Fylld bountykaka med chokladfrosting

Det där med ett ihållande, svårlöst chokladsug är ett välkänt fenomen, i alla fall i mina kretsar här hemma. Oavsett hur gott den där svamprisotton eller fyllda paprikan smakade så är inte middagen komplett utan någonting sött på slutet, och detta söta ses helst i någon variant innehållandes choklad av olika färg, smak och form. Det finns inte alltid rum för mer varmrätt ens i minsta tånagel, men visst glider det ner en efterrätt där bredvid utan allför mycket trugande, eller vad säger ni?

Just ett sådant chokladsug har jag känt av de senaste dagarna. Visserligen en inte helt oangenäm känsla men likafullt något som kroppen jobbar på att balansera ut genom konstanta vinkar om att närmaste Ica säljer twixbitar till extrapris eller att det  helt säkert ligger ett par Maraboukakor i baklådan (jodå, jag förvarar alltid några sådana hemma – strikt vigda till just bakandet och inte till för småätande). Ica fick dock se sig i månen efter mig som kund den här gången, för visst finns där chokladbitar, men inte har jag någonsin sett en så maffig, nybakad, fluffig historia som den jag svängde ihop igår för att stävja det där chokladsuget en gång för alla (i alla fall gårdagens sådant; idag är en ny dag, med nya bakmöjligheter!)

Jag utgick från ett recept ur en bilaga från året runt, där kakan hette just bountykaka, men gjorde om det nästan helt då namnet inte klingade som det skulle i mina öron. För mig är Bounty uteslutande en mörk chokladbit med kokos inuti och eftersom jag är ett stort fan av kombinationen kokos/choklad fick namnet mig att lystra till. Förvånat såg jag att kakan i ursprungsreceptet inte hade något alls att göra med kokos – istället var det en apelsinsmakande kreation som visserligen såg frestande men som kändes lam i jämförelse med vad jag målat upp i huvudet.

Förvandlingen av receptet är härmed genomförd och här kommer nu min version av en bountykaka, komplett med en kokossmakande färskostfrosting för att leva upp till  namnet ordentligt. Jag fyllde också min med det jag hade kvar av min hemgjorda jordgubbs- och persikosylt, mest för att jag var rädd för att kakan skulle bli alldeles för chokladig, men så här i efterhand kan jag säga att det inte var nödvändigt (dock var det absolut en trevlig kombination).


Vill ni som jag fylla kakan och på så sätt göra den lite mer festlig är det inte så knepigt. Vänta bara tills kakan svalnat helt så den håller ihop ordentligt, skär sedan rakt igenom den och lyft bort det översta lagret. Smular det lite grann eller går lagret sönder lite gör det ingenting, det är där frostingen kommer in i bilden, den kommer täcka över alla skavanker. Frosting är väldigt förlåtande 😉

När du har två delar av kakan, bred ut fyllningen på den understa halvan (vadhelst du tycker passar; sylt, mousse, grädde, vaniljkräm, färska bär…) och lägg över den översta halvan igen. Bred sedan över frostingen, dekorera som du vill, och servera!

Piece of cake 😉

***

Bountykaka med chokladfrosting

Ingredienser:
(1 springform – 22-26 cm) 

1 1/2 dl strösocker
1 dl rårörsocker (eller farinsocker)
3 ägg (gärna ekologiska)
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
4 msk kakao
1 tsk salt
225 gram smör
2 dl kokande vatten

*

1 1/2 dl vispgrädde
100 gram mörk choklad med kokos (ex. Marabou premiums)
100 gram mörk choklad, 70%
2 msk honung
1 paket (200 gram) naturell philadelphiaost  (eller annan färskost)

*

ca 1 dl kokos
ev. citronmeliss

***

Sätt ugnen på 175 grader och ta fram en springform, mellan 22 och 26 cm (min är 26 cm. Kakan blir högre ju mindre form du använder).  Smörj och bröa den om det behövs.

Vispa ihop de båda sockersorterna och ägg vitt och pösigt, gärna i matberedare.

Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker, kakao och salt i en separat bunke. Ställ åt sidan.

Smält smöret och häll i det kokande vattnet. Ställ åt sidan.

Vänd ner mjölblandningen i äggsmeten (för hand) och tillsätt därefter smör- och vattenblandningen. Rör till en jämn smet.

Häll smeten i formen och grädda i ca 30 minuter – mer eller mindre beroende på storlek på formen och vilken sorts ugn du har. Känn efter med en tandpetare, den ska inte vara kladdig men inte heller för torr. För mig tog det 25 minuter.

Tag ut ur ugnen och låt svalna helt.

(Här kan du om du vill dela kakan i två genom att skära rakt igenom den från sidorna och in mot mitten och fylla den med valfri fyllning, ex. hemgjord sylt. Detta är inte nödvändigt men gör den lite mer spännande.)

Gör frostingen genom att värma upp grädden (låt den inte koka), ta den ifrån värmen och bryt ner de båda chokladsorterna i den. Rör i blandningen tills all choklad smält.

Tillsätt honungen.

Kör blandningen i en matberedare tillsammans med philadelphian (eller annan färskost) tills den är jämn och fluffig.

Bred den över kakan, både ovanpå och runt sidorna.

Toppa med kokos och dekorera med ex. citronmeliss

Annonser

Jordgubbs- och persikosylt med vanilj

Äter du mycket sylt därhemma? Eller någon alls, någon gång?

Då är nu den perfekta årstiden här för att  byta ut affärens utbud av låtsassylter mot en alldeles egen, nykokad variant, med bara de allra viktigaste ingredienserna i! Inga trista tillsatser och riktig frukt och bär som bas; bättre kan det inte bli, speciellt inte nu när bärens säsong börjar närma sig sitt slut och därför gör våra älskade jordgubbar så billiga att ett par liter inte gör ett hål i plånboken i storlek med globen (tänk veckan innan midsommar så vet du vad jag menar).

Egentligen kan man göra sin sylt på nästan vilka frukter och bär som helst, det enda du verkligen behöver är en påse syltsocker. Vanligt socker går också bra men innehåller inte pektin eller citronsyra, som båda behövs för syltens konsistens och hållbarhet. Så använder du inte syltsocker måste du köpa till dessa två, och det känns inte alltid så lockande när det redan finns en sockerpåse med lagom mycket av varje tillsatt. Syltsocker är dessutom prisvärt – en påse på ett kilo kostar runt 20 kr och räcker till 2-3 satser sylt eller marmelad. Väldigt smidigt!

För ett par dagar sedan köpte vi hem hela 15 stycken förpackningar med jordgubbar och det fanns inte på himlen att jag skulle låta några av dem gå till spillo! Förutom att styckfrysa en hel del att ta till när vädret inte är lika förlåtande för de stackars jordgubbsplantorna så kokades det därför både sylt och marmelad här hemma. Syltreceptet får ni här – marmeladen smakar jordgubb och kardemumma och kanske dyker upp om jag lyckas få till en något så när intressant bild på den 😉

***

Ja, och så måste jag ju berätta att jag igår tog en tur efter jobbet till ett paradis på jorden för en ekonörd som jag; Saltå kvarns egen butik utanför Järna i södermanland. Har ni inte varit där, och är intresserade av rättvisa mjöler, gryner, linser, bönor, nötter, konserver, oljor och liknande är det verkligen en höjdpunkt och en fröjd att få välja och vraka mellan alla dessa färgglada förpackningar till lägre pris än ute i hyllorna i din närmaste affär! Ett café finns där också, men vi valde att inte besöka det då vi hade en annan måltid inplanerad (jo, IKEA besöktes också…) – det får bli nästa gång! Kanske blir det också ett inlägg med vad jag köpte och vad jag gör med produkterna snart, men än så länge har jag knappt hunnit packa upp det, så det får bli ett framtida projekt.

Havregrynen är dock prövade och kommer användas flitigt till mina oändliga grötfrukostar, ackompanjerade av just den sylt som ni får receptet på nedan! Tänk så bra 😉

***

Jordgubbs- och persikosylt med vanilj

Ingredienser:
(1 liten sats, 1-2 glasburkar) 

250 gram färska jordgubbar
250 gram färsk persika (ca 3 stycken när kärnorna är borttagna)
4 dl syltsocker
1 vaniljstång

***

Rensa, skölj och skiva jordgubbarna, skölj och skär persikorna i mindre bitar – ta bort kärnorna.

(Vill du inte ha bitar i sylten; mixa jordgubbar och persikor till en jämn puré. Sila eventuellt om jordgubbskärnorna irriterar dig. Jag gjorde ingetdera, utan behöll min frukt i bitar eftersom jag tycker om sylt med struktur)

Lägg frukt och bär i en kastrull och häll över syltsockret.

Dela vaniljstången på mitten och gröp ur vanilljen inuti med en sked. Tillsätt i kastrullen.

Koka upp under omrörning och koka sedan i ca 15 minuter; rör under tiden.

Om det bildats skum på ytan, ta bort det med en sked – skummet förkortar annars hållbarheten på sylten.

Låt svalna en stund och häll sedan upp i väl rengjorda glasburkar (eller plastburkar om du vill frysa in). Sylt i glasburk bör hålla bra oöppnad i rumstemperatur eller i kylen om den är öppnad.

Ät till frukostgröten, filen, pannkakorna, efterrätten eller vad helst du vill! 🙂

***

Ännu ett tack – med plommonsylt på toppen

Jag saknar ord.

Det är så svårt för mig att förstå, så långt utanför min lilla bubblas referensramar att det inte går att greppa.

Vi har nu, tillsammans, passerat 300 unika besökare på en dag.

Över 50 stycken fantastiska, underbara, makalöst fina läsare har jag som troget prenumererar och i ur och skur lyser upp mina dagar bara genom att tycka att min blogg är värd att följas.

Tack.

En del av mig är lite orolig. Orolig  för att ni kanske tror mer om mig än vad jag är. Jag tittar runt på SÅ många bloggar varje dag, lär känna SÅ många nya människor och möter SÅ många som kan SÅ mycket mer om det min blogg handlar om än vad jag kan.

Jag är egentligen inte jättebra på att laga mat. Eller på att ta bilder. Jag kan inte göra perfekta macarons varje gång och vet inte hur man får till en bearnaisesås som inte skär sig. Och vad för kamera jag använder vete gudarna. Allt jag vet är att den fungerar.

Det enda jag kan säga med säkerhet är att jag älskar det. Jag älskar att leta inspiration, att testa nya recept, att göra nytt och prova gammalt. Att lära mig genom att göra rätt och lära min ännu mer genom att göra fel. Och det ger mig så fruktansvärt mycket att få dela med mig av det jag lär mig till er alla som vill veta, som också är hungriga (på alla sätt). Och så älskar jag att äta, förstås, och att bjuda. Jag älskar att skriva om det jag gör och läsa om det andra gör. Ni hjälper mig att hålla mig balanserad och det ska ni har ett STORT tack för.

***

Och ett tack kan ju bara följas av ett recept, eller hur?

Det här är inte ett väldokumenterat sådant.

Plommonsylten var nämligen populär där hemma, jag som annars får tvinga i mina nära kakor och annat som jag inte lyckas äta upp själv. Vips, så hade jag bara en liten burk kvar som fick agera sötsak på rostmackan och bli modell för dessa bilder.

Sylten blir väldigt söt, men för oss som tycker att socker är livets krydda är det inte något negativt. Prova den gärna på morgongröten, eller som topping på en dessert.

Och glöm inte att berätta för mig vad du tyckte!

***

Originalreceptet är hämtat från allt om mat och hette där något så passande som plommonsylt, enkel. Det enda jag gjorde för att ändra på detta vinnande koncept var att välja kanelen framför rosmarinen, byta ut farinsockret mot rårörsocker och skriva om instruktionerna. Något måste jag ju göra själv 😉

***

plommonsylt

Ingredienser:

500 gram plommon
1/2 dl vatten
1 1/2 dl syltsocker (fantastiska syltsocker <3)
1/2 dl rårörsocker eller farinsocker
1 kanelstång (eller byt ut den mot en rosmarinkvist)

***

Väg upp (de sköljda) plommonen och räkna hur många det är, detta gör det enklare att plocka ur kärnorna senare. Mina var små och jag använde 24 plommon.

Lägg dem i en kastrull och häll över syltsocker, rårörsocker och lägg i kanelstången.

Koka tills plommonen är så mjuka att kärnorna har fallit ur, för mig tog det ungefär 15 minuter.

Dra av från plattan, fiska upp kanelstången och kärnorna – om du räknade plommonen innan behöver du inte oroa dig för att missa någon – och sylten är klar!

Min hamnade på frukostmackan ❤

USA – As american as… Jordgubbsylt?

Dagens inlägg är lite annorlunda mot… ja, alla jag skrivit innan egentligen. Kanske inte i stilen, eller i längd. Inte i utseende eller kategorier. Nej, vad som skiljer idag mot igår och förra veckan, är att jag faktiskt inte sitter vid datorn i detta nu. Att kunna tidsinställa sina inlägg är en gudagåva när man vet med sig att internet inte kommer kunna användas på ett tag, och just det problemet har jag idag. Jag sitter nämligen – om allt går väl – på ett flygplan och tittar ut över världen istället för framför tangentbordet. Kanske har jag fått in min specialbeställda vegetariska lunch (som jag inte förväntar mig någonting alls av, flygplansmat har sitt dåliga rykte av en orsak!) eller så försöker jag plöja igenom Svinalängorna nu när jag faktiskt HAR TID att läsa för en gångs skull. Utan internet som distraherar. I vilket fall är planet på väg att ta mig till Kanada. Bara för en mellanlandning dock, jag kommer spendera ett par timmar på kanadensisk mark, inte mer, sedan är det äntligen dags för mig att andas in amerikansk luft i lungorna för första gången på över ett år!

(bildkälla)

USA är lite som ett andra hem för mig. Jag har spenderat ungefär 2 och ett halvt år som student där, komplett med bästa vänner, pojkvän, rumskompisar, värdfamilj, egen lägenhet och framtidsdrömmar. Jag älskar möjligheterna, jag älskar det ständigt artiga och oftast glada folket och jag älskar såklart det gigantiska utbudet på mat och restauranger som det bara är att dyka ner i och ta för sig av!

Den här gången är det dock bara en semesterresa, tre veckor av ett soligt och vackert Michigan i högform ligger framför mig, komplett med en av mina absolut bästa vänners bröllop och återseendet av gamla kära platser som jag trodde att jag aldrig skulle komma till igen. Jag tänker försöka posta här så mycket jag kan, dela med mig av främst den mat jag äter – det här ÄR ju en matblogg först och främst – men också vad helst som kan tänkas vara spännande för er att få en inblick i. Dock kan jag inte lova att jag kommer vara lika närvarande som jag brukar, det är ett hektiskt schema planerat och internet har en tendens att krångla där borta när man minst av allt vill det.

***

För att avsluta det här inlägget med något i matväg kan jag meddela att jag kokade jordgubbssylt för någon vecka sedan – något jag ALDRIG har provat på förut! Egentligen förstår jag inte varför, jag har ju länge varit ett fan av att göra min mat från grunden och undvika sådant som konserveringsmedel och fabriksframställt, men av någon anledning var jag fast övertygad om att hemgjord sylt inte ALLS är lika god som butiksköpt. Så fel jag hade!

Svårt att göra är det verkligen inte heller – allt du behöver är bär som du vill koka sylten på och syltsocker som är ett socker med tillsatt pektin, citronsyra och kaliumsorbat – sådant som alla inte har hemma till hands när syltbegäret sätter in men som bör tillsättas i sylten för att den ska bli hållbar och få den rätta konsistensen.

Efter 15 minuters ”jobb”  är burkarna fyllda och som ett plus doftar köket alldeles fantastiskt somrigt och gott!

***

Jordgubbssylt

Ingredienser:

1 kilo jordgubbar (2 liter)
5 dl syltsocker

***

Snoppa och skölj jordgubbarna innan du lägger dem i en kastrull.

Häll på syltsockret.

Mosa jordgubbarna grovt med en gaffel om du vill ha lite bitar i sylten (vilket jag ville) eller mixa med en mixerstav om du vill ha den helt slät.

Låt det hela koka upp – rör om under tiden – och låt sedan koka i ungefär 10 minuter.

Skumma gärna av sylten, genom att  ta bort skummet med en sked – den håller lite längre då.

Fördela i burkar, rena och gärna uppvärmda (jag ställde mina i varmt vatten i diskhon en stund innan).

Provsmaka och var nöjd med insatsen (precis som jag var i mitt syltförkläde) =D

Annandagsvåffla

När jag tittade runt bland era fina bloggar igår slogs jag av allas idérikedom när det kommer till våfflor. Det var ju nämligen våffeldagen och det var många av er som anammat det och bjöd på hejdundrandes kalas med massor av oliksmakande våffelsmetar! Inspirerad frågade jag hemma idag, dagen efter den rätta dagen, om vi inte också kunde äta våfflor (jag har nämligen inget våffeljärn i min egen lägenhet), och mamma sa absolut. Vips trollade hon fram en våffelfrukost, och inte fick jag in en endaste liten vink om att vi kanske kunde göra någon rolig smet med lite smak, nej, hon hittade nämligen ett paket våffelmix – traditionellt skulle det ju vara!

Och efter lite suckar från min sida högg jag in och i efterhand är jag ändå nöjd med våffelätandet, mixen till trots. För med massor av bär och grädde och så lite fras från våffelkanterna är halvfabrikatsfrågan inte lika uppenbar 😉

Dessutom avnjöts hela konkarongen på altanen i riktigt härligt solsken! Det var första gången i år, men verkligen inte den sista!

Har ni ätit våfflor i helgen?