äta ännu lite mer balanserat, eftersom jag ofta graviterar mot att byta ut ett av dagens två lagade mål mot keso och choklad (kanske inte tillsammans, men det går bra det  också)! Den där keson gör faktiskt mer nytta i en gratäng, och blir tillsammans med linser både näringsrik, billig och snabblagad.Vegetarisk keso finns bland annat på Lidl om ni är försiktiga med löpe, och receptet hittade jag, precis som Bernts böngryta, i gamla 80-talskokboken Ullas lilla gröna. Jag har dock skrivit om det lite, för att göra det ännu enklare att följa.

***

Linsgratäng med keso

Ingredienser:
(4 portioner)

2 dl torra linser (röda eller gröna)
2 gula lökar (eller en gul och en röd)
1 burk keso (2oo-250 gram) (ev. med smak)
2 dl riven ost (jag använde lite mindre)
1 vitlöksklyfta

olja eller smör att steka i
salt, peppar och ev andra kryddor att smaksätta med

***

Börja med att sätta ugnen på 225 grader och smörj en ugnsfast form.

Skölj och koka linserna efter anvisningen på förpackningen (jag använde röda linser och kokade dem i ungefär 10 minuter).

Lägg de färdigkokta linserna i formen.

Skär lökarna i ringar eller skivor och fräs en stund i olja eller smör tills de är genomskinliga. Pressa över vitlöken och stek en aning till.

Lägg den stekta löken över linsbottnen i formen.

Blanda eventuellt keson med lite kryddor om du inte har en färdigkryddad variant (boken föreslår att blanda keson med örtsalt och paprikapulver), bred sedan ut den över lök och linser.

Strö över den rivna osten och skjut in den i ugnen tills den fått fin färg och doftar härligt – cirka 30 minuter.

Servera med exempelvis kokt brysselkål eller en sallad.

***

I mitt lilla kök såg det ut så här när jag lagade linsgratäng:

Att steka lök och koka linser kan man göra på samma gång om man har ordning på sina grytor 😉

Så är det bara att lägga dem i två lager i en form…

… efter det keso och så riven ost ovanpå!

Någon halvtimme senare kan den plockas ut ur ugnen…

… och ätas med vad man vill 🙂

Bönor och ägg i ugn så här på kanelbulledagen!

Ja, så här på kanelbullens dag kanske ni förväntade er ett kanelbullerecept? Det är det jag har sett när jag har  tittat runt, massor av duktiga bloggare som alla bakat supersnygga bullar av olika varianter. Vissa stilrena kanelbullar, vissa kanelbullar med en tvist och vissa egentligen bara bullar – med en hel drös av andra smaksättningar istället.

Nja, hos mig blev det inte så. Visserligen planerar jag att baka idag, men kanelbullar är faktiskt ingenting jag tycker sådär överväldigande mycket om (på riktigt! Jag som ÄLSKAR kanel! Jag förstår det inte själv O.o) så det blir nog någonting helt annat. Något som kanske, eller kanske inte innehåller kanel över huvud taget. Ja, vi får se helt enkelt, vi får se.

Istället ger jag er ett recept som jag tycker är lite härligt och som jag faktiskt inte vet varifrån det kommer – mitt eget huvud eller någon annans 😉 Dock vet jag att det är en spännande kombination av en enkel böngryta, som toppas med ägg och gratineras i ugnen!

Ägg är ju en fantastisk råvara som passar överraskande bra till just böngrytor av olika slag och om ni, som jag är förtjusta i lite lös äggula så är det här receptet ni ska prova på! Om inte är det är det ingen fara, lämna den tio minuter längre i ugnen, och vips, är gulan hård och passar dig också!

Böngrytan jag gjorde idag räckte till tre portioner, för fyra bör du nog öka mängden ägg något – 1 ägg var känns lite snålt, tycker ni inte? Ett och ett halvt är nog mer rimligt =) Så jag skriver sex ägg nedan, men det går ju att variera.

***

Bönor och ägg i ugn

Ingredienser:
(4 portioner)

1 gul lök
1 burk krossade tomater (ca 400 gram)
1/2 tsk spiskummin
1 burk/paket bönor av valfri sort, jag valde blandade bönor (ca 400 gram)
ev. färsk chili el. 1/2 dl sweet chilisås (för lite hetta, jag fegar oftast ur, därav chilisåsen)
ca 6 ägg (gärna ekologiska!)
1/2 – 1 dl riven ost (valfri sort)

olja till stekning
salt och peppar

***

Värm ugnen till 225 grader och ta fram en ugnsfast form. Smörj den gärna.

Hacka löken och fräs den i oljan i några minuter, tills den blivit mjuk och lite genomskinlig. Krydda med spiskummin och fräs en liten stund till.

Häll över de hackade tomaterna, de sköljda bönorna och chilin eller sweet chilisåsen. Låt sjuda i 15 minuter ungefär, tills den tjocknat något. Salt och peppra.

Häll ungefär hälften av bönröran i formen. Knäck sedan försiktigt äggen över röran, försök att inte ta sönder gulan, det är godast när den är hel! Att sprida ut dem lite mer än vad jag gjorde är ett tips 😉

Fortsätt med att skeda över resten av bönröran, lägg den runt gulorna, täck inte dem.

Ställ in i ugnen i ungefär 10-15 minuter, tills äggen har stannat, men ännu inte är riktigt färdiga.

Tag ut, strö över den mängden ost du tycker passar och ställ in igen i ungefär 10 minuter till, tills osten smält – äggulorna ska fortfarande vara lösa.

Färdigt!

Servera som det är eller med turkisk yoghurt. Kanske salsa och tacochips skulle passa till?

***

Panerad saganaki med ugnsrostade rotfrukter

Gårdagens middag blev, efter lite omplanering då jag tänkt mig något helt annat som jag sedan inte orkade åka och handla till, panerad sakanaki med ugnsrostade rotfrukter och en kall sås med honung och vitlök.

Men vad är Saganaki? Och vad gör man med det?

Vid en sökning på wikipedia (allas vår husgud) får jag reda på det här om saganakin:

Saganaki (grekiska σαγανάκι, ordagrant liten stekpanna) kallas olika rätter som tillagas i det grekiska köket och är uppkallat efter den enportionsstekpanna som den tillagas i.

Dock använder vi ordet här i Sverige som namnet på just den osten som är den vanligaste rätten att servera när man bjuder på saganaki, vilket kan vara lite förvirrande.

Saganakiosten är oftast gjort på getmjölk eller fårmjölk och kan antingen stekas eller friteras före servering. Ibland flamberas den som sista touch, men det valde jag mycket klokt att hoppa över 😉

Själv använder jag ofta halloumiost (en annan mycket god stekbar ost, som kommer ifrån cypern) till både grillkvällar och snabbstekning till sallad eller pasta, men saganakiosten använder jag mycket mer sparsamt. Den har en skarp, starkt ostig smak som jag inte riktigt vad jag tycker om men ibland blir jag sugen på den där speciella karaktären som inte halloumiosten riktigt har.

Har du ätit Saganaki någon gång? Vad tyckte du?

***

Det blir inget vanligt, hederligt recept här idag eftersom jag inte har en aning om mängderna jag använde, men jag tänkte ändå ge er en liten guide till hur jag gjorde;

Panerad Saganaki

Ett paket Saganakiost räcker till två portioner som huvudrätt, om man inte är köttätare och bestämmer sig för att ha osten bredvid, som tilltugg, då räcker den antagligen så pass långt som till fyra-sex personer.

Börja med att, efter att ha öppnat paketet, dela osten i bitar. Jag tycker fyra bitar är lagom, men det beror ju också på hur många du serverar den till. Vispa upp ett ägg i en skål och doppa bitarna i tur och ordning däri så alla sidor blir täckta av äggröra.

Efter äggdopperiet är det sedan dags att täcka bitarna med ströbröd som hällts ut på en tallrik. Om du inte har ströbröd hemma går det lika bra med vanligt mjöl.

Mitt val föll på att steka ostbitarna, eftersom jag inte har fritös och inte riktigt litar på fritering i panna. Så jag hettade upp lite olja, lade i de nu panerade bitarna och höll ordentlig koll på dem – till skillnad mot till exempel halloumi kan saganakin smälta och flyta ut i hela pannan om man har otur.

Vänd runt på alla sidor för att få en snygg yta, dra sedan ner temperaturen rejält och låt dem bli genomvarma.

***

Ugnsrostade rotfrukter

Servera gärna saganakin med ugnsrostade rotfrukter, finns det något godare att göra med alla dessa fantastiska rötter?

Tag fram de rotfrukter du har hemma. I mitt fall blev det morötter, palsternackor, kålrot och potatis, men hur mycket av varje och vilken blandning är helt upp till dig! Skala det som behöver skalas (potatis kan med fördel användas som de är, med skalet på) och skär dem i ungefär lika stora bitar så allt blir klart samtidigt.

Lägg bitarna i en långpanna, som du antingen ringlat olja över botten på eller lagt ett bakplåtspapper i, även det pyntat med lite olja. Strö över rikligt med flingsalt och gärna färsk timjan om du har det hemma, sedan är det bara att drissla lite mer olja över och ställa in i ugnen på 225 grader i ungefär 40 minuter – håll koll i slutet så det inte blir bränt!

***

Min panerade saganaki och de ugnsrostade rotfrukterna fick sällskap av en kall sås på tallriken, gjord på turkisk yoghurt, honung, vitlök, salt och peppar. Det är en av mina favoritsåser, så prova den gärna! Speciellt god är den till just rotfrukter, sötman passar väldigt bra till morot och palsternacka.

Och voilà:

Macaroni and cheese på desperat vis

Varje gång jag är på besök hemma hos mina föräldrar passar mamma och jag på att pressa in minst ett par avsnitt av Desperate Housewives i tidschemat. Det har blivit vårt sätt att slappna av, och vi är nu på säsong fem, efter att ha våndats och lidit med karaktärerna i fyra riktigt spännande säsonger. Vad passar då bättre än att införskaffa dessa hemmafruars alldeles egna kokbok?

Om ni, som jag, är aningen beroende av dramat på Wisteria Lane, så har kokboken en hel del smaskiga recept som verkligen påminner om sådant som skulle kunna tänkas lagas inne i Brees och Lynettes kök. Receptet jag valde är en av Susans specialiteter – närmare bestämt är det den mac and cheese som hon har ett ryckte om sig att misslyckas med VARJE gång genom att ”både bränna den OCH underkoka den”. Kanske kunde jag lyckas bättre?

Macaroni and cheese är förövrigt en paradrätt i USA, den äts OVILLKORLIGEN i alla hushåll, och när jag bodde där hade jag alltid en låda av den färdiga varianten hemma i skafferiet. Den är inte alls lika god som den hemmagjorda, men den tar fem minuter att göra, och kostar närapå ingenting vilket väger upp nackdelarna (på universitetet jag gick på delade de till och med ut sådana förpackningar gratis så att alla skulle ha råd att äta varje dag).

Krafts macaroni and cheese – stulen från google

I Sverige brukar vi översätta det som makaronilåda, vilket är en modifikation av sanningen. Maträtten är helt enkelt makaroner som kokas och sedan dränks i en ostsås – oftast neongul, om man äter den färdiga, amerikanska varianten (alltid spännande hur de lyckas få färgerna så extrema). Om man gör den själv strör man ofta över ett lager brödsmulor som täcke och skjutsar in den i ugnen ett tag, medan den färdiga varianten bara rörs ihop och äts på stubben.

***

Receptet jag använde mig av tyckte jag var riktigt bra och en egen version efter vad jag hade att arbeta med kommer här:

Macaroni and cheese – ca 6 portioner

till béchamelsåsen:

60 gram smör
4 msk mjöl
ca 1 liter mjölk (för en gångs skull använde jag standardmjölk, men mellanmjölk fungerar också)
salt, peppar och gärna lite riven muskot

till själva gratängen:

500 gram makaroner (jag som är ett fullkornsfreak tog just fullkornsmakaroner, men vilken kort pastasort som helst fungerar)
500 gram riven ost, gärna olika sorter (motsvarar 10-12 dl) (jag vet, mycket ost är det, men så är det just ostsåsen som är grejen! Jag använde vanlig färdigriven ost och en lagrad ost för att trolla fram lite extra smak. Så länge som osten smälter och inte bara blir trådig så passar den. Har du massa gamla tråkiga ostskalkar är de perfekta här i!)

till täcket:

1 1/4 dl ströbröd eller andra brödsmulor
4 msk riven parmesan (eller fint riven annan ost)
30 gram smör (smält!)

***

Först kokar du makaronerna i ungefär fem minuter. Enligt receptet i boken ska det synas ett vitt lager på pastan när du biter i den, men jag valde att lita på tiden som angavs och hoppade över bitandet. Det viktiga är att den är något al dente så den inte blir alldeles överkokt i ugnen.

På tal om ugnen kan du sätta den på 190 grader ungefär nu.

***

Sedan rör du ihop béchamelsåsen. Smält smöret och blanda i mjölet på ganska låg värme. värm upp mjölken något, häll sedan i den dl för dl under konstant vispning. Fortsätt så tills all mjölk är nedvispad och konsistensen på såsen blivit tjock och krämig. Salta, peppra och rör om du vill i muskot.

En något annorlunda men mer utförlig beskrivning om hur man gör just béchamelsås hittar du här.

***

När béchamelen är färdig blandar du i all den rivna osten. Smaka av och salta/peppra om du tycker det behövs.

Häll pastan i en form och häll över ostsåsen. Blanda noga så att alla makaroner är täckta av sås.

***

Rör till sist ihop täckets alla ingredienser så smöret är jämnt fördelat. Bred ut blandningen jämnt över pastan och skjut sedan in formen i ugnen. Grädda i ungefär 40 minuter innan du tar ut den och låter den stå i 5-10 minuter. Efter det är det bara att hugga in 😉

Servera som den är med en sallad, eller lägg till något proteinrikt – i mitt fall vegetarisk middagskorv som jag skrev om här.

Inte fullt så desperat som man kan tro, däremot rik på smak och kalorier 😉

Pastagratäng med broccoli

Gårdagen bjöd på spagetti med quornfärssås, och redan då hade jag i bakhuvudet att göra en pastagratäng senare i veckan. Därför kokade jag en stor gryta spagetti, på det sättet blev det över en ansenlig mängd och jag behövde inte koka någon pasta idag. Det är inte ofta jag tänker så långsiktigt, men gör man det har man igen det senare!
.
Eftersom jag hade massor av andra saker att göra bestämde jag mig för att vara riktigt grundlig med receptet idag 😉
.
Därför har jag tagit bilder, steg för steg, på hur man gör en av dessa pastagratänger. De är supersmidiga om man har fått kokt pasta över sedan innan, bara att bestämma sig för vad som ska följa med ner i gratängen och skjuta in allt i ugnen! Går snabbt, använder upp rester som annars kanske skulle ha slängts och smakar oftast inte så tokigt!
.
jag gick inte efter något recept idag, men det finns många liknande, som dethär på pastagratäng med broccoli och det här på en annan spännande vegetarisk variant.
pastagratäng med broccoli

.

Pastagratäng med broccoli – ca 4 personer
.
Den färdigkokta pastan du har kvar – runt 300-400g
250g färsk broccoli
1/2 purjolök (se, nu fick jag användning av den igen!)
3 dl mjölk
1 dl grädde (grädde kan bytas ut mot matlagningsgrädde om du har, tag då 2 dl mjölk och 2 dl matlagningsgrädde)
150g fetaost
ev. riven ost
salt och peppar
.
Sätt ugnen på 250 grader
.
Om du som jag använder redan kokt pasta, behöver den bara tas fram och eventuellt, om det är spagetti, klippas i mindre bitar (blir lättare att äta den sedan).
.
.
Koka broccolin, men inte för mjuk – den kommer bli färdig i ugnen.
.
.
Hacka purjolök och fräs i lite smör några minuter. Häll över mjölk och grädde/ matlagningssgrädde. Låt koka upp.
.
purjolök
.
Sänk värmen och smula i fetaosten. Den kommer inte smälta helt, det är okej. Salta och peppra.
.
.
Lägg pasta och broccoli i en smord form, dela gärna större buketter. Om du vill, spara ett par till servering.
.
.
Häll över ost/mjölksåsen och strö over lite ost om du vill.
.
.
Ställ in i ugnen i ungefär 20 minuter eller tills den ser färdig ut.
.
.
Voila!
.