Nyköping, Kalmar, Växjö… Äter gör man överallt!

Blir ni också sådana att när de första solstrålarna lyser in genom fönstret i marstider ska plötsligt hela lägenheten (eller huset, eller rummet, eller garaget) städas i varje hörn, så våren känner sig välkommen? Så fungerar det för mig och jag har skurat golv, tvättat fönster, dammat hyllor (även de så högt upp att jag vanligtvis bara sneglar på dem och rycker på axlarna), köpt färska örter att ha på fönsterbrädan och helt enkelt gjort det okej för våren att tränga undan vintern en gång för alla!

Och inte nog med det; Som många av er redan lagt märke till har jag fixat och donat lite med utseendet på bloggen den senaste tiden. Den gamla var visserligen trevlig den också, men inte så personlig, och så har den ju fått följa med mig  i en bra bit över ett halvår nu. Dags för någonting nytt! Hoppas ni tycker om den här varianten och att det inte tar för lång tid att vänja sig ❤

***

Jag tänkte fortsätta med ett till bildstint inlägg eftersom jag inte kan låta bli att visa er de härligheter jag intagit i månaden mars som jag INTE stått för själv! Mestadels handlar det om lunch eller middag, men visst har jag lyckats fika ett par gånger också – det är ju ett så underbart tidsfördriv 😉 Jag har inte tagit för vana att visa er det jag äter ute (jag gjorde det i ett par inlägg i början om ni orkat titta så långt bakåt i tiden) men den här gången gör jag ett undantag; vad tycker ni? Är det något ni tycker är intressant att läsa om?

***

Månaden inleddes med ett par dagar i Nyköping som är mina föräldrars nya hemstad nu när Oskarshamn lämnats åt sitt eget öde. Där finns det smaskiga ställen att besöka ska ni veta! Till exempel  Restaurang Rhodos som ligger max 100 meter från min familjs lägenhet – farligt, farligt 🙂 På menyn, som innehåller ett extensivt utbud av pizzor och grekiskt klingande huvudrätter, finns också fyra-fem vegetariska rätter under egen rubrik. Jag valde den vegetariska lasagnen (då de inte hade någon vegetarisk moussaka att locka med – känns inte det som något man borde ha på en grekisk restaurang?) som jag tyckte var riktigt trevlig! Den innehöll, förutom den klassiska tomatsåsen, bèchamelsåsen och pastan, också lite otippat oliver, som jag tycker mycket om. Se dock upp för dem – de är långt ifrån kärnfria! Tillsammans med en mild tsatsiki och en klick hummus (trevlig men lite oväntad som tillbehör) var rätten komplett och jag nöjd. Mamma valde en moussaka som hon tyckte om men som saknade aubergine och istället bestod av potatis. Inte helt okej kan jag tycka, då vi var på en ”genuint” grekisk restaurang, men vad vet jag? Priset låg på runt hundringen per rätt utan dryck.

Även pizzorna från samma Rhodosrestaurang fick sig ett smakprov några dagar senare eftersom vi hittade ordet ”stenugnsbakade” i beskrivningen av dem och inte kunde låta bli att se hur de smakade. Mitt val föll på en vegetarisk variant (oväntat va?) med paprika, lök, oliver och fetaost som åts både till middag på kvällen och lunch dagen efter. Och vilken pizza det var! Bara det att paprika i TRE olika färger användes tog mig med storm – det krävs inte mycket för att göra mig lycklig 😉 75 kr tror jag bestämt den kostade vid upphämtning.

***

Ett annat ställe vi besökte, och blev lite smått förälskade i, är Hellmanska gården, som är flera hundra år gammalt och ståtar med både café, bageri, butik och blomsterhandel – allt i en härlig, gammaldags anda. Första turen blev det en fika och kardemummate varvades med en alldeles fantastisk kolapaj med lingon som alltid kommer att ligga och vila i ett hörn av mitt hjärta! För 30 kronor var den inte jättebillig, men väl värd pengarna.

Min kära mor valde en muffins med blåbär och kardemumma, som dagen till ära fått sig en melodifestivalsflagga att vifta med (samma kväll var det nämligen dags för andra chansen i just Nyköping). God den också, och för 15 kronor riktigt prisvärd! Det enda problemet med fiket är egentligen sittplatser, då det för jämnan är fullt till bristningsgränsen – dock finns det bra med uteplatser genom en tillbyggd glasaltan som sväljer en del.

Och på tal om den där glasaltanen var det där vi hamnade  när det var dags för lunch sista dagen i Nyköping innan tåget tog mig tillbaka till Växjö. Kan ni tänka er hur lycklig jag blev när jag såg det här alternativet på menyn? Närmare bestämt ”svamp- och kikärtsfylld paprika med tomatsås och matvete”. Jag föll som en sten! Flera andra valmöjligheter fanns också, bland annat ett fiskalternativ och två olika matpajer. Te eller kaffe ingick dessutom, dock inte dryck, för ungefär 80 kr.

***

Bara någon dag efter min Nyköpintur begav jag mig mot Kalmar för en dags turistande. Jag har varit där ganska ofta under min uppväxt men det tog slut nyligen då mina föräldrar inte längre bor i närheten.  Dock kan man ta sig en dagstur ändå – vem kan motstå Kalmar liksom? 😉 När jag befinner mig där dyker jag nästan alltid in på 4kök för att äta lunch. De har alltid fem-sex olika lunchalternativ (aldrig ett som är vegetariskt däremot, det borde de fundera över) och dessutom en lång vanlig meny som man alltid kan välja på utöver dagens luncher. De vegetariska valmöjligheterna där är som tur är ganska stora, och som allra oftast blev det quornfilé för mig, med grillade grönsaker, tomat- och basilikacrème fraiche och en skål pommes vid sidan om. Sallad ingår också, för 79 kr (71 kr om man är student på Linnéuniversitetet med giltig legitimation!).

***

Sist men inte minst så har jag också unnat mig lite guldkant på vardagen här hemma i Växjö! Våren slog ju till med dunder och brak i början av veckan och en härlig promenad med både hund och vän följdes av årets första utomhusfika utanför IOGT-NTOs café Fontaine. Jag festade på en marängtårta med smörkräm och en loka – för det nätta priset 36 kr. Då är det kul att spendera pengar!

***

Har ni varit på något av dessa ställen? Vad tyckte ni?

The return of the systemkamera

Det verkar som att för-firanden ligger i luften nu! Först var det fina Charlotta på matrepubliken som slog på stort med för-nyår såhär en halv månad innan den stora dagen faktiskt infaller, och idag  var det min tur att ta över facklan. På måndag firar jag att det är 24 år sedan jag såg världen för första gången, dock är det lättare att fira födelsedagar på helger när julen börjar nalkas (och ganska ofta annars också), så för att hinna med allt och ändå kunna njuta av det valde jag att fira lite småsmått med familjen idag, två dagar innan, komplett med skönsång på sängen vid åttatiden! Och tror ni inte att jag faktiskt fick det som låg allra överst på listan, trots att jag trodde det var alldeles för mycket begärt? Nu är jag en systemkamera rikare, efter att min pappa förstörde sin för några månader sedan och jag bara haft en gammal trist digitalkamera med sprucken skärm att dokumentera mat och bak med. Vilken härlig överraskning!

***

Några timmar senare kom faster och kusin över för att födelsedagsfika, och födelsedagsbarnet i mig bjöd på:

glöggte från underbara butiken confetti i Nyköping (eller tråkkaffe från Ica),

saffranskladdkaka och

saffranssnurror med mandelmassa och vit choklad.

De påminner kanske lite om varandra i smakerna, men är två helt olika bakverk, så jag tänkte att det skulle gå bra att bjuda på dem båda i alla fall. Uppskattade blev de i alla fall och recept delades ut, så jag känner mig nöjd och glad med valet av fikamaterial!

***

Senare under dagen tog jag turen från föräldrahemmet i Oskarshamn till min egen lilla lägenhet i Växjö, tillsammans med både mamma och pappa. Vi letade upp lillebror som också är bosatt i Växjö och tog oss till pizzeria och trattoria Venezia för födelsedagsmiddag (där pappa var lite suddig i kanterna och mannen i bakgrunden såg minst sagt mordisk ut)! Om ni har vägarna förbi Växjö och är sugen på lite riktigt god pizza så är det här bland de få ställen som levererar, om ni frågar mig. De har också matservering med några olika pastarätter i 100-kronorsklassen och någon kötträtt för lite mer, om pizza inte lockar.

Efter att ha velat mellan en vegetarisk pasta med rotsaker, champinjoner och ädelost blev det ändå pizza, eftersom det var vad jag var allra mest sugen på. Taleggio hette mitt val, och kläddes med bland annat soltorkad tomat, vitlöksmarinerade oliver och ärtskott. Helt ljuvlig var den och helt proppmätt var jag när bara kanterna fanns kvar! Min kära mor valde en pizza med räkor, ananas, champinjoner och kebabsås, min brors hade bacon och stekt ägg på (fast ägget var en chansning han inte var helt tillfreds med) och far min valde en pasta med fläskfilé utan pasta, för att inte krångla till något alls.

***

Ett trevligt för-firande inför den riktiga dagen som jag egentligen inte planerar så mycket inför mer än lektioner mellan 8 och 15. Något mer blir det säkert för de fina vännerna, men mer om det kommer senare ❤

***

Är ni intresserade av recepten på saffranskladdkakan och saffranssnurrorna? Jag postar dem gärna om ni vill!

Hoppas ni alla har haft en lika trevlig lördag ❤

Restaurang Koh Thai i Växjö

Till lunch frågade jag min familj vad de var sugna på. Och efter att ha fått ungefär noll förslag som jag tyckte lät bra (ja, inte väljer man mcdonalds när det finns så mycket annat att prova på!) så styrde jag in dem på tanken ”thailändskt”. Och de nappade, efter ett tag, eftersom ”de har ju så bra bufféer på asiatiska restauranger”.

Nu avbryter jag här för en liten fundering – oroa dig inte, den är inte lång 😉

Asiatisk mat blir ofta ihopbuntad till en enda enhet. ”Sugen på kinamat? Vi går till den Thailändska där nere på hörnet!”. Eller som min pappa alltid säger – ”jag gillar inte asiatiskt, det är bara ris.”

och visst, i många fall är det förståeligt. Kinesisk och thailändsk mat är snarlik, även i många aspekter japansk. Men likadan är den INTE! Och Asien är ju större än så? Indisk mat är ju LJUSÅR ifrån! Och säg den Pakistanier som skulle sitta och rulla sushi till middag…

Så… ”bra bufféer”.

Ja, det har de väl. Ibland. Om det är en restaurang MED buffé. Som den som vi letade upp inte var. Däremot hade de en trevlig, billigare lördagsmeny och tofu (!) som valmöjlighet. Jag var såld.

Så det blev den thailändska restaurangen Koh Thai till lunch. Efter lite gruff från morföräldrarnas håll om att man bara fick välja EN rätt, och de hette ju alla någonting som ”inte gick att förstå” så fick vi maten (den serverades direkt, uppslevad på tallrikar). I mitt fall:

Koh Thai

Äggnudlar med wokade Tofu vitlök broccoli blomkål morötter bambuskott och currysås.

Ja… Vad ska jag säga… Först av allt: Jag brukar inte välja currysås. Däremot var jordnötssåsen starkare, och jag är en extrem styrkemes, så det blev ett val mellan curry eller sötsur, vilket inte tilltalade mig alls. Dock var Currysåsen inte så mild som de påstod heller, så jag hade hellre sett den bredvid, så jag hade kunnat undvika den fullt ut. Sedan var tofun inte den godaste, tvärtom lämnade jag de flesta bitar. Och det är inte att jag inte gillar tofu, jag ett stort fan, men den här… Nej, den var inte riktigt min melodi.

spännande (?) tofu

Dock var portionen stor och det ingick dricka för blygsamma 75 kronor. Äggnudlarna var okej, de wokade grönsakerna riktigt goda (ja, de som inte tog död på mig med att vara nersmetade med ovan nämnda currysås).

Vill jag gå dit igen? Nja, inte direkt. Men Växjö har många thailändska restauranger, och ännu fler asiatiska, så jag kommer nog hitta en som passar mig bättre under de här åren på Linnéuniversitet. Kanske till och med en MED en buffé så att släkten blir nöjd? 😉

Restaurang Rasken på Campus i Växjö

Kommer ni ihåg den där hemtentan jag nämnde häromdagen? Den där jag borde börjat skriva på men tragiskt nog aldrig kommer igång med? Ja, idag satt vi på biblioteket, jag och två vänner som kämpar med samma sak, HELA förmiddagen och försökte få ner något på papper som i alla fall LIKNAR en universitetsuppsats.

Min har nu ett försättsblad och numrering i hörnet. Alla sidor. Som än så länge bara är en.

Efter allt slit det tog för att fixa det, läsa massa underbara bloggar, sitta och trycka på uppdatera på facebook fast ingen verkade vara online och vänta på mejl som aldrig kom tog vi en välförtjänt (?) lunchpaus.

Här på campus i Växjö – det vill säga Linnéuniversitetet – finns det tre ställen att äta på som kan klassas som caféer eller restauranger (då räknar jag varken pizzerian, kebabvagnar eller de olika småcaféerna som ligger lite överallt inne i lektionsbyggnaderna). Det är då dels Café Tufvan som jag skrev om alldeles i början av den här bloggen. De har ett begränsat utbud av matmöjligheter men håller låga priser. Sedan finns det två lite dyrare restauranger med tre olika menyval varje dag – Restaurang Kristina och Restaurang Rasken. Idag valde vi den senare.

Restaurang Rasken är det dyraste stället att äta på här så jag har själv bara varit där två eller tre gånger. Maten är god, det är inte det, men inte så bra att det känns rätt att lägga nästan 80 kronor på en dagens rätt, inte ens när det ingår dricka (mjölk, juice eller vatten), salladsbar och te med kaka efter maten. Är man student så är man, och då är det skönare om lunchen kostar maximalt runt 50-lappen.

Men idag kostade vi alltså på oss att gå dit. Det är ändå CSNdag, vilket gör oss ANINGEN rikare, och så är det ju faktiskt fredag, början på helgen och två ”lediga” dagar framöver.

Det här var det vegetariska alternativet:

dagens vegetariska lunch

”Ostgratinerade enchiladas med majs och svamp serveras med grönsallad och gräddfil”

Först och främst – om det FINNS salladsbar med MÅNGA olika alternativ, däribland grönsallad, fyll inte ut tallriken med mat jag betalar för med just grönsallad. Det känns bara snålt.

Dessutom – det var väldigt lite svamp i min enchilada. Jag kan MÖJLIGTVIS ha hittat en däri, men i huvudsak fanns där bara majs. Mycket majs. Och majs är gott, det är det verkligen, men också hyfsat billigt. Vilket gör att det kändes som en väldigt dyr tallrik mat i jämförelse med vad jag faktiskt fick på den. För handen på hjärtat; hur mycket kostar det att köpa en tortilla, fylla den med majs, gratinera med ost, hälla på lite gräddfil och en blandad sallad?

*mummel*

Men jag betalade väl egentligen inte bara för själva maten, utan för besöket i sig. För det otroligt goda brödet man kan hämta sig, för pizzasalladen i salladsbaren. För sällskapet. För smakbiten av köttätarnas ”potatisbakelse”. För teet (men jag valde bort den skumma lilla havrekakan).

Ibland är det allt som behövs för att göra en matupplevelse positiv ❤

Café Tufvan i Växjö

Idag travade jag iväg för att träffa Emma på Café Tufvan. Inte kan man säga nej till ett erbjudande som detta; ”köp en ciabatta för 30 kronor och få läsk på köpet”.

Så därför blev det just ciabatta till middag. Min var specialtillverkad till mig eftersom deras enda vegetariska alternativ (getost och honung) var slut för dagen. Inte mig emot – jag fick istället fetaost, svarta oliver, paprika, rödlök och soltorkade tomater. Jag har ett hett kärleksförhållande med soltorkade tomater och fetaost är alltid ett plus, så jag var nöjd med hopkoket. Värt 30 kronor? Absolut, men caféet har andra, mer tilltalande alternativ; som favoriten: couscoussallad med soltorkad tomat, fetaost, svarta oliver och vinägrett.

Ciabattan finns bara att köpa under kvällen, vilket är lite synd, men en ursäkt för caféet att dra till sig gäster även efter rusningstiden runt lunch. Gå gärna dit och prova, det är den värd!