Smaktest – Keso hallon rosa bandet

För många år sedan hade min mamma en vän i en stad ganska långt från vår egen, en vän vi sällan såg och som jag därför aldrig kom ihåg från en gång till en annan. Vännen hade en dotter, som var i min egen ålder, och lika Barbietokig som jag, så när vi en gång åkte dit köpte vi med oss en Barbiedocka som present till henne. Lite avundsjuk var jag, på den där dockan som inte JAG skulle få ha i mitt dockskåp. Nej, den var till den här ANDRA tjejen, men kanske, om hon var snäll, kunde jag också få leka lite med henne?

Innan vi kom fram, i bilen, inte långt därifrån, sa min mamma lite allvarsamt: ”Alexandra, jag vill att du ska veta något”. Jaha, tänkte jag medan tankarna mer var på dockan än på något annat. Jaha? ”Jo, det är så att mamman till den här flickan har… haft det lite jobbigt. Hon har varit sjuk – mycket sjuk.” Sjuk? Hurdå? ”Hon hittade en klump i bröstet förstår du, men hon mår bra nu, de fick ta bort det, och då försvann sjukdomen också”.

Jag nickade men förstod ingenting. Tittade lite på flickans mamma i smyg när vi kom innanför dörren, men förstod inte då heller. Hon såg ju frisk ut ju!  Precis som alla andra. Det var säkert inte så allvarligt.

***

Nu, när vi är inne i oktober redan (!) är det dags att börja tänka rosa. Det är ju nämligen den här månaden vi skänker en tanke till alla som någon gång har haft bröstcancer, eller alla de som forskar för förändring. Enligt cancerfonden insjuknar mellan 15-20 kvinnor varje dag – VARJE DAG – i just bröstcancer, så visst är det något vi måste ha i åtanke. Det har jag. Det har fantastiska Tina och otroliga Linnéa, och många, många fler.

Och visst ska jag baka rosa, och laga rosa den här månaden. Men jag kan också smaktesta rosa, som idag.

***

Arla släppte sin Keso med hallon i mitten av September i år just på grund av detta. I samarbete med bröstcancerföreningarnas riskförbund skänkes nämligen 1 krona för varje förpackning till bröstcancerforskningen. Det gör det lite komplicerad att recensera den, med tanke på att jag gärna skulle ge den en femma just på grund av den fina anledningen! Men det här är ju ett smaktest och inget annat, så jag håller mig till att försöka tänka bortom det skälet och fokusera på det jag brukar fundera över – smak, utseende, pris och innehåll.

Mönstret på denna variant av keso är en aning avvikande mot den vanliga sorten vi är vana vid att se. Rosa blommor blandas med lika rosa hallon, lite gröna blad och ett rosa band. Det är verkligen fokus på rosa, av en helt försvarbar orsak. Sött! Jag skulle lätt kunna köpa en burk med detta mönster att pryda en av mina hyllor med. Förpackningen förklarar också för oss att fetthalten ligger på 3 procent (mot den vanliga variantens 4)  och burken innehåller 250 gram. Priset låg på otroliga, kopiösa 18 kronor i min närmaste ICA-affär, vilket jag tycker är alldeles för mycket, den goda saken till trots. 18-1 är, som de flesta av oss vet, 17 – och 17 kronor för en burk keso är INTE prisvärt. Dock har jag sett den för mer rimliga 14 på andra ställen, vilket känns mycket mer rimligt.

Innehållet berättar för oss att det här är en produkt som för mig är lite tveksam moraliskt sett – den innehåller nämligen löpe, som inte klassas som vegetariskt. Löpe produceras nämligen i magen på till exempel kalven, och används efter att kalven redan dödats. Dock gör jag ett undantag för just löpe ibland, då det ändå inte riktigt räknas som en animalisk produkt – det får ingå i varor som klassas som vegetariska. 4 % av innehållet är tillsatt socker, vilket den vanliga keson saknar, men hela 13 % är faktiskt hallon, vilket är en hel del! Är det inte konstigt med produkter som säger att de innehåller något – säg hallon – och som sedan inte har ett enda litet hallon uppskrivet i ingrediensförteckningen? Endast aromer, smaktillsatser och andra kemiskt framställda ämnen. Fy! I jämförelse med det är 13% otroligt bra!

Också kalorierna tas upp – 100 kalorier på 100 gram. Den naturella keson har 90 kalorier på samma antal gram, så med hallonen får du alltså 10 extra kalorier.

Öppnad kan jag väl inte påstå att den ser sådär otroligt smaklig ut. Färgen är närmare grå än rosa, vilket gör att den ser aningen… smutsig ut. Dock luktar den fantastiskt gott, precis som hallon, vilket gör det lite roligare att faktiskt dyka i.

I tallrik ser det hela aningen mer aptitretande ut och efter att ha smakat kan jag faktiskt nästan bortse från den där första gråhetstanken – för det här SMAKAR hallon! Det smakar keso, hallon, sommar och solsken. Riktigt gott med andra ord. Vanlig yoghurt skulle ta en titt på det här receptet – de smakar oftast inte alls så här nära originalet. Visst skulle det vara ännu bättre med en skål naturell keso MED färska hallon, och antagligen skulle det vara billigare också, i alla fall om du som jag inhandlade din keso i en dyraffär (nejdå, jag är inte bitter alls) men nu till hösten, när det inte längre är lätt att hitta hallonen färska, är det här inte alls ett dumt alternativ.

Att tanken bakom är så beundransvärd är ju bara ett plus.

4/5